Järnvägskommittéer och kommissioner (Del 1) (tjänstgöring, löner, personal m.m.)

Grunddata

Referenskod SE/RA/420335/12 Länk till posten https://sok.riksarkivet.se/arkiv/xAAJtOZJrH646m3Gjpu0Y3 ExtraID 12 Omfång 0,1 Hyllmeter  (-) 4,3 Hyllmeter  (-) Datering 1899 – 1948 (Tidsomfång) Arkivinstitution Riksarkivet i Stockholm/Täby Arkivbildare/upphov Statens järnvägar Alternativa namn: SJ Kategori: Statlig myndighet. Centrala civila myndigheter

Visa detaljer Dölj detaljer

Innehåll

Syfte & innehåll Historik Under 1800-talets andra hälft antogs beslut om att bygga ett järnvägsnät i Sverige med stambanor som skulle bekostas, ägas och förvaltas av staten. Arbetet påbörjades 1855 och vid sidan om SJ byggdes det enskilda järnvägsnätet ut. SJ är uppbyggt på fyra huvudnivåer:Järnvägsstyrelsen, Centralförvaltningen, Regionala förvaltningen och Lokala förvaltningen. Det är järnvägsstyrelsen som ansvarar inför Kungl. Maj:t för hela verksamhetens del. Centralförvaltningen i sin tur består av sju avdelningar: administrativa, ban-, drift-, ekonomi-, kommersiella, maskin- och utvecklingsavdelningen. Tjänstgöringsreglementskommittén 1899-1906 upprättades genom att Kungl. Järnvägsstyrelsen beordrat att ett nytt tjänstgöringsreglemente behövde utarbetas. I kommittén satt bandirektören D.M Eurén, baningenjören H. Lemke, maskindirektören F.U.H Pegelow, byrådirektören V.L Klemming, trafikdirektören Ad. Taube samt trafikinspektören F. Rydbeck. 1906 års Statsjärnvägarnas lönekommitté bildades på grund av skrivelse från Kungl. Maj:t om att ge förslag och yttranden till reglering av löneförhållandena för Kungl. Järnvägsstyrelsen samt SJ i övrigt. Ordförande för kommittén var generaldirektören M.R Sahlin. Som ledamöter fanns representanter från riksdagens båda kamrar. Från första kammaren kom friherre J.G Beck-Friis. Från andra kammaren kom hemmansägaren C.P Jansson i Edsbäcken och landsbrukaren Carl Persson i Stallerhult. I kommittén satt även överdirektören V.L Klemming, stationsinspektören I.L Lindström samt lokomotivföraren C.G.E Malm. När lönen för extrapersonalen skulle diskuteras infann sig även representanter för statsbaneförvaltningen: maskindirektören B.O Ekman, adjungerade ledamoten i Järnvägsstyrelsen G. Jacobi, baningenjören H. Olsson och stationsinspektören N. Nilsson. Järnvägsmannaförbundet hade representanterna stationskarlen E. Eriksson och ombudsmannen A. Morén vid mötet. Även representanter för förbundsavdelningarna infann sig på mötet såsom: stationskarlen K. Ek i Valla, extra banvakten A.O Törnberg i Stockholm, extra stationskarlen E. Laurin i Göteborg, extra lokputsaren A.F Blomkvist i Göteborg, banarbetaren A. Fransson i Malmö, lokreparatören J.A Halmberg i Nässjö, extra lokledaren D. Sanberg i Bollnäs, stationskarlen L.A Silén i Bollnäs och extra banvakten O.E Lindberg i Nattvara. Som representanter för Svenska statsbanornas lokomotivförare- och eldareförening fanns: O.M Thorén i Storvik, A.J Stenberg i Linköping, K.A Holm i Kiruna, E Krain i Uppsala och lokledaren O.V Rydström i Göteborg. Representanter för Sveriges statsbanors kontorsbiträdesförbund infann sig: P. Pehrsson i Sala, K.P Sterner samt extra kontorsbiträdet Nils Petterson. 1908 års Uniformsfrågeutredning arbetade med att få fram förslag och yttranden till uniformer för olika yrken och dess graderingar inom SJ. Som ordförande var maskindirektören B.O Ekman tillsatt. Personer från de berörda avdelningarna fick sedan lämna in sina förslag och yttanden till kommittén. 1908 års Cirkulärkommitté upprättades för att utarbeta ett sammandrag av både Kungl. Järnvägsstyrelsens gällande föreskrifter angående cirkulär samt överdirektören för trafikavdelningens utgivna PM. Byrådirektören Kjellin framhöll även önskan att få ett sammandrag av cirkulärskrivelser och allmänna föreskrifter som var gällande men som inte ingått i ordersamlingen. Kungl. Järnvägsstyrelsen gav uppdraget till baningenjören H. Olsson, distriktsekreteraren L. Gyllenhaal, notarien A, Wahlgren, bokhållaren C. Stjerna och G Killander att göra en utredning angående detta. 