Ockelboverkens arkiv

Grunddata

Referenskod SE/HLA/3012007 Länk till posten https://sok.riksarkivet.se/arkiv/JB9Awx7RR4Q67eB6XjHCb3 ExtraID A:307 Omfång 5,4 Hyllmeter  84 Volymer  Datering 1888 – 1904 (Huvudsaklig tid) Villkor Nej Sökmedel Arkivförteckning (godkänd): I:31/1998 Arkivinstitution Riksarkivet i Härnösand (depå: Kusthöjden 46) Arkivbildare/upphov Ockelboverken Kopparberg och Hofors sågverks AB Alternativa namn: Kopparfors  (1937 – 1987) Kategori: Företag

Visa detaljer Dölj detaljer

Innehåll

Ordning & struktur Arkivnr HLA/3012007 Enskilda arkiv A:307 KOPPARFORS lev 93/ 1983 Förteckning över Ockelboverken Förtecknad i april 1996 av Niklas Edén Inledning (äldre form) OCKELBOVERKEN Enskilda arkiv A:307 KOPPARFORS Inledning Ockelboverken förekommer som samlingsbegrepp för ett antal egendomar och bruk i Gästriksland, vilka grundlades av Sven Bröms i slutet av 1600-talet, däribland Wij säteri och bruk. Som arkivbildare uppstår Ockelboverken först in på 1800-talet. Arkivet Ockelboverken omfattar tiden efter 1887, då verken köptes av Kopparbergs och Hofors sågverks AB, och fram till 1904. Efter 1904 redovisade de olika näringsgrenarna direkt till Kopparbergs och Hofors sågverks AB. Före 1888 finns Ockelboverkens huvudkontor att tillgå. Historik Efter 1887 administrerades Ockelboverken som ett fristående dotterbolag till Kopparbergs och Hofors sågverks AB med fortsatt tyngdpunkt på järnhantering. Vid förvärvet ingick: Wij bruk med kvarn, tegelbruk och såg Brattfors bruk Jädraås masugn och Lundefors såg Åmots bruk och masugn med kvarn Katrinebergs bruk Norrsundets lastageplats Avaströms ångsåg Vintjärns-Jädraås järnväg andelar i Vintjärns gruvfält, Sjögruvan och Göskegruvan ett antal jordbruksfastigheter skogar av en sammanlagd yta av 105 496 tunnland I och med köpet slutade Ockelboverkens järnproduktion att växa. Åmots bruk lades ner. Istället förbättrades och utvecklades vissa anläggningar med inrikning på sågverksindustrin, främst vid Norrsundets lastageplats. En ny såg byggdes där 1891. Man byggde även en ny järnvägssträcka från Ockelbo till Norrsundet 1893. Järnverksamheten, som var mindre lönsam, koncentrerades till Jädraås och Wij. Tackjärnsblåsningen upphörde vid Jädraås 1931, stångjärnsvalsningen vid Wij 1934 och valsningen av smältstycken vid Wij 1943. Arkivet Arkivet består av årsvis inbundna räkenskapsböcker med löpande paginering från kassabok, avräkningsbok till kapitalbok. Räkenskaperna består dels av sammanställningar från de olika bruken dels av lokalverksamhet i Ockelbo. Arkivet 5,5 hyllmeter och omfattar tiden 1888-1904. Arkivet finns tillgängligt för forkning på landsarkivet i Härnösand.

Kontroll

Om postens upprättande Beståndet avser lev. nr 93/1983. Skapad 1997-11-05 00:00:00 Senast ändrad 2021-05-27 11:22:29

OCKELBOVERKEN Enskilda arkiv A:307 KOPPARFORS Inledning Ockelboverken förekommer som samlingsbegrepp för ett antal egendomar och bruk i Gästriksland, vilka grundlades av Sven Bröms i slutet av 1600-talet, däribland Wij säteri och bruk. Som arkivbildare uppstår Ockelboverken först in på 1800-talet. Arkivet Ockelboverken omfattar tiden efter 1887, då verken köptes av Kopparbergs och Hofors sågverks AB, och fram till 1904. Efter 1904 redovisade de olika näringsgrenarna direkt till Kopparbergs och Hofors sågverks AB. Före 1888 finns Ockelboverkens huvudkontor att tillgå. Historik Efter 1887 administrerades Ockelboverken som ett fristående dotterbolag till Kopparbergs och Hofors sågverks AB med fortsatt tyngdpunkt på järnhantering. Vid förvärvet ingick: Wij bruk med kvarn, tegelbruk och såg Brattfors bruk Jädraås masugn och Lundefors såg Åmots bruk och masugn med kvarn Katrinebergs bruk Norrsundets lastageplats Avaströms ångsåg Vintjärns-Jädraås järnväg andelar i Vintjärns gruvfält, Sjögruvan och Göskegruvan ett antal jordbruksfastigheter skogar av en sammanlagd yta av 105 496 tunnland I och med köpet slutade Ockelboverkens järnproduktion att växa. Åmots bruk lades ner. Istället förbättrades och utvecklades vissa anläggningar med inrikning på sågverksindustrin, främst vid Norrsundets lastageplats. En ny såg byggdes där 1891. Man byggde även en ny järnvägssträcka från Ockelbo till Norrsundet 1893. Järnverksamheten, som var mindre lönsam, koncentrerades till Jädraås och Wij. Tackjärnsblåsningen upphörde vid Jädraås 1931, stångjärnsvalsningen vid Wij 1934 och valsningen av smältstycken vid Wij 1943. Arkivet Arkivet består av årsvis inbundna räkenskapsböcker med löpande paginering från kassabok, avräkningsbok till kapitalbok. Räkenskaperna består dels av sammanställningar från de olika bruken dels av lokalverksamhet i Ockelbo. Arkivet 5,5 hyllmeter och omfattar tiden 1888-1904. Arkivet finns tillgängligt för forkning på landsarkivet i Härnösand.

 Serier (9 st)

Referenskod Titel   B UTGÅENDE HANDLINGAR Läsesal   B 1 Brevkopieböcker   B 2 Rapportböcker   D REGISTER OCH LIGGARE Läsesal   D 1 Inventarieböcker   G RÄKENSKAPER Läsesal   G 1 Årsräkenskaper   G 2 Arbetsböcker   G 3 Övriga räkenskaper