bild
Arkiv

Kungsörs slott (Kungsörs kungsgård och kungsladugård)


Inledning


Kungsör blev kungsgård 1538, då den förvärvades av Gustav Vasa i utbyte mot några av hans arvegods. Det kom sedan framgent att fungera som uppehållsort för kungafamiljen vid olika tillfällen. Särskilt bekanta är Karl XI:s björnjakter på Kungsör. Efter Fredrik I:s tid förlorade Kungsör betydelse som kungsgård.

1556 påbörjades omfattande byggnadsarbeten, som leddes huvudsakligen av hertig Erik. Enligt den äldsta bevarade
kartan av år 1696 bestod kungsgården av ett flertal byggnader samlade kring en rektangulär gård. Därtill kom stallbyggnader och kungsladugård. Under Gustav II Adolfs tid hade Kungsör även fått ett stuteri. Detta överflyttades 1812 till Strömsholm, och flertalet byggnader såldes i samband därmed på auktion. Det s.k. kungshuset från Gustav Vasas tid skulle dock vara kvar i kronans ägo som kulturminnesmärke. 1822 ödelades emellertid större delen av kungsgården av en eldsvåda och återuppbyggdes sedan ej. Föreliggande förteckning omfattar det arkivbestånd, som nu finns i Slottsarkivet rörande Kungsörs kungsgård och Kungsörs kungsladugård.

I Västmanlands läns länsstyrelses arkiv, landskontoret, i Uppsala landsarkiv, finns dessutom 3 vol. rörande Kungsör (bl a inventarieförteckningar) och ytterligare handlingar som rör Kungsör bland handlingar rörande Strömsholm. I Kammararkivets samling "Slott och gårdar" vol 19 finns diverse handlingar och räkenskaper avs Kungsör 1541-1811. Räkenskaper avs Kungsör (benämns ibland Ulvesund) finns också i Västmanlands handlingar och i länsräkenskaperna.


Slottsarkivet den 15 oktober 1976



Christer Danielson

 Serier (7 st)

ReferenskodTitelAnmärkning 
BKonceptEnstaka koncept ingår i serie E II 
DInventarieförteckningarSerien buntad 
E IKungl brev och resolutioner 
E IIKorrespondens 
FAnmärkningar över räkenskaperna 
G IRäkenskaperSerien buntad 
G IIRäkenskaperSerien buntad. Gäller Kungsörs kungsladugård