1912 års kommission för undersökning rörande befodringsförhållanden vid SJ tillsattes för att se över om bland annat överkvalificerad personal användes och som eventuellt förtjänade högre lön. 1912 års Tjänstgöringskommision-trafikavdelningen skulle utreda bland annat om de befintliga arbetskrafterna var lämpligt avvägda. Till ledamöter i kommissionen utsågs notarien G.E Löfmarck, stationsinspektören E.A.T Wannholm och förste stationsskrivaren J.E Mårtensson. 1915 års Egnahemsfrågeutredning upprättades efter skrivelser av Kungl. Maj:t (1907) till Järnvägsstyrelsen att styrelsen skulle komma med förslag och yttranden angående anordnande av egna hem till underordnade tjänstemän vid SJ. 1918-1920 års Arbetstidskommitté bildades för att 8-timmarsdagen skulle införas vid SJ. Som ordförande tillsattes distriktchefen G. Löfmarck. I övrigt tillsattes: ombudsmannen C.A Hallström, överinspektören för maskintjänsten C.A Svensson, förbundsordföranden J.A Forslund, förbundssekreteraren A. Löfgren, riksdagsmannen A.J Bärg och förbundsordföranden Hj. Molin. 1921 års Turplaceringskommittés uppdrag var att finna riktlinjer vid upprättandet av ett preliminärt förslag till turplaceringsbestämmelser för lokomotivpersonalen. I kommittén satt maskindirektören K.O Sundkuist som ordförande. Övriga personer i kommittén var lokomotivförarna O.S.F Hylander från Nässjö, A.F Wiklund från Stockholm och John Hamberg från Haparanda samt lokomotivledare N Sandell från Göteborg och bokhållare B. Selander. 1938 års Personalkommision upprättades för att undersöka förhållandet mellan arbetsuppgifter och löneställning för personalen vid SJ. Ordförande för kommisionen var expeditionschefen T. Löfgren och som ledamöter var överinspektören M. Blomberg, maskininspektören H. Butén, notarien R. Marklund och ombudsmannen S. Christiansson tillsatta. 1942 års Personalsakkunniga vid SJ bildades för att verkställa utredningen angående förhållandet mellan arbetsuppgifter och löneställning för personalen vid statens övertagna smalspåriga järnvägar.Som ordförande satt landshövdingen T. Löfgren. Övriga ledamöter var: förste trafikinspektören H. Lundquist, förste maskiningenjören H. Butén, e.o notarien H. Dahlberg och förste förbundsordförande S. Christiansson. 1944 års Sakkunniga angående tågfärjebefälets löner tillsattes för att utreda förhållandet mellan löneställning för däcks- och maskinbefälet vid SJ's tågfärjor. Ledamöter var: byrådirektören E.A.F Eggert och statskommisarien B.E Johnsson. Som ordförande satt landshövdingen T. Löfgren. 1948 års Personalkommission tillsattes för att utreda om höjning av löneställning för vissa arbetsuppgifter samt befattningar vid SJ. Ordning & struktur Arkivet utgör del 1 av 3 delar av övriga arkiv som handlar om järnvägskommittéer och kommissioner inom Statens järnvägar. Del etts kommittéer och kommissioner berör tjänstgörings-, löne- och personalfrågor vid SJ. Då arkivet består av 13 olika arkivbildare har SJ valt att lägga dem i kronologisk ordning inom ett och samma arkiv. De olika kommittéernas eller kommissionernas handlingar utgörs huvudsakligen av ämnesordnade handlingar. Därför har denna struktur bibehållits och där andra serier som t ex protokoll saknas har dessa dock fått en egen serie utgående från den kronologiska ordningen. Kommittéerna och kommissionerna 1,3-8 samt 12-13 saknar protokoll. Dock kan det förekomma enstaka protokoll eller utdrag från protokoll bland de ämnesordnade handlingarna, vilka då har fått en anmärkning i förteckningen. Denna kronologiska struktur har även bevarats beträffande C-,E- och Ö- serierna där flertalet av kommittéerna och kommissionerna saknar diarier och