bild
Arkiv

Landskrona tingsrätts arkiv


Grunddata

ReferenskodSE/LLA/11595
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/4tfMdJNcb4AsQVu7cQvie3
Omfång
231,2 Hyllmeter 
Datering
19712002(Tidsomfång)
VillkorDelvis
VillkorsanmVissa handlingar i arkivet kan omfattas av sekretess. En sekretessprövning ska göras innan handlingarna kan lämnas ut.
Sökmedel
Arkivförteckning (godkänd): Arkivförteckning, Från tingsrätten
Arkivförteckning (godkänd), Catharina Grönqvist
Arkivförteckning (godkänd), Maria Wallin
ArkivinstitutionRiksarkivet i Lund (depå: Arkivcentrum Syd)
Arkivbildare/upphov
Landskrona tingsrätt (1971 – 2002)
Kategori: Statlig myndighet. Tingsrätter 1971-

Innehåll

Inledning (äldre form)Landskrona tingsrätt
SE/LLA/11595


Arkivbeskrivning

Tingsrätten bildades vid den så kallade tingsrättsreformen gällande från 1971-01-01 och efterträdde Landskrona häradsrätt. Tingsställe såväl som kansli var beläget i Landskrona. 2002-04-15 uppgick tingsrätten i Lunds tingsrätt.

Landskrona tingsrätt omfattade Landskrona och Svalövs kommuner, det vill säga följande församlingar:
Annelöv
Ask
Asmundtorp
Billeberga
Felestad
Glumslöv
Halmstad
Härslöv
Konga
Kågeröd
Källs Nöbbelöv
Landskrona
Norra Skrävlinge
Norrvidinge
Röstånga
Sankt Ibb
Saxtorp
Sireköpinge
Stenestad
Svalöv
Säby
Tirup
Tofta
Torrlösa
Vadensjö
Örja

1. Tingsrättens organisation och arbetsuppgifter
Tingsrättens huvuduppgift var rättsskipning, vartill vissa uppgifter av rent rättsvårdande karaktär var knutna. För rättskipningen och den del av rättsvården som handlades som domstolsärenden var tingsrätten indelad i 5 rotlar, var och en med en domare som ansvarig. Övriga funktioner fördelades på skilda enheter, även dessa med en domare som ytterst ansvarig. Den närmare indelningen framgår av tingsrättens arbetsordning.

Rättskipningen var inriktad på brottmål och tvistemål. Verksamheten reglerades främst av rättegångsbalken jämte processuella bestämmelser i äktenskaps- och föräldrabalkarna.

Från den 1 januari 1994 prövade tingsrätten överklaganden av beslut från kronofogdemyndigheten i Kristianstads län, se 18 kap 1 § utsökningsbalken.

Till utgången av 1991 förekom härjämte en särskild summarisk process (lagsökning, betalningsföreläggande, handräckning). Från och med den 1 januari 1992 gick dessa ärenden över till Kronofogdemyndigheten.

Rättsvården avsåg ett stort antal ärenden av skiftande karaktär, nämligen
- domstolsärenden, se närmare lag (1946:807) om handläggning härav. Fråga var till exempel om adoption och dödande av förkomna handlingar,
- bouppteckningsärenden enligt närmare bestämmelser i ärvdabalken; se även 26 § protokollskungörelsen (1971:1066) för de allmänna domstolarna beträffande de så kallade boupptecknings- och avhandlingsprotokollen.
- ärenden om skuldsanering och företagsrekonstruktion,
- konkurs- och ackordsärenden, samt
- ärenden rörande borgerlig vigsel och partnerskap.

Till utgången av juni 1995 förekom härtill förmynderskapsärenden enligt närmare bestämmelser i föräldrabalken. Ärendetypen utgick den 1 juli 1995, då huvuddelen av funktionerna överfördes till överförmyndarna och länsstyrelsen. Tingsrättens kvarvarande befattning med förmynderskapsfrågor handlades därefter som domstolsärenden.

Vid tingsrätten förekom därtill en administrativ enhet och ett kassakonto. Den administrativa verksamheten reglerades närmare i förordningen (1979:572) med tingsrättsinstruktion.

Den till tingsrätten knutna inskrivningsmyndigheten bildade eget arkiv, vilket dock förvaltades av tingsrätten.

2. Sambandet mellan tingsrättens arbetsuppgifter och viktigare handlingar och ärendeslag
Handlingar i den rättskipande verksamheten registrerades som brottmål eller tvistemål. Alla handlingar i ett mål fördes samman till en akt. En akt innehåller dels handlingar som kommit in till tingsrätten, dels handlingar som upprättats vid tingsrätten. Inkomna handlingar är till exempel stämningsansökningar och andra skrifter från parterna. Även handlingar från andra myndigheter förekommer, till exempel i brottmålen förundersökningsprotokoll och utdrag ur kriminalregister. Upprättade handlingar är till exempel protokoll, kallelser och föreläggande av olika slag samt tingsrättens dom eller beslut.

För tvistemål och brottmål samt flertalet typer av ärenden finns kronologiska dagböcker respektive förteckningar. Förmynderskapen registrerades härutöver i en särskild förmynderskapsbok till utgången av juni 1995, då den avslutades (se ovan). Domar och särskilt uppsatta beslut inbands årligen i särskilda domböcker.

Inkomna bouppteckningar sammanfördes i en särskild serie i kronologisk ordning med utgångspunkt från dag för inregistrering.

Rutinerna för registrering av mål och domstolsärenden ändrades i samband med att ett nytt, databaserat målhanteringssystem, MÅHS, infördes vid tingsrätten under 1998. Ändringen innebar i huvudsak att brottmål, tvistemål, konkurs- och domstolsärenden kom att registreras i en gemensamt löpande nummerserie, med dagboksbladen i respektive dagboksserie. Från år 2000 finns även en gemensam dagbok för samtliga mål- och ärendetyper.

Förkortningar använda av tingsrätten för olika dom- och måltyper:
T – tvistemål
FT – förenklat tvistemål
MT – militärt tvistemål
B – brottmål
MB – militärt brottmål
Ä – domstolsärende
K – konkursärende
A – ackordsärende
U – utmätningsed
L – mål i lagsökning
J – ägodelningsmål, boskillnadsmål
FM – förmynderskapsärende
BF – mål i betalningsföreläggande
F – fastighetsdomstolsmål
HA – mål om handräckning

DT – dom i tvistemål
ST – slutligt beslut i tvistemål
DFT – dom i förenklat tvistemål
SFT – slutligt beslut i förenklat tvistemål
DMT – dom i militärt tvistemål
SMT – slutligt beslut i militärt tvistemål
DB – dom i brottmål
SB – slutligt beslut i brottmål
DMB – dom i militärt brottmål
SMB – slutligt beslut i militärt brottmål
SÄ – Slutligt beslut i domstolsärende
SFM – Beslut i förmynderskapsärende
UL – utslag i mål om lagsökning
DF – dom i fastighetsdomstolsmål
UF – utslag i fastighetsdomstolsmål
SF – slutligt beslut i fastighetsdomstolsmål
UH – utslag i handräckningsmål

3. Av tingsrätten förvarade arkiv
Utöver det egna arkivet förvarade tingsrätten de äldre arkiven för Rönnebergs, Onsjö och Harjagers domsagas häradsrätt, rådhusrätten i Landskrona, Landskrona domsagas häradsrätt, överexekutorn i Landskrona, notarius publicus i Landskrona, expropriationsdomstolen i Landