Tullgarns slott

Grunddata

Referenskod SE/RA/56517 Länk till posten https://sok.riksarkivet.se/arkiv/nKgNeBUQrH6d0002H087k3 Omfång 13 Hyllmeter  362 Volymer  Datering 1656 – 1977 (Tidsomfång) 1815   (Huvudsaklig tid) Villkor Ja Villkorsanm Handlingar som är yngre än 70 år lämnas endast ut efter godkännande av riksmarskalken i varje särskilt fall. Arkivinstitution Riksarkivet i Stockholm/Täby (depå: Slottsarkivet) Arkivbildare/upphov [Proveniens ej registrerad]

Visa detaljer Dölj detaljer

Innehåll

Ordning & struktur Tullgarns slott Jan Brunius 1997 Allmän anmärkning Ingår i Kungl slott, översiktsförteckning Inledning (äldre form) Inledning Tullgarns slott i Hölö sn, Södermanlands län, var vid 1500-talets början sätesgård för Erik Nilsson (Gyllenstierna) men övergick genom dennes syster till ätten Sture. Genom en process övergick Tullgarn 1685 till Axel Julius De la Gardie. Dennes son Magnus Julius rev det gamla slottet och lät åren 1720-27 den franska arkitekten J.G. Destain uppföra ett nytt slott i tre våningar. Ständerna inköpte 1772 Tullgarns slott att överlämnas som gåva till hertig Fredrik Adolf, vilken 1788 helt och hållet flyttade över sin hovhållning dit. Under hans tid genomfördes omfattande ombyggnads- och inredningsarbeten. Vid hertigens död övertog staten Tullgarn, delvis som ersättning för dödsboets skulder. Det har därefter varit kungligt slott. Närmast följde en lång period, då prinsessan Sofia Albertina disponerade Tullgarn som lustslott. Prinsessan fullföljde också den ominredning av slottet som fortfarande pågick vid broderns död. Genom prinsessans testamentariska önskan övergick Tullgarn därefter i kronprins Oscars (I) och Josefinas disposition. År 1881 uppläts slottet till kronprinsparet Gustav (V) och Victoria. Under de följande årtionderna genomfördes stora förändringar i interiören, bl.a. inreddes Frukostrummet i sydtysk nyrenässsans och Blå salongen i nyrokoko. Efter Gustav V:s död uppdrog Gustav VI Adolf åt slottsarkitekten Ragnar Jonsson och överintendenten för Husgerådskammaren Åke Setterwall att genomföra en restaurering, med sikte på att återställa väsentliga delar av hertig Fredrik Adolfs paradvåning. Förteckning: Jan Brunius 1997 Hänvisningar: Hovförvaltningen; Hertig Fredrik Adolfs hovstatsräkenskaper; Slott och gårdar (vol 25); Tidöarkivet. Litteratur: F.U. Wrangel, Tullgarn, Stockholm 1888; G. Selling, Svenska herrgårdshem under 1700-talet. Arkitektur och inredning 1700-1780. Nordiska museets handlingar 7, Stockholm 1937; Å. Setterwall, Den gustavianska miljön på Tullgarn. I Rig årgång 39(1956); B. von Malmborg, Slott och herresäten i Sverige. De kungliga slotten I-II, Malmö 1971.

Hänvisningar

Reproducerat Nej

Kontroll

Senast ändrad 2022-01-20 09:30:42

Inledning Tullgarns slott i Hölö sn, Södermanlands län, var vid 1500-talets början sätesgård för Erik Nilsson (Gyllenstierna) men övergick genom dennes syster till ätten Sture. Genom en process övergick Tullgarn 1685 till Axel Julius De la Gardie. Dennes son Magnus Julius rev det gamla slottet och lät åren 1720-27 den franska arkitekten J.G. Destain uppföra ett nytt slott i tre våningar. Ständerna inköpte 1772 Tullgarns slott att överlämnas som gåva till hertig Fredrik Adolf, vilken 1788 helt och hållet flyttade över sin hovhållning dit. Under hans tid genomfördes omfattande ombyggnads- och inredningsarbeten. Vid hertigens död övertog staten Tullgarn, delvis som ersättning för dödsboets skulder. Det har därefter varit kungligt slott. Närmast följde en lång period, då prinsessan Sofia Albertina disponerade Tullgarn som lustslott. Prinsessan fullföljde också den ominredning av slottet som fortfarande pågick vid broderns död. Genom prinsessans testamentariska önskan övergick Tullgarn därefter i kronprins Oscars (I) och Josefinas disposition. År 1881 uppläts slottet till kronprinsparet Gustav (V) och Victoria. Under de följande årtionderna genomfördes stora förändringar i interiören, bl.a. inreddes Frukostrummet i sydtysk nyrenässsans och Blå salongen i nyrokoko. Efter Gustav V:s död uppdrog Gustav VI Adolf åt slottsarkitekten Ragnar Jonsson och överintendenten för Husgerådskammaren Åke Setterwall att genomföra en restaurering, med sikte på att återställa väsentliga delar av hertig Fredrik Adolfs paradvåning. Förteckning: Jan Brunius 1997 Hänvisningar: Hovförvaltningen; Hertig Fredrik Adolfs hovstatsräkenskaper; Slott och gårdar (vol 25); Tidöarkivet. Litteratur: F.U. Wrangel, Tullgarn, Stockholm 1888; G. Selling, Svenska herrgårdshem under 1700-talet. Arkitektur och inredning 1700-1780. Nordiska museets handlingar 7, Stockholm 1937; Å. Setterwall, Den gustavianska miljön på Tullgarn. I Rig årgång 39(1956); B. von Malmborg, Slott och herresäten i Sverige. De kungliga slotten I-II, Malmö 1971.

 Serier (8 st)

Referenskod Titel Anmärkning   C 1 Diarier och skrivelser Både diarier och skrivelser (inkommande och utgående). För inkomna skrivelser 1975-1979 se Rosersbergs slott. Serien inbunden.   D 1 Inventarieförteckningar Serien i buntar.   D 2 Övriga register och liggare   F 1 Ståthållarämbetets handlingar Serien ersätts fr.o.m. 1958 av Ståthållarämbetenas handlingar (se Stockholms slott). Serien inbunden. Innehåller även diarier.   F 2 Handlingar rörande fastigheter under Tullgarn Serien i arkivkartonger. Arrendekontrakt och synehandlingar (alfabetiskt ordnade efter torpnamn).   F 3 Strödda handlingar Serien innehåller osorterade dokument av skilda slag, angående personal, ekonomi osv.   G 1 Reviderade räkenskaper Serien inbunden om ej annat anges.   G 2 Koncepträkenskaper Serien i arkivkartonger om inte annat anges.