inkomna handlingar. I de fall det har förekommit enstaka inkomna handlingar har även dessa fått ligga kvar bland de ämnesordnade handlingarna i F-serien med anmärkning. Allmän anmärkning Historik Under 1800-talets andra hälft antogs beslut om att bygga ett järnvägsnät i Sverige med stambanor som skulle bekostas, ägas och förvaltas av staten. Arbetet påbörjades 1855 och vid sidan om SJ byggdes det enskilda järnvägsnätet ut. SJ är uppbyggt på fyra huvudnivåer:Järnvägsstyrelsen, Centralförvaltningen, Regionala förvaltningen och Lokala förvaltningen. Det är järnvägsstyrelsen som ansvarar inför Kungl. Maj:t för hela verksamhetens del. Centralförvaltningen i sin tur består av sju avdelningar: administrativa, ban-, drift-, ekonomi-, kommersiella, maskin- och utvecklingsavdelningen. Tjänstgöringsreglementskommittén 1899-1906 upprättades genom att Kungl. Järnvägsstyrelsen beordrat att ett nytt tjänstgöringsreglemente behövde utarbetas. I kommittén satt bandirektören D.M Eurén, baningenjören H. Lemke, maskindirektören F.U.H Pegelow, byrådirektören V.L Klemming, trafikdirektören Ad. Taube samt trafikinspektören F. Rydbeck. 1906 års Statsjärnvägarnas lönekommitté bildades på grund av skrivelse från Kungl. Maj:t om att ge förslag och yttranden till reglering av löneförhållandena för Kungl. Järnvägsstyrelsen samt SJ i övrigt. Ordförande för kommittén var generaldirektören M.R Sahlin. Som ledamöter fanns representanter från riksdagens båda kamrar. Från första kammaren kom friherre J.G Beck-Friis. Från andra kammaren kom hemmansägaren C.P Jansson i Edsbäcken och landsbrukaren Carl Persson i Stallerhult. I kommittén satt även överdirektören V.L Klemming, stationsinspektören I.L Lindström samt lokomotivföraren C.G.E Malm. När lönen för extrapersonalen skulle diskuteras infann sig även representanter för statsbaneförvaltningen: maskindirektören B.O Ekman, adjungerade ledamoten i Järnvägsstyrelsen G. Jacobi, baningenjören H. Olsson och stationsinspektören N. Nilsson. Järnvägsmannaförbundet hade representanterna stationskarlen E. Eriksson och ombudsmannen A. Morén vid mötet. Även representanter för förbundsavdelningarna infann sig på mötet såsom: stationskarlen K. Ek i Valla, extra banvakten A.O Törnberg i Stockholm, extra stationskarlen E. Laurin i Göteborg, extra lokputsaren A.F Blomkvist i Göteborg, banarbetaren A. Fransson i Malmö, lokreparatören J.A Halmberg i Nässjö, extra lokledaren D. Sanberg i Bollnäs, stationskarlen L.A Silén i Bollnäs och extra banvakten O.E Lindberg i Nattvara. Som representanter för Svenska statsbanornas lokomotivförare- och eldareförening fanns: O.M Thorén i Storvik, A.J Stenberg i Linköping, K.A Holm i Kiruna, E Krain i Uppsala och lokledaren O.V Rydström i Göteborg. Representanter för Sveriges statsbanors kontorsbiträdesförbund infann sig: P. Pehrsson i Sala, K.P Sterner samt extra kontorsbiträdet Nils Petterson. 1908 års Uniformsfrågeutredning arbetade med att få fram förslag och yttranden till uniformer för olika yrken och dess graderingar inom SJ. Som ordförande var maskindirektören B.O Ekman tillsatt. Personer från de berörda avdelningarna fick sedan lämna in sina förslag och yttanden till kommittén. 1908 års Cirkulärkommitté upprättades för att utarbeta ett sammandrag av både Kungl. Järnvägsstyrelsens gällande föreskrifter angående cirkulär samt överdirektören för trafikavdelningens utgivna PM. Byrådirektören Kjellin framhöll även önskan att få ett sammandrag av cirkulärskrivelser och allmänna föreskrifter som var gällande men som inte ingått i ordersamlingen. Kungl. Järnvägsstyrelsen gav uppdraget till baningenjören H. Olsson, distriktsekreteraren L. Gyllenhaal, notarien A, Wahlgren, bokhållaren C. Stjerna och G Killander att göra en utredning angående detta. 