Efter en systemuppdatering saknas viss funktionalitet i bildvisaren. Vi arbetar med att åtgärda problemet så fort som möjligt.
bild
Arkiv

Universitetssjukhuset i Linköping, Blodcentralen / Transfusionsmedicin och klinisk immunologi


Grunddata

ReferenskodSE/E023/LIO_334-1
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/0QfDkFQ7zo50s8AgfYeJ21
ExtraIDLIO_334-1
Omfång
4,6 Hyllmeter 
0 Volymer 
ArkivinstitutionRegionarkivet i Östergötland
Arkivbildare/upphov
Universitetssjukhuset i Linköping, Blodcentralen / Transfusionsmedicin och klinisk immunologi, 1969 – 1997 (Arkivbildare)
Alternativa namn: Fr.o.m. 1997 se Klinisk immunologi och tranfusionsmedicin (Laboratoriemedicin i Östergötland Diagnostikcentrum)
Kategori: Ej fastställd. Ospecificerad (Diagnostik)

Innehåll och historik

Arkivbildarhistorik
Universitetssjukhuset i Linköping, Blodcentralen / Transfusionsmedicin och klinisk immunologi
1966 inrättades en tjänst som biträdande överläkare med ansvar för den blodgruppsserologiska verksamheten vid klin. kem. lab. Under hösten 1966 startades antikroppsundersökningar. Blodgrupperings- och tappningsverksamheten byggdes ut.
1969, 1 september blev blodcentralen fristående klinik. Tappningen av blodgivare, blodgruppering och viss förenlighetsprövning hade dessförinnan skett på klin.kem.lab. Vissa liggare från denna tid förvaras i nuvarande transfusionsmedicins lagerutrymmen.
1969-73 var verksamheten förlagd till gamla huvudbyggnaden (länslasarettet, uppfört 1897).
Febr 1972 började man med hepatittester på blodgivare och patienter.
1972 började man kalla blodgivare via ADB-baserat kallelsesystem. Åren 1972-87 skedde detta i samarbete med de så kallade samverkande blodcentralernas ADB-system; kallelserna skrevs varje vecka ut i Stockholm. 1982 fick blodcentralen egen minidator och blodgivarregistret överfördes till denna. 1988 började blodcentralen använda ett eget kallelsesystem.
1973-04-03 flyttades verksamheten till lab I-byggnaden vid Sandbäcksgatan. Man började med automatiserade antikroppsundersökningar (AutoAnalyzer), övergick från blodförvaring i glasflaskor till plastpåsar. Komponentberedning i liten skala gjordes.
1976 inköptes en cellseparator och därmed kunde maskinell frampreparering av cellkoncentrat och patientbehandling med plasmabyte påbörjas.
1977-08-29 flyttade verksamheten in i lokaler i det nybyggda huvudblocket.
1979-10-01 infördes komponentberedning av allt blodgivarblod som tappades.
1984 slutade man med tidigare använda färgade "blodgivarkort" och införde registerkort med utförligare information om blodgivaren.
1985 juli påbörjades anti-HIV analyser. Gjordes på blodgivare vid varje tappning samt patienter.
1986-09-06 start ADB-rutin för registrering av blodgrupperingar och antikroppsundersökningar.
1986 okt-nov börjades maskinell utvinning av blodgivarplasma för industriell fraktionering.
1987 nov ADB-rutiner för utlämning av blodprodukter.
1988 sept Klinisk immunologi startar som egen avdelning inom kliniken.
1989 sept BAS-test introduceras.
1990 maj Anti-HCV analyser i begränsad skala påbörjas.
Namnbyte 1992 till Transfusionsmedicin och Klinisk immunologi.
Fr.o.m. 1992 ingick verksamheten i I-centrum (Infektionscentrum).
Fr.o.m. 1997-09-01 ingick verksamheten i Laboratoriemedicin Östergötland som gick in i
Diagnostikcentrum fr.o.m. 2010-03-01.
2006 01 01 Ny organisation: Blodtappen i Linköping och Norrköping och transfusionsmedicin och klinisk immunologi blir en enhet.

Kontroll

Skapad2023-09-19 09:28:35
Senast ändrad2023-09-19 09:28:35

Nyheter

den 23 april 2025
Nya sökbara namn i folkräkningsdatabasen
Folkräkningsdatabasen för år 1930 har uppdaterats ...


den 22 april 2025
Källor till judarnas historia i Sverige nu digitalt tillgänglig
Den judiska minoriteten har en lång historisk närv...


Tidigare nyheter