Fortifikationen  (1635 – 1937)

Myndighet (upphörd)

KategoriStatlig myndighet
Alternativa namn
Ingenjörkåren  (1811 – 1867)
Fortifikationskontoret
Historik(Ingenjörskåren 1811-1867).
År 1635 tillsattes en generalkvartermästare över all fortifkation. Han ställdes under artillerigeneralen men år 1641 fick fortifikationen en mer självständig ställning och bildade en egen kår. Fortifikationen var underställd Krigskollegium utom åren 1681-1719 då den stod direkt under Kungl. Maj:t.
Fortifikationens uppgift var att bygga och underhålla rikets land- och kustbefästningar och andra militära byggnader m. m. Till en början omfattades endast Sverige och Finland men från år 1680 även Östersjöprovinserna och från år 1681 de tyska besittningarna.
Fortifkationen bestod av generalkvartermästarens expedition (kallat fortifikationenskontoret) samt personal på fästningsorterna samt under krigstid fortifikationsfältstater.
År 1721 delades fortifikationsstaten upp i fem brigader och den stralsundska fortifikationsstaten. År 1778 reducerades antalet brigader med en och 1798 upphörde brigadindelningen. Under perioden 1727-1792 stod diverse fästningsbyggnationer bl. a. i Finland och Skåne under annat befäl än fortifkationen.
År 1811 uppgick fortifikationen tillsammans med fältmätningskåren i Ingenjörskåren. Denna bestod bl. a. av en fortifikationsbrigad. År 1867 döptes Ingenjörkåren åter till Fortifikationen. Från 1855 tillfördes fortifikationen efter hand sappörkompanier (-bataljon), pontonjärbataljonen, fältsignalkompani och ingenjärtrupper.
Fortifikationens (fortifikationskontorets) interna organisation varierade. Vid början av 1700-talet fanns en militär avdelning (=ritkontoret) och två civila avdelningar, kansli och kammarkontor. Under större delan av 1800-talet fanns en chefsexpedition, en majorsexpedition (från 1780-talet till 1870), ett ritkontor och ett arkiv.
Fortifikationen upphörde 1937 och delades upp i Fortifikationenskåren, ingenjörstrupperna och signaltrupperna.
ReferenskodSE/KrA/4