1912 års kommission för undersökning rörande befodringsförhållanden vid SJ tillsattes för att se över om bland annat överkvalificerad personal användes och som eventuellt förtjänade högre lön. 1912 års Tjänstgöringskommision-trafikavdelningen skulle utreda bland annat om de befintliga arbetskrafterna var lämpligt avvägda. Till ledamöter i kommissionen utsågs notarien G.E Löfmarck, stationsinspektören E.A.T Wannholm och förste stationsskrivaren J.E Mårtensson. 1915 års Egnahemsfrågeutredning upprättades efter skrivelser av Kungl. Maj:t (1907) till Järnvägsstyrelsen att styrelsen skulle komma med förslag och yttranden angående anordnande av egna hem till underordnade tjänstemän vid SJ. 1918-1920 års Arbetstidskommitté bildades för att 8-timmarsdagen skulle införas vid SJ. Som ordförande tillsattes distriktchefen G. Löfmarck. I övrigt tillsattes: ombudsmannen C.A Hallström, överinspektören för maskintjänsten C.A Svensson, förbundsordföranden J.A Forslund, förbundssekreteraren A. Löfgren, riksdagsmannen A.J Bärg och förbundsordföranden Hj. Molin. 1921 års Turplaceringskommittés uppdrag var att finna riktlinjer vid upprättandet av ett preliminärt förslag till turplaceringsbestämmelser för lokomotivpersonalen. I kommittén satt maskindirektören K.O Sundkuist som ordförande. Övriga personer i kommittén var lokomotivförarna O.S.F Hylander från Nässjö, A.F Wiklund från Stockholm och John Hamberg från Haparanda samt lokomotivledare N Sandell från Göteborg och bokhållare B. Selander. 1938 års Personalkommision upprättades för att undersöka förhållandet mellan arbetsuppgifter och löneställning för personalen vid SJ. Ordförande för kommisionen var expeditionschefen T. Löfgren och som ledamöter var överinspektören M. Blomberg, maskininspektören H. Butén, notarien R. Marklund och ombudsmannen S. Christiansson tillsatta. 1942 års Personalsakkunniga vid SJ bildades för att verkställa utredningen angående förhållandet mellan arbetsuppgifter och löneställning för personalen vid statens övertagna smalspåriga järnvägar.Som ordförande satt landshövdingen T. Löfgren. Övriga ledamöter var: förste trafikinspektören H. Lundquist, förste maskiningenjören H. Butén, e.o notarien H. Dahlberg och förste förbundsordförande S. Christiansson. 1944 års Sakkunniga angående tågfärjebefälets löner tillsattes för att utreda förhållandet mellan löneställning för däcks- och maskinbefälet vid SJ's tågfärjor. Ledamöter var: byrådirektören E.A.F Eggert och statskommisarien B.E Johnsson. Som ordförande satt landshövdingen T. Löfgren. 1948 års Personalkommission tillsattes för att utreda om höjning av löneställning för vissa arbetsuppgifter samt befattningar vid SJ. Inledning (äldre form) Under 1800-talets andra hälft antogs beslut om att bygga ett järnvägsnät i Sverige med stambanor som skulle bekostas, ägas och förvaltas av staten. Arbetet påbörjades 1855 och vid sidan om SJ byggdes det enskilda järnvägsnätet ut. SJ är uppbyggt på fyra huvudnivåer:Järnvägsstyrelsen, Centralförvaltningen, Regionala förvaltningen och Lokala förvaltningen. Det är järnvägsstyrelsen som ansvarar inför Kungl. Maj:t för hela verksamhetens del. Centralförvaltningen i sin tur består av sju avdelningar: administrativa, ban-, drift-, ekonomi-, kommersiella, maskin- och utvecklingsavdelningen. Tjänstgöringsreglementskommittén 1899-1906 upprättades genom att Kungl. Järnvägsstyrelsen beordrat att ett nytt tjänstgöringsreglemente behövde utarbetas. I kommittén satt bandirektören D.M Eurén, baningenjören H. Lemke, maskindirektören F.U.H Pegelow, byrådirektören V.L Klemming, trafikdirektören Ad. Taube samt trafikinspektören F. Rydbeck. 