Strömsholms slott

Grunddata

Referenskod SE/RA/56515 Länk till posten https://sok.riksarkivet.se/arkiv/mqgNeBUQrH6d0002H087k3 Omfång 10 Hyllmeter  197 Volymer  Datering 1669 – 1979 (Tidsomfång) Sökmedel Arkivförteckning (godkänd): F häfte, F-exp/pärm Arkivinstitution Riksarkivet i Stockholm/Täby (depå: Slottsarkivet) Arkivbildare/upphov [Proveniens ej registrerad]

Visa detaljer Dölj detaljer

Innehåll

Ordning & struktur Strömsholms slott Jan Brunius 1991 Inledning (äldre form) Inledning Strömsholms slott i Västmanland var ursprungligen en kungsgård, som upprättades av Gustav Vasa på 1550-talet. Efter kungens död erhöll hans änkedrottning Katarina Stenbock kungsgården som livgeding och bodde här till sin död 1621. 1630-1640 ingick Strömsholm i drottning Maria Eleonoras livgeding. Kungsgården uppläts senare till Karl X Gustav som 1655 skänkte den i bröllopsgåva till sin maka Hedvig Eleonora. Strömsholm ingick därefter i hennes livgeding fram till drottningens död 1719. Hedvig Eleonora lät uppföra det nuvarande slottet efter ritningar av Nicodemus Tessin d.ä. Änkedrottningen vistades ofta på Strömsholm liksom Karl XI och hans familj men bodde då i två nu sedan länge försvunna träflyglar. Det nya slottet förblev nämligen helt oinrett under lång tid. Under Ulrika Eleonoras tid på 1730-talet påbörjades slottets inredning, men arbetet avbröts efter hennes död 1741. Först sedan Strömsholm överlämnats som framtida änkesäte till Sofia Magdalena vid hennes förmälning med Gustav III 1766, anslogs medel till att fullborda huvudvåningens inredningar. Under 1800-talets första hälft nyttjades Strömsholm mycket sparsamt av den kungliga familjen, oftast för övernattning under resor till och från Norge. På Strömsholm inrättades redan på 1520-talet en stallstat som blev början till landets första stuteri. En kör- och ridskola inrättades 1868 för kavalleriets officerare och stuteriet ombildades samtidigt till hingstdepå, båda numera nedlagda. Ridfrämjandet bedriver dock omfattande verksamhet på det gamla skolområdet. Strömsholms slotts bevarade arkiv omfattar främst handlingar från 1700-talet och framåt. Endast räkenskaperna går tillbaka till 1600-talet. Inventarieförteckningar finns för spridda år från 1708. Kungsträdgården och kungsladugården hade separata räkenskapsserier årtiondena kring 1800. Förteckning: J. Brunius 1991. Hänvisningar: Hovstallet (Strömsholms och Kungsörs stallstat); Kungsörs slott; Västmanlands handlingar; Slott och gårdar vol 24; Maria Eleonoras livgeding; Hedvig Eleonoras livgeding; Kungliga arkiv (K 80-88, 100-201, 615-1014); Landsarkivet i Uppsala (Västmanlands länsstyrelse, landskontoret).

Hänvisningar

Reproducerat Nej

Kontroll

Senast ändrad 2017-08-15 13:27:47

Inledning Strömsholms slott i Västmanland var ursprungligen en kungsgård, som upprättades av Gustav Vasa på 1550-talet. Efter kungens död erhöll hans änkedrottning Katarina Stenbock kungsgården som livgeding och bodde här till sin död 1621. 1630-1640 ingick Strömsholm i drottning Maria Eleonoras livgeding. Kungsgården uppläts senare till Karl X Gustav som 1655 skänkte den i bröllopsgåva till sin maka Hedvig Eleonora. Strömsholm ingick därefter i hennes livgeding fram till drottningens död 1719. Hedvig Eleonora lät uppföra det nuvarande slottet efter ritningar av Nicodemus Tessin d.ä. Änkedrottningen vistades ofta på Strömsholm liksom Karl XI och hans familj men bodde då i två nu sedan länge försvunna träflyglar. Det nya slottet förblev nämligen helt oinrett under lång tid. Under Ulrika Eleonoras tid på 1730-talet påbörjades slottets inredning, men arbetet avbröts efter hennes död 1741. Först sedan Strömsholm överlämnats som framtida änkesäte till Sofia Magdalena vid hennes förmälning med Gustav III 1766, anslogs medel till att fullborda huvudvåningens inredningar. Under 1800-talets första hälft nyttjades Strömsholm mycket sparsamt av den kungliga familjen, oftast för övernattning under resor till och från Norge. På Strömsholm inrättades redan på 1520-talet en stallstat som blev början till landets första stuteri. En kör- och ridskola inrättades 1868 för kavalleriets officerare och stuteriet ombildades samtidigt till hingstdepå, båda numera nedlagda. Ridfrämjandet bedriver dock omfattande verksamhet på det gamla skolområdet. Strömsholms slotts bevarade arkiv omfattar främst handlingar från 1700-talet och framåt. Endast räkenskaperna går tillbaka till 1600-talet. Inventarieförteckningar finns för spridda år från 1708. Kungsträdgården och kungsladugården hade separata räkenskapsserier årtiondena kring 1800. Förteckning: J. Brunius 1991. Hänvisningar: Hovstallet (Strömsholms och Kungsörs stallstat); Kungsörs slott; Västmanlands handlingar; Slott och gårdar vol 24; Maria Eleonoras livgeding; Hedvig Eleonoras livgeding; Kungliga arkiv (K 80-88, 100-201, 615-1014); Landsarkivet i Uppsala (Västmanlands länsstyrelse, landskontoret).

 Serier (12 st)

Referenskod Titel Anmärkning   B 1 Utgående skrivelser   C 1 Diarier   D 1 Inventarieförteckningar Serien buntad   E 1 Inkomna skrivelser Serien buntad. För åren 1920-1947 se även F 1.   F 1 Ståthållarämbetets på Strömsholms slott handlingar Serien bunden. Innehåller även diarier.   F 2 Strödda handlingar Serien i kartong   G 1 Reviderade räkenskaper Serien buntad. med koncepträkenskaper 1813-1883.   G 2 Koncepträkenskaper Serien i kartonger. För åren 1813-1883 se G 1:24-39.   G 3 Kungsladugårdens räkenskaper Serien buntad   G 4 Kungsträdgårdens räkenskaper Serien buntad   G 5 Strödda räkenskaper   J Kartor och ritningar