Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Hovstallet


Hovstallets historia går långt tillbaka i tiden och här är ej rätt plats att skildra dess öden.1) Endast några data skall ges ang. hovstallet och dess byggnadshistoria. Under Gustaf Vasas regering fanns ett växlande antal hingstridare, som följde konungen på hans resor och till en del var förlagda till olika slott och gårdar. Dessa hingstridare stod under befäl av olika stallmästare, ofta av utländsk börd.2)

Ett hovstall på Helgeandsholmen nämns första gången i ett brev av Gustaf Vasa av den 13 april 1535.3) Exakt var detta stall låg är ej klarlagt. Av strödda notiser i slottsräkenskaperna framgår emellertid, att det under Vasa-tiden fanns 2 hovstall, ett på Helgeandsholmen och ett på Norrmalm vid Jakobs kyrka.4)

Av Tord O:son Nordbergs utredning i S:t Eriks årsbok 1940 5) framgår, att hovstallet på Helgeandsholmen nedrevs 1604 och att slottsbyggmästaren Henrik van Hufwen fått Karl IX:s uppdrag att uppföra en ny stallbyggnad helt i sten på samma plats.

På 1630-talet pågick byggnadsarbeten på nya stallbyggnader på Norrmalm nära Jakobs kyrka. Enligt Bååth stod detta "säkerligen" i samband med ett beslut att flytta stallet dit från Helgeandsholmen.6)

Stallet på Helgeandsholmen fick enligt Nordberg på 1640-talet lämna plats för andra kronans byggnader på Helgeandsholmen.7) Redan 1653 var frågan uppe om nytt hovstall på Helgeandsholmen, men först 1673 vidtogs anstalter för en ny stallanläggning där. Bergskollegium fick nämligen den 27 december d.å. Karl XI:s befallning att flytta för att lämna plats till ett nytt hovstall. Byggandet av detta påbörjades följande år under Nikodemus Tessin d.ä. ledning och var i stort sett avslutat 1675.8) Hovstallstaten var vid denna tid ganska omfattande9) och visar klart, att hovstallet vid denna tid var en väl etablerad hovmyndighet.

Sedan stallkomplexet delvis förstörts av brand den 24 februari 1696, uppbyggdes och tillökades det under åren 1696-1699 av Nikodemus Tessin d.y.10) De stora planerna på ett nytt och större hovstall på Helgeandsholmen, som brevledes diskuterades av Nikodemus Tessin d.y. och kungen (genom Feif) under kungens vistelse i Turkiet, kom aldrig till utförande.11) De om- och tillbyggnader, som gjordes av hovstallet på Helgeandsholmen under 1700- och 1800-talen, kan ej beröras här.12)

På 1890-talet byggdes ett helt nytt hovstall vid Artilleriplan sedan man efter årtionden av diskussioner och utredningar om Helgeandsholmens framtid beslutat riva det gamla hovstallet för att lämna plats åt nytt riksdagshus.13)

Föreliggande förteckning har tillkommit i etapper. Som ett led i förberedelsearbetet inför flyttningen till nya lokaler i slottsvalvet inventerade notarie Beck-Friis 1971 hovstallets räkenskaper och handlingar och uppgjorde i samband därmed en buntförteckning, vilken sedan utredigerades av dåvarande slottsarkivarien Koit. Sedan handlingarna efter flyttningen till slottsvalvet i april 1973 fått en mera samlad uppställning, genomgick och förtecknade undertecknad beståndet, vilket sedan buntades av expeditionsförman Killander. Vissa förändringar skedde vid denna genomgång, bl.a. utbröts handlingar och räkenskaper avseende nybyggnaden 1890-1893 till ett separat delarkiv, då det vid undersökning visade sig, att Hovstallets byggnadskontors arkiv proveniensmässigt var att anse som en självständig arkivbildare.

Förteckningen består av separata förteckningar över olika delarkiv. Det ojämförligt största utgörs av K. M:ts hovstall med handlingar från 1550-talet och framåt. Utöver det redan omnämnda hovstallets byggnadskontor finns även drottningars, furstliga personers m.fl. hovstalls arkiv, bl.a. Strömsholms och Kungsörs stallstat.

I de olika delarkiven är följande att beakta

K. M:ts hovstall
Serie D IV (Inventarieförteckningar): Vid buntningen har olika mindre inventarier sammanförts till samlingsvolymer och innehållet har normalt ej specificerats i anmärkningskolumnen. Inventarieförteckningar kan också finnas i de olika räkenskapsserierna.

Serie G Ia:1-10 (1554 - 1628) har detaljspecificerats, eftersom räkenskapsföringen var uppdelad på flera olika redogörare eller befattningshavare.

Nybyggnaden
Innehåller de arkivalier, som tillkom vid Hovstallets byggnadskontor, då man på 1890-talet byggde nytt hovstall vid Artilleriplan. Korrespondens ang. nybyggnaden finns även i K. M:ts hovstall E II:8-10.

Drottningars, furstliga personers m.fl. hovstalls arkiv
Materialet i dessa delarkiv är förmodligen ej fullständigt och därför bör också K. M:ts hovstallsarkiv för motsvarande tid undersökas, även om hänvisning ej finns i ifrågavarande förteckning.

Hänvisningar:
Vad avser hästar och vagnar till reseräkenskaperna och i viss mån också till kröningsräkenskaperna.

Vad avser hovstallets reparationsmedel till Ståthållarämbetets på Stockholms slotts arkiv I.

Slottsarkivet den 19 juli 1977

Christer Danielsson

___________________________________
1) För uppgifter om hovstallets historia hänvisas till L.M. Bååth, Helgeandsholmen och Norrström från äldsta tid till våra dagar I-II (byggnadshistoria) och Nils Nordberg, Resa kungligt.

2) G. Upmark, Gustaf Vasas hof. s. 39, 54, 79.

3) GVR 13/4 1535, Bååth, a. a. I s. 93.

4) Bååth, a. a. I s.94.

5) Tord O:son Nordberg, Stormaktstidens kungliga stallbyggnader och rännarbanor, Samfundet S:t Eriks årsbok 1940 s. 88.

6) Bååth, a. a. I s. 95.

7) Nordberg, a. a. S. 89

8) Bååth, a. a. I s. 96, 259-265, R. Josephson, Tessin I s. 103.

9) 1 hovstallmästare, 1 understallmästare, 2 beridare, 1 fodermarsk, 1 rustmästare, 1 sadelknekt, 1 vagnmästare, 1 stallskrivare, 1 stallskräddare, 1 hovslagare, 4 hovslageridrängar, 6 hingstridare, 14 kuskar och 22 stalldrängar, Hovstat 1674, Hovkontoret H I:1.

10) Bååth. a. a. I s. 266-274, Josephson, a. a. s. 103 f.

11) Se härom Bååth, a. a. I s. 274-282.

12) Se härom Bååth, a. a. II s. 16-26, 105-112, 187-195; Nordberg, a. a. s. 53-55.

13) Se härom Nordberg a. a. 50 f, 58 ff; Bååth, a. a. II s. 208-270.

 Arkiv (19 st)