1906 års Statsjärnvägarnas lönekommitté bildades på grund av skrivelse från Kungl. Maj:t om att ge förslag och yttranden till reglering av löneförhållandena för Kungl. Järnvägsstyrelsen samt SJ i övrigt. Ordförande för kommittén var generaldirektören M.R Sahlin. Som ledamöter fanns representanter från riksdagens båda kamrar. Från första kammaren kom friherre J.G Beck-Friis. Från andra kammaren kom hemmansägaren C.P Jansson i Edsbäcken och landsbrukaren Carl Persson i Stallerhult. I kommittén satt även överdirektören V.L Klemming, stationsinspektören I.L Lindström samt lokomotivföraren C.G.E Malm. När lönen för extrapersonalen skulle diskuteras infann sig även representanter för statsbaneförvaltningen: maskindirektören B.O Ekman, adjungerade ledamoten i Järnvägsstyrelsen G. Jacobi, baningenjören H. Olsson och stationsinspektören N. Nilsson. Järnvägsmannaförbundet hade representanterna stationskarlen E. Eriksson och ombudsmannen A. Morén vid mötet. Även representanter för förbundsavdelningarna infann sig på mötet såsom: stationskarlen K. Ek i Valla, extra banvakten A.O Törnberg i Stockholm, extra stationskarlen E. Laurin i Göteborg, extra lokputsaren A.F Blomkvist i Göteborg, banarbetaren A. Fransson i Malmö, lokreparatören J.A Halmberg i Nässjö, extra lokledaren D. Sanberg i Bollnäs, stationskarlen L.A Silén i Bollnäs och extra banvakten O.E Lindberg i Nattvara. Som representanter för Svenska statsbanornas lokomotivförare- och eldareförening fanns: O.M Thorén i Storvik, A.J Stenberg i Linköping, K.A Holm i Kiruna, E Krain i Uppsala och lokledaren O.V Rydström i Göteborg. Som representanter för Sveriges statsbanors kontorsbiträdesförbund infann sig: P. Pehrsson i Sala, K.P Sterner samt extra kontorsbiträdet Nils Petterson. 1908 års Uniformsfrågeutredning arbetade med att få fram förslag och yttranden till uniformer för olika yrken och dess graderingar inom SJ. Som ordförande var maskindirektören B.O Ekman tillsatt. Personer från de berörda avdelningarna fick sedan lämna in sina förslag och yttanden till kommittén. 1908 års Cirkulärkommitté upprättades för att utarbeta ett sammandrag av både Kungl. Järnvägsstyrelsens gällande föreskrifter angående cirkulär samt överdirektören för trafikavdelningens utgivna PM. Byrådirektören Kjellin framhöll även önskan att få ett sammandrag av cirkulärskrivelser och allmänna föreskrifter som var gällande men som inte ingått i ordersamlingen. Kungl. Järnvägsstyrelsen gav uppdraget till baningenjören H. Olsson, distriktsekreteraren L. Gyllenhaal, notarien A, Wahlgren, bokhållaren C. Stjerna och G Killander att göra en utredning angående detta. 1912 års kommission för undersökning rörande befodringsförhållanden vid SJ tillsattes för att se över om bland annat överkvalificerad personal användes och som eventuellt förtjänade högre lön. 1912 års Tjänstgöringskommision-trafikavdelningen skulle utreda bland annat om de befintliga arbetskrafterna var lämpligt avvägda. Till ledamöter i kommissionen utsågs notarien G.E Löfmarck, stationsinspektören E.A.T Wannholm och förste stationsskrivaren J.E Mårtensson. 1915 års Egnahemsfrågeutredning upprättades efter skrivelser av Kungl. Maj:t (1907) till Järnvägsstyrelsen att styrelsen skulle komma med förslag och yttranden angående anordnande av egna hem till underordnade tjänstemän vid SJ. 1918-1920 års Arbetstidskommitté bildades för att 8-timmarsdagen skulle införas vid SJ. Som ordförande tillsattes distriktchefen G. Löfmarck. I övrigt tillsattes: ombudsmannen C.A Hallström, överinspektören för maskintjänsten C.A Svensson, förbundsordföranden J.A Forslund, förbundssekreteraren A. Löfgren, riksdagsmannen A.J Bärg och förbundsordföranden Hj. Molin. 1921 års Turplaceringskommittés uppdrag var att finna riktlinjer vid upprättandet av ett preliminärt förslag till turplaceringsbestämmelser för lokomotivpersonalen. I kommittén satt maskindirektören K.O Sundkuist som ordförande. Övriga personer i kommittén var lokomotivförarna O.S.F Hylander från Nässjö, A.F Wiklund från Stockholm och John Hamberg från Haparanda samt lokomotivledare N Sandell från Göteborg och bokhållare B. Selander. 