Jordeböckerna från 1825 och framåt användes under senare perioder, ofta löpande fram till 1970-talet, som arkivliggare och fastighetsliggare i vilka man bl.a. noterade nya uppgifter gällande skatteläggningar, avstyckningar, nya ägarförhållanden, samt uppgifter rörande relevanta beslut tagna av Kungl. Maj:t och Kammarkollegiet gällande fastigheterna och mark.
För länsindelningen se "Länsindelningen och länens omfattning (1631-) 1634-1820". Observera att Stockholms län (1631-) 1634-1639, 1648-1651 och 1654-1714 hörde till Uppsala län. Två jordeböcker för hospital är placerade sist i serien; 1770-års jordebok för Danvikens hospital och 1805-års jordebok för hospitalen i hela riket.
För länsindelningen se "Länsindelningen och länens omfattning (1631-) 1634-1820. Observera att Uppsala län (1631-) 1634-1639, 1648-1651 och 1654-1714 omfattade även Stockholms län. Uppsala Universitets jordeböcker 1800-1929 är placerade sist i serien.
Jordeböcker för Österbotten 1655-1660 bundna vid Västerbottens läns landsbok i serien Länsräkenskaper 1631-1820. Finska cameralia vol 18 innehåller jordeböcker för Österbotten 1647, 1674 och 1679 (fragment). Västerbottens läns jordeböcker 1698-1779 bundna vid landsboken.
För vissa år finns två exemplar av jordeböckerna, av vilka det ena tillhört Livgedingets till kammaren indragna arkiv. 1672-1690 är jordeböckerna för Svartsjö län bundna vid Svartsjö läns landsböcker. Förutom nedanstående angivna län kan fler uppgifter än de nämnda om Ulriksdalsgodsen finnas, samt även rörande Län och slottsgods.