Bäckhammars Bruk AB (Visnum) (1682 – )

Organisation

Kategori	Företag. Utvinnings- och tillverkningsindustri, ospecificerat (Järnbruk)
Kategori	Företag. Processindustri (Sulfatfabrik, pappersbruk. papp- och kartongbruk)

Alternativa namn

Bäckhammars bruk

Krontorps bruk

Bäckhammars järnbruk

Krontorps järnbruk

Nordic Paper Bäckhammar AB (2008 – )

Krontorpsverken

AB Bäckhammar (1888 – 1893)

Bäckhammars Nya AB (1893 – )

Nya Bäckhammars bruk AB

Historik

Bäckhammars järnbruk 1690-1871, Krontorps järnbruk 1682-1871, sulfatfabrik 1871-, pappersbruk 1886-, papp- och kartongbruk 1946-1963. Bäckhammars bruk blev 2003 dotterbolag till Wermland Paper. 2008 köptes Wermland Paper av Nordic Paper.

----------

ÄLDRE ARKIVHISTORIK:

Bäckhammars bruk

Till de många pappersbruk, som har järnbruksanor, hör Bäckhammar. 1690 utfärdades privilegier för Bäckhammaren, stångjärnshammare på Bäcks ägor i Visnums socken. 1682 hade en stångjärnshammare anlagts vid Krontorp. 1753 flyttades stångjärnsbruket vid Krontorp till en plats vid Bäckhammar, där Krontorpsverken sedan förblev kvar till 1871. Eftersom Bäckhammar då var i dåligt skick, blev det fråga om nybyggnad av smedja, kolhus och järnbodar, och bruket kallades Krontorps bruk.

1811 köptes bruket av dåvarande kungl. sekreteraren Carl Fredrik Hammarhjelm, en av stiftarna till Götiska förbundet i Uppsala. Han började omedelbart att utvidga anläggningarna med nybyggnader av olika slag, bl a anlades ett manufakturverk 1823. En ny smidesmetod infördes i stångjärnssmedjorna. Att utöka smidesverksamheten var inte längre möjligt. Manufakturverket hade två spikhamrar och en knipphammare. 1835 utsmiddes 1 575 skeppund tackjärn och cirka 140 skeppund ämnesjärn. Tackjärnet köptes från Karlskoga och angränsande bergslager. Stångjärnet och brukets övriga produkter forslades cirka en mil till Hults lastageplats vid Vänern, för vidare sjötransport.

1843 avled Hammarhjelm. Före sin död hade han sålt Krontorpsverken till ett handelsbolag, Lovén & Co i Stockholm. Denna familjefirma drev kolonivaruimport och skeppsrederi. En bidragande orsak till deras intresse för bruket kan ha varit att all stångjärnstillverkning utanför Bergslagen blev fri. Den gamla restriktiva brukspolitiken började få ge plats för ett liberalt tänkande på området. 1846 infördes lancashiresmidet i Krontorp. 1869 utbjöds Krontorps lant- och bruksegendom till försäljning. Först på våren 1871 kom det emellertid fram spekulanter på Krontorp.
De nya ägarna med greven Sten Axel Lewenhaupt i spetsen ämnade vid Bäckhammar anlägga en fabrik för framställning av kemisk cellulosa. Detta skulle ske efter natroncellulosametoden, en helt ny metod. 1873 stod fabriken färdig. Stora problem uppstod dock att erhålla tillfredställande resultat av driften. 1876 utbjöds hela Krontorps bruk till salu på exekutiv auktion. Krontorps AB kom därefter att driva Bäckhammar, men arrenderade ut cellulosafabriken. Redan efter två år gjorde arrendatorn konkurs och Krontorps AB tog åter hand om driften. 1885 drabbades fabriken av eldsvåda. 1888 bildades AB Bäckhammar som av Krontorps AB köpt fabriken. Sulfatfabriken var nu nybyggd och tekniskt väl rustad. Planer fanns att göra Bäckhammar till pappersbruk. Maskiner hade installerats för detta ändamål 1886-1887. En igångsatt rationalisering av delar av fabriken drev AB Bäckhammar i konkurs 1893. Krontorps AB köpte fabriken och samma år bildades Bäckhammars nya AB.