1938 års Personalkommision upprättades för att undersöka förhållandet mellan arbetsuppgifter och löneställning för personalen vid SJ. Ordförande för kommissionen var expeditionschefen T. Löfgren och som ledamöter var överinspektören M. Blomberg, maskininspektören H. Butén, notarien R. Marklund och ombudsmannen S. Christiansson tillsatta. 1942 års Personalsakkunniga vid SJ bildades för att verkställa utredningen angående förhållandet mellan arbetsuppgifter och löneställning för personalen vid statens övertagna smalspåriga järnvägar.Som ordförande satt landshövdingen T. Löfgren. Övriga ledamöter var: förste trafikinspektören H. Lundquist, förste maskiningenjören H. Butén, e.o notarien H. Dahlberg och förste förbundsordförande S. Christiansson. 1944 års Sakkunniga angående tågfärjebefälets löner tillsattes för att utreda förhållandet mellan löneställning för däcks- och maskinbefälet vid SJ's tågfärjor. Ledamöter var: byrådirektören E.A.F Eggert och statskommisarien B.E Johnsson. Som ordförande satt landshövdingen T. Löfgren. 1948 års Personalkommission tillsattes för att utreda om höjning av löneställning för vissa arbetsuppgifter samt befattningar vid SJ. Arkivet utgör del 1 av 3 delar av övriga arkiv som handlar om järnvägskommittéer och kommissioner inom Statens järnvägar. Första delens kommittéer och kommissioner berör tjänstgörings-, löne- och personalfrågor vid SJ. Då arkivet består av 13 olika arkivbildare har SJ valt att lägga dem i kronologisk ordning inom ett och samma arkiv. De olika kommittéernas eller kommissionernas handlingar utgörs huvudsakligen av ämnesordnade handlingar. Därför har denna struktur bibehållits och där andra serier som t ex protokoll saknas har dessa dock fått en egen serie utgående från den kronologiska ordningen. Kommittéerna och kommissionerna 1,3-8 samt 12-13 saknar protokoll. Dock kan det förekomma enstaka protokoll eller utdrag från protokoll bland de ämnesordnade handlingarna, vilka då har fått en anmärkning i förteckningen. Denna kronologiska struktur har även bevarats beträffande C-,E- och Ö- serierna där flertalet av kommittéerna och kommissionerna saknar diarier och inkomna handlingar. I de fall det har förekommit enstaka inkomna handlingar har även dessa fått ligga kvar bland de ämnesordnade handlingarna i F-serien med anmärkning. Linda Grönqvist den 7 december 2007

Kontroll

Skapad 2001-11-07 00:00:00 Senast ändrad 2010-08-27 16:27:37

Under 1800-talets andra hälft antogs beslut om att bygga ett järnvägsnät i Sverige med stambanor som skulle bekostas, ägas och förvaltas av staten. Arbetet påbörjades 1855 och vid sidan om SJ byggdes det enskilda järnvägsnätet ut. SJ är uppbyggt på fyra huvudnivåer:Järnvägsstyrelsen, Centralförvaltningen, Regionala förvaltningen och Lokala förvaltningen. Det är järnvägsstyrelsen som ansvarar inför Kungl. Maj:t för hela verksamhetens del. Centralförvaltningen i sin tur består av sju avdelningar: administrativa, ban-, drift-, ekonomi-, kommersiella, maskin- och utvecklingsavdelningen. Tjänstgöringsreglementskommittén 1899-1906 upprättades genom att Kungl. Järnvägsstyrelsen beordrat att ett nytt tjänstgöringsreglemente behövde utarbetas. I kommittén satt bandirektören D.M Eurén, baningenjören H. Lemke, maskindirektören F.U.H Pegelow, byrådirektören V.L Klemming, trafikdirektören Ad. Taube samt trafikinspektören F. Rydbeck. 1906 års Statsjärnvägarnas lönekommitté bildades på grund av skrivelse från Kungl. Maj:t om att ge förslag och yttranden till reglering av löneförhållandena för Kungl. Järnvägsstyrelsen samt SJ i övrigt. Ordförande för kommittén var generaldirektören M.R Sahlin. Som ledamöter fanns representanter från riksdagens båda kamrar. Från första kammaren kom friherre J.G Beck-Friis. Från andra kammaren kom hemmansägaren C.P Jansson i Edsbäcken och landsbrukaren Carl Persson i Stallerhult. I kommittén satt även överdirektören V.L Klemming, stationsinspektören I.L Lindström samt lokomotivföraren