Gripsholms slott

Grunddata

Referenskod SE/RA/56506 Länk till posten https://sok.riksarkivet.se/arkiv/kagNeBUQrH6d0002H087k3 Omfång 36 Hyllmeter  373 Volymer  Datering 1529 – 1985 (Tidsomfång) 1600t   (Huvudsaklig tid) Villkor Ja Villkorsanm Handlingar som är yngre än 70 år lämnas endast ut efter godkännande av riksmarskalken i varje särskilt fall. Sökmedel Arkivförteckning (godkänd): F häfte, F-exp/pärm Arkivinstitution Riksarkivet i Stockholm/Täby (depå: Slottsarkivet) Arkivbildare/upphov [Proveniens ej registrerad]

Visa detaljer Dölj detaljer

Innehåll

Ordning & struktur Gripsholms slott J. Brunius 1993 Inledning (äldre form) Inledning Gripsholms slott vid Mälaren går tillbaka på den borg som Bo Jonsson (Grip) anlade på 1380-talet. Godset skänktes 1498 av riksföreståndaren Sten Sture d.ä. till kartusianklostret i nuv. Mariefred men återkrävdes 1526 av Gustav Vasa. Konungen påbörjade 1537 det nuvarande slottet som senare tillföll hertig Karl (Karl IX), som igångsatte omfattande ombyggnadsarbeten på 1570- och 1590-talen. Efter Karls död 1611 tillföll slottet hans yngste son Karl Filip, vars furstendöme förvaltades av dennes moder änkedrottningen Kristina d.ä. När Kristina avled 1625 återgick Gripsholm till kronan, men uppläts 1628 av Gustav II Adolf som livgeding till hans drottning Maria Eleonora. År 1654 förlänade Karl X Gustav Gripsholm till sin drottning Hedvig Eleonora som sedan innehade slottet som en del av sitt livgeding fram till sin död 1715. Därefter användes slottet inte på länge som kunglig bostad utan utnyttjades bl.a. som länsfängelse till 1763. Gustav III bytte 1772 till sig Gripsholm av sin mor änkedrottning Lovisa Ulrika, vilket inledde en intensiv period i slottets historia med omfattande inredningsarbeten och ombyggnader. Konungen vistades fram till 1785 årligen med sitt hov på Gripsholm. För hovet byggdes bl.a. den s.k. kavaljersflygeln vid slottets yttre borggård. En ny period av kungligt intresse inföll åren kring 1850, då Oscar I gärna vistades på Gripsholm och genomförde omfattande arbeten, både exteriört och interiört. Under 1890-talet genomfördes en stor stilrestaurering ledd av arkitekten Fredrik Lilljekvist. Slottet inrymmer även Svenska statens porträttsamling, bildad genom beslut av Karl XIV Johan. Förteckning J. Brunius 1993. Hänvisningar Södermanlands handlingar; Slott och gårdar (vol 14); Maria Eleonoras livgeding; Hedvig Eleonoras livgeding; Kommittéarkiven: ÄK 433; Kungliga arkiv (K 80-88, 100-201, 615-1014); G.A. Sturnegks samling. Litteratur Gripsholm. Slottet och dess samlingar 1537-1937. Minnesskrift, utg. av Föreningen för Gripsholmsjubiléet 1937, Stockholm 1937; A. Beijer, S