Det nya bolaget hade nu att modernisera den tekniska utrustningen och därmed höja produktionen. 1 000 ton massa hade producerats, varav 500 ton blev papper. Båda dessa skulle nu ökas med 500 ton. Cellulosaindustrin hade svåra tider och nya problem uppstod med massatillverkningen och pappersproduktionen. På 1890-talet tillverkade Bäckhammar kraftmassa och M G kraftpapper, spännpapper, toalett- och servettpapper. Alla ny- och ombyggnader hade försämrat Bäckhammars ekonomiska ställning. Stora cellulosa- och pappersfabriker började växa upp, men Bäckhammar kunde endast få upp produktionen något (1 500-1 800 ton per år).
1911 hade Bäckhammar stora skulder, och en ekonomisk sanering blev nödvändig. Bäckhammars Nya AB genomgick en rekonstruktion och en ny styrelse tillsattes samma år för att uppnå målet, ett konkurrenskraftigt medelstort pappersbruk. Till slut blev resultatet att Bäckhammars kraftpapper fick ett stadgat rykte att vara förstklassiskt. 1960 såldes Bäckhammaraktierna till AB G W Hasselblad, varigenom det skulle bli lättare att finansiera stora investeringar i Bäckhammar. 1962 stod ett nytt pappersbruk klart med nya maskiner. Pappersmaskinen och holländeriet var i hög grad automatiserade. Från 1966 var Hasselblad ensam ägare till Bäckhammar. 1969 förvärvades bruket av Otterbäckens industri AB, (senare Vänerindustri AB) som i sin tur ägdes av skogsägarna runt Vänern. Köparna fick en bra fabrik med låga tillverkningskostnader och god kvalitet på produkterna efter en kraftig utveckling på 1950- och 1960-talen.
1970 bildades den gemensamma skogsägareorganisationen , som fick namnet Vänerskog ek förening. Bäckhammar vilade nu på det råvaruunderlag som bondeskogsbruket utgör. Efter Vänerskogskonkursen 1 dec 1981 kunde bruket rekonstrueras i form av det självständiga Nya Bäckhammars bruk AB.

Litteratur:

Ernvik Arvid: "Bäckhammars bruk".
Minnesskrift till brukets 100-årsjubileum. 1971.
Furuskog Jalmar: "De värmländska järnbruken". 1924.

Hänvisningar till orter

Kristinehamns kommun (Verksamhetsort)

Visnums församling (Verksamhetsort)

Visnums kommun (Verksamhetsort)

Visnums landskommun (Verksamhetsort)

Överordnad	Wermlandsbanken
Underordnad	AB Ulvsby trä (1978 – 1990)
Överordnad	Victor Hasselblad AB (1960 – 1969)
Underordnad	Åmotfors Bruk (1985 – 2003)
Överordnad	Otterbäckens Industri AB (1969)

Referenskod	SE/ARKIS/71042
Länk till posten	https://sok.riksarkivet.se/agent/WcyayJV0eDFiZCLiHRnWKF
Huvudkälla	Tryckt litteratur
Källår	2006
Om postens upprättande	Uppgifterna hämtade från: Kvarnbratt, Thomas - Nycklar till brukssamhället

Arkivbeskrivning

Bäckhammars bruk (Värmlandsarkiv, Region Värmland (depå: Zakrisdal))

Wermlands Enskilda Banks, huvudkontoret, arkiv (Värmlandsarkiv, Region Värmland (depå: Zakrisdal)) (Volym F 4 AC: 111-148 och serie F AA: Korrespondens och räkenskaper m.m. från Krontorps gård 1922-1936.)

Bergmästaren i Västra distriktet, Filipstad (Värmlandsarkiv, Region Värmland (depå: Arkivcentrum Värmland, Zakrisdal)) (Volym F V a:29: Krontorp: Undersökningsprotokoll 1818-1844, Bergskollegi beslut och privilegier 1682-1852 m.m.)

Vänerskog ekonomisk förening (AB)(1940-1982) (Värmlandsarkiv, Region Värmland (depå: Zakrisdal)) (Delvis oförtecknat.)