C.G.E Malm. När lönen för extrapersonalen skulle diskuteras infann sig även representanter för statsbaneförvaltningen: maskindirektören B.O Ekman, adjungerade ledamoten i Järnvägsstyrelsen G. Jacobi, baningenjören H. Olsson och stationsinspektören N. Nilsson. Järnvägsmannaförbundet hade representanterna stationskarlen E. Eriksson och ombudsmannen A. Morén vid mötet. Även representanter för förbundsavdelningarna infann sig på mötet såsom: stationskarlen K. Ek i Valla, extra banvakten A.O Törnberg i Stockholm, extra stationskarlen E. Laurin i Göteborg, extra lokputsaren A.F Blomkvist i Göteborg, banarbetaren A. Fransson i Malmö, lokreparatören J.A Halmberg i Nässjö, extra lokledaren D. Sanberg i Bollnäs, stationskarlen L.A Silén i Bollnäs och extra banvakten O.E Lindberg i Nattvara. Som representanter för Svenska statsbanornas lokomotivförare- och eldareförening fanns: O.M Thorén i Storvik, A.J Stenberg i Linköping, K.A Holm i Kiruna, E Krain i Uppsala och lokledaren O.V Rydström i Göteborg. Som representanter för Sveriges statsbanors kontorsbiträdesförbund infann sig: P. Pehrsson i Sala, K.P Sterner samt extra kontorsbiträdet Nils Petterson. 1908 års Uniformsfrågeutredning arbetade med att få fram förslag och yttranden till uniformer för olika yrken och dess graderingar inom SJ. Som ordförande var maskindirektören B.O Ekman tillsatt. Personer från de berörda avdelningarna fick sedan lämna in sina förslag och yttanden till kommittén. 1908 års Cirkulärkommitté upprättades för att utarbeta ett sammandrag av både Kungl. Järnvägsstyrelsens gällande föreskrifter angående cirkulär samt överdirektören för trafikavdelningens utgivna PM. Byrådirektören Kjellin framhöll även önskan att få ett sammandrag av cirkulärskrivelser och allmänna föreskrifter som var gällande men som inte ingått i ordersamlingen. Kungl. Järnvägsstyrelsen gav uppdraget till baningenjören H. Olsson, distriktsekreteraren L. Gyllenhaal, notarien A, Wahlgren, bokhållaren C. Stjerna och G Killander att göra en utredning angående detta. 1912 års kommission för undersökning rörande befodringsförhållanden vid SJ tillsattes för att se över om bland annat överkvalificerad personal användes och som eventuellt förtjänade högre lön. 1912 års Tjänstgöringskommision-trafikavdelningen skulle utreda bland annat om de befintliga arbetskrafterna var lämpligt avvägda. Till ledamöter i kommissionen utsågs notarien G.E Löfmarck, stationsinspektören E.A.T Wannholm och förste stationsskrivaren J.E Mårtensson. 1915 års Egnahemsfrågeutredning upprättades efter skrivelser av Kungl. Maj:t (1907) till Järnvägsstyrelsen att styrelsen skulle komma med förslag och yttranden angående anordnande av egna hem till underordnade tjänstemän vid SJ. 1918-1920 års Arbetstidskommitté bildades för att 8-timmarsdagen skulle införas vid SJ. Som ordförande tillsattes distriktchefen G. Löfmarck. I övrigt tillsattes: ombudsmannen C.A Hallström, överinspektören för maskintjänsten C.A Svensson, förbundsordföranden J.A Forslund, förbundssekreteraren A. Löfgren, riksdagsmannen A.J Bärg och förbundsordföranden Hj. Molin. 1921 års Turplaceringskommittés uppdrag var att finna riktlinjer vid upprättandet av ett preliminärt förslag till turplaceringsbestämmelser för lokomotivpersonalen. I kommittén satt maskindirektören K.O Sundkuist som ordförande. Övriga personer i kommittén var lokomotivförarna O.S.F Hylander från Nässjö, A.F Wiklund från Stockholm och John Hamberg från Haparanda samt lokomotivledare N Sandell från Göteborg och bokhållare B. Selander. 1938 års Personalkommision upprättades för att undersöka förhållandet mellan arbetsuppgifter och löneställning för personalen vid SJ. Ordförande för kommissionen var expeditionschefen T. Löfgren och som ledamöter var överinspektören M. Blomberg, maskininspektören H. Butén, notarien R. Marklund och ombudsmannen S. Christiansson tillsatta. 1942 års Personalsakkunniga vid SJ bildades för att verkställa utredningen angående förhållandet mellan arbetsuppgifter och löneställning för personalen vid statens övertagna smalspåriga järnvägar.Som ordförande satt landshövdingen T. Löfgren. Övriga ledamöter var: förste trafikinspektören H. Lundquist, förste maskiningenjören H. Butén, e.o notarien H. Dahlberg och förste förbundsordförande S. Christiansson. 1944 års Sakkunniga angående tågfärjebefälets löner tillsattes för att utreda förhållandet mellan löneställning för däcks- och maskinbefälet vid SJ's tågfärjor. Ledamöter var: byrådirektören E.A.F Eggert och statskommisarien B.E Johnsson. Som ordförande satt landshövdingen T. Löfgren. 1948 års Personalkommission tillsattes för att utreda om höjning av löneställning för vissa arbetsuppgifter samt befattningar vid SJ. Arkivet utgör del 1 av 3 delar av övriga arkiv som handlar om järnvägskommittéer och kommissioner inom Statens järnvägar. Första delens kommittéer och kommissioner berör tjänstgörings-, löne- och personalfrågor vid SJ. Då arkivet består av 13 olika arkivbildare har SJ valt att lägga dem i kronologisk ordning inom ett och samma arkiv. De olika kommittéernas eller kommissionernas handlingar utgörs huvudsakligen av ämnesordnade handlingar. Därför har denna struktur bibehållits och där andra serier som t ex protokoll saknas har dessa dock fått en egen serie utgående från den kronologiska ordningen. Kommittéerna och kommissionerna 1,3-8 samt 12-13 saknar protokoll. Dock kan det förekomma enstaka protokoll eller utdrag från protokoll bland de ämnesordnade handlingarna, vilka då har fått en anmärkning i förteckningen. Denna kronologiska struktur har även bevarats beträffande C-,E- och Ö- serierna där flertalet av kommittéerna och kommissionerna saknar diarier och inkomna handlingar. I de fall det har förekommit enstaka inkomna handlingar har även dessa fått ligga kvar bland de ämnesordnade handlingarna i F-serien med anmärkning. Linda Grönqvist den 7 december 2007

 Serier (30 st)

Referenskod Titel Anmärkning   A2 1906 års Statsjärnvägarnas lönekommittés protokoll Läsesal   A2A Löneregleringskommitténs protokoll Kartong/Folio   A2B Protokoll angående avlöningsförhållandena för extrapersonal Kartong/Folio   A9 1921 års Turplaceringskommittés protokoll Kartong/Folio   A10 1938 års Personalkommissions protokoll Inbunden/Folio   A11 1942 års Personalsakkunnigas protokoll Kartong/Folio   C2 Diarium för 1906 års Statsjärnvägarnas lönekommitté Läsesal   C2C Diarium angående löneregleringen Kartong/Folio   C10 Diarium för 1938 års Personalkommission Fotobox   C11 Diarium för 1942 års Personalsakkunniga vid SJ Kartong/Folio   E10 Inkomna handlingar till 1938 års Personalkommission Kartong/Folio   E11 Inkomna handlingar till 1942 års Personalsakkunniga vid SJ Kartong/Folio   F1 1899-1906 års Tjänstgöringsreglementskommitté Inbunden/Folio   F2 1906 års Statsjärnvägarnas lönekommitté Läsesal   F2A Löneregleringskommittén Kartong/Folio   F2B Utredningsmaterial angående avlöning Kartong/Folio   F2C Diverse handlingar rörande löneregleringskommittén Kartong/Folio   F3 1908 års Uniformsfrågeutredning Kartong/Folio   F4 1908 års Cirkulärkommitté Kartong/Folio   F5 1912 års kommission för undersökning rörande befodringsförhållanden vid SJ Kartong/Folio   F6 1912 års Tjänstgöringskommission-trafikavdelningen Kartong/Folio   F7 1915 års Egnahemsfrågeutredning Kartong/Folio   F8 1918-1920 års Arbetstidskommitté Kartong/Folio   F9 1921 års Turplaceringskommitté Kartong/Folio   F10 1938 års Personalkommission Kartong/Folio   F11 1942 års Personalsakkunniga vid SJ Kartong/Folio   F12 1944 års Sakkunniga angående tågfärjebefälets löner Kartong/Folio   F13 1948 års Personalkommission Kartong/Folio   Ö10 Betänkande och förslag Kartong/A4   Ö13 Betänkande av 1948 års Personalkommission Kartong/A4