Hänvisningar

Reproducerat Nej

Kontroll

Senast ändrad 2022-01-20 09:29:14

Inledning Gripsholms slott vid Mälaren går tillbaka på den borg som Bo Jonsson (Grip) anlade på 1380-talet. Godset skänktes 1498 av riksföreståndaren Sten Sture d.ä. till kartusianklostret i nuv. Mariefred men återkrävdes 1526 av Gustav Vasa. Konungen påbörjade 1537 det nuvarande slottet som senare tillföll hertig Karl (Karl IX), som igångsatte omfattande ombyggnadsarbeten på 1570- och 1590-talen. Efter Karls död 1611 tillföll slottet hans yngste son Karl Filip, vars furstendöme förvaltades av dennes moder änkedrottningen Kristina d.ä. När Kristina avled 1625 återgick Gripsholm till kronan, men uppläts 1628 av Gustav II Adolf som livgeding till hans drottning Maria Eleonora. År 1654 förlänade Karl X Gustav Gripsholm till sin drottning Hedvig Eleonora som sedan innehade slottet som en del av sitt livgeding fram till sin död 1715. Därefter användes slottet inte på länge som kunglig bostad utan utnyttjades bl.a. som länsfängelse till 1763. Gustav III bytte 1772 till sig Gripsholm av sin mor änkedrottning Lovisa Ulrika, vilket inledde en intensiv period i slottets historia med omfattande inredningsarbeten och ombyggnader. Konungen vistades fram till 1785 årligen med sitt hov på Gripsholm. För hovet byggdes bl.a. den s.k. kavaljersflygeln vid slottets yttre borggård. En ny period av kungligt intresse inföll åren kring 1850, då Oscar I gärna vistades på Gripsholm och genomförde omfattande arbeten, både exteriört och interiört. Under 1890-talet genomfördes en stor stilrestaurering ledd av arkitekten Fredrik Lilljekvist. Slottet inrymmer även Svenska statens porträttsamling, bildad genom beslut av Karl XIV Johan. Förteckning J. Brunius 1993. Hänvisningar Södermanlands handlingar; Slott och gårdar (vol 14); Maria Eleonoras livgeding; Hedvig Eleonoras livgeding; Kommittéarkiven: ÄK 433; Kungliga arkiv (K 80-88, 100-201, 615-1014); G.A. Sturnegks samling. Litteratur Gripsholm. Slottet och dess samlingar 1537-1937. Minnesskrift, utg. av Föreningen för Gripsholmsjubiléet 1937, Stockholm 1937; A. Beijer, S

 Serier (23 st)

Referenskod Titel Anmärkning   A 1 Slottsrättsprotokoll   B 1 Skrivelser från ståthållarämbetet, koncept Serien buntad om ej annat anges.   B 2 Skrivelser från slottsförvaltaren, koncept Serien i arkivkartonger. Diarier för åren 1938-1962 se C 1:3.   C 1 Diarier Serien buntad om ej annat anges.   D 1 Inventarieförteckningar Serien buntad.   D 2 Arkivförteckningar   D 3 Övriga register och liggare   E 1 Kungliga brev Serien buntad.   E 2 Skrivelser från verk och kollegier Serien buntad.   E 3 A Skrivelser till ståthållarämbetet, huvudserie Serien buntad om ej annat anges. Diarier se C 1:1.   E 3 B Skrivelser till ståthållarämbetet, supplementserie Serien buntad. Diarier se C 1:2.   E 3 C Skrivelser till slottsförvaltaren Serien i kartonger.   F 1 Ämnesordnade handlingar Serien i arkivkartonger.   F 2 Ståthållarämbetets på Gripsholms slott handlingar Serien inbunden. Innehåller även diarier.   G 1 A Reviderade räkenskaper Serien buntad t o m vol G 1 A:56 om ej annat anges. Med verifikationer t o m 1913. Reviderade räkenskaper 1539-1624 se Landskapshandlingar Södermanland. Reviderade räkenskaper 1631-1716 se Länsräkenskaper (1631-1820) Södermanland.   G 1 B Verifikationer Serien inbunden t o m vol 72 1976/77 därefter i pärmar.   G 2 A Koncepträkenskaper, huvudserie Serien i buntar om ej annat anges.   G 2 B Konceptdagböcker Serien i arkivkartonger.   G 3 Strödda räkenskaper Serien i arkivkartonger om ej annat anges.   G 4 Räkenskaper rörande Mariefreds stad Serien buntad om ej annat anges.   G 5 Räkenskaper för jordbruket Serien i arkivkartonger.   J 1 Ritningar Se Ö 1:1 samt samlingen Kartor och ritningar: Gripsholm   Ö 1 Övriga handlingar Serien i arkivkartonger.