HISTORIK År 1776 utfärdades ett kungligt brev och en förordning som medförde en ny organisation av polisen i Stockholm. Överståthållarämbetet för polisärenden tillkom och polispersonalen som tidigare hade tillhört Politikollegiet underställdes nu överståthållaren. Ett nytt ämbetsverk kallat Kungliga poliskammaren och en polismästartjänst inrättades.
Poliskammarens verksamhet startade den 22 april 1776 och hade i uppgift att under överståthållarens uppsikt utfärda alla förordningar och lagar som avsåg allmän ordning samt även döma i mål rörande mindre förseelser mot dessa som till exempel olovligt mångleri, olovligt eldande på fartyg, bristande renhållning, försummad lykttändning, tiggeri, stöld, överträdelse av gällande taxor och brott mot allmän ordning, sedlighet och sundhet. Polismästaren verkade som poliskammarens ordförande och domare i de fall överståthållaren eller underståthållaren hade förhinder. De första åren var poliskammaren inrymd i Tessinska palatset på Slottsbacken. Adresser se nästa sida.
I första hand ålåg det polismästaren att se till att lagarna efterlevdes och att brott och förseelser blev upptäckta och åtalade. Polismästaren hade också, närmast under överståthållaren, befälet över poliskåren. År 1850 genomfördes en omfattande omorganisation av polisen som innebar att grunden lades till ett modernt polisväsende, bland annat indelades staden i polisvaktdistrikt. Samtidigt kom domsrätten uteslutande att utövas av polismästaren eller biträdande polismästaren. Till den 30 augusti 1864 fungerade polismästaren både som domare och åklagare då en särskild polisdomstol inrättades som skilde polismästaren från domarämbetet.
Äldre poliskammarens arkiv, omfattande 184,5 hm, överlämnades till Stockholms stadsarkiv 1945. Ordnings- och förteckningsarbetet av Överståthållarämbetets för polisärendens olika avdelningars arkiv påbörjades 1932 av Överståthållarämbetet. År 1899 utbröts ur poliskammaren en expedition som direkt sorterade under polismästaren (se Polismästarens arkiv, nr 21/04). De äldsta delarna av polisens arkiv, 1776-1898, sammanfördes därför till ett särskilt arkiv, Äldre poliskammaren, för att skilja dem från de handlingar som tillhör den senare Poliskammaren (nr 22/01).
Äldre poliskammarens arkiv består till övervägande delen av protokoll och diarier. Arkivet innehåller inga räkenskaper. Gallringsbestämmelser finns tryckta i Riksarkivets Meddelande 1939, s. 65.
Arkivet har registrerats i databasen ARKIS II under april - juni 2007. Den nya arkivförteckningen har kompletterats med en mängd uppgifter som tidigare endast fanns upptagna på arkivvolymerna.
Stockholms stadsarkiv den 26 juni 2007
Christina Hellgren
Källor: Dahlgren, E.W. (red.), Stockholm 1897, del I, kapitel IX Stockholms polis Järbe, Bengt, Polisen i Stockholm förr och nu, Stockholm 1975 Inledning till äldre arkivförteckning, Nils Staf, 1944
HISTORIK År 1776 utfärdades ett kungligt brev och en förordning som medförde en ny organisation av polisen i Stockholm. Överståthållarämbetet för polisärenden tillkom och polispersonalen som tidigare hade tillhört Politikollegiet underställdes nu överståthållaren. Ett nytt ämbetsverk kallat Kungliga poliskammaren och en polismästartjänst inrättades.
Poliskammarens verksamhet startade den 22 april 1776 och hade i uppgift att under överståthållarens uppsikt utfärda alla förordningar och lagar som avsåg allmän ordning samt även döma i mål rörande mindre förseelser mot dessa som till exempel olovligt mångleri, olovligt eldande på fartyg, bristande renhållning, försummad lykttändning, tiggeri, stöld, överträdelse av gällande taxor och brott mot allmän ordning, sedlighet och sundhet. Polismästaren verkade som poliskammarens ordförande och domare i de fall överståthållaren eller underståthållaren hade förhinder. De första åren var poliskammaren inrymd i Tessinska palatset på Slottsbacken. Adresser se nästa sida.
I första hand ålåg det polismästaren att se till att lagarna efterlevdes och att brott och förseelser blev upptäckta och åtalade. Polismästaren hade också, närmast under överståthållaren, befälet över poliskåren. År 1850 genomfördes en omfattande omorganisation av polisen som innebar att grunden lades till ett modernt polisväsende, bland annat indelades staden i polisvaktdistrikt. Samtidigt kom domsrätten uteslutande att utövas av polismästaren eller biträdande polismästaren. Till den 30 augusti 1864 fungerade polismästaren både som domare och åklagare då en särskild polisdomstol inrättades som skilde polismästaren från domarämbetet.
Äldre poliskammarens arkiv, omfattande 184,5 hm, överlämnades till Stockholms stadsarkiv 1945. Ordnings- och förteckningsarbetet av Överståthållarämbetets för polisärendens olika avdelningars arkiv påbörjades 1932 av Överståthållarämbetet. År 1899 utbröts ur poliskammaren en expedition som direkt sorterade under polismästaren (se Polismästarens arkiv, nr 21/04). De äldsta delarna av polisens arkiv, 1776-1898, sammanfördes därför till ett särskilt arkiv, Äldre poliskammaren, för att skilja dem från de handlingar som tillhör den senare Poliskammaren (nr 22/01).
Äldre poliskammarens arkiv består till övervägande delen av protokoll och diarier. Arkivet innehåller inga räkenskaper. Gallringsbestämmelser finns tryckta i Riksarkivets Meddelande 1939, s. 65.
Arkivet har registrerats i databasen ARKIS II under april - juni 2007. Den nya arkivförteckningen har kompletterats med en mängd uppgifter som tidigare endast fanns upptagna på arkivvolymerna.
Stockholms stadsarkiv den 26 juni 2007
Christina Hellgren
Källor: Dahlgren, E.W. (red.), Stockholm 1897, del I, kapitel IX Stockholms polis Järbe, Bengt, Polisen i Stockholm förr och nu, Stockholm 1975 Inledning till äldre arkivförteckning, Nils Staf, 1944
Serien i buntar. Med protokollen är stundom även handlingarna sammanförda. Äldre serien av protokoll, ordnad efter notarier, sträcker sig fram t o m 1858, varefter protokollen är ordnade efter rotlar i anslutning till expeditionslistan. Namn avser notarier.
Serien i buntar. Serien har tillkommit i anslutning till kungl. förordningen 18 september 1874 ang. villkoren för försälning av brännvin och andra brända eller destillerade drycker.
Serien i buntar. Serien har tillkommit i anslutning till kungl. förordningen 18 september 1874 ang. villkoren för försäljning till förtäring på ställen av vin, maltdrycker, kokat kaffe och andra tillagade icke spirituösa drycker.
Serien i buntar. Indelningen är gjord med hänsyn till den omläggning av arbetsordningen som skedde fr o m 1887. Huvudserien är fr o m detta år serien "registratur" (B II) med vilken även de av ämbetet förda protokollen är sammanbundna.
Serien inb. Ifrågavarande diarium är poliskammarens älddsta. Det är fört i kronologisk följd med angivande av de ärenden som inkommit. Däremot saknar det den nummerordning som annars brukar förekomma i diarierna. Handlingarna till de ärenden som antecknats utgör följaktligen inte någon egen serie till diariet utan ligga natingen tillsammans med protokollen eller målslistorna eller bilda också en egen serie (jämför E II). Först 1887, då en ny diarieföring skapades och specialdiarier upplades uppkom serier av handlingar till diarierna genom ett konsekvent genomfört system med nummer beteckning. Se serierna C I b-o.
Serien i inb. om ej annat anges. Serien börjar 1830. Först fördes expeditionslistan så att där infördes alla utgående protokoll och resolutioner i kronologisk följd. Småningom övergick man till att föra expeditionslistan o överensstämmelse med rotelindelning, som genom särskilt beslut skulle gälla för poliskammaren. 1856 var rotlarna 3 till antalet men vid polisdomstolens inrättande 1865 överfördes en dit. Expeditionslistan fördes efter 1856 ej längre i kronologisk följd utan i nummerordning efter resp. rotel. Serien av utskrivna protokoll (A I a2-4) är sålunda ordnad efter resp. rotlarnas nummerordning. För åren 1837-1839 har expeditionslistan gått förlorad.
Arkivförteckning upprättad 1944. Ingår i Polissekreterarens arkiv, förteckning nr 21/02, D VII:1. Gallringsutredning 1933-1936 med historiker över vissa av Överståthållarämbetets för polisärendens avdelningar ingår i Kriminalavdelningens arkiv, förteckning nr 23/01, D IXX:2.
Jämlikt kungl. brevet 9/11 1934 har handlingarna till tillställningsdiariet gallrats med undantag av handlingarna till ansökningar, som avslagits eller mot vilka invändning rests, samt handlingar som inte är uttömmande registrerade i diariet.
Serien i buntar. Jämlikt kungl. brevet 9/11 1934 har handlingarna till utskänkningsdiariet gallrats med undantag av handlingarna till ansökningar, som avslagits eller mot vilka invändning rests, samt handlingar som inte är uttömmande registrerade i diariet.
Serien i bntar. Jämlikt kungl. brevet 9/11 1934 har följande handlingar gallrats: handlingar ang. skorstensfejarmästares semester och tjänstledigheter, ang. droskrättingheter samt handlingar ang. rätt att driva hotell- och pensionatsrörelse med undantag av handlingarna till ansökningarna som avslagits eller mot vilka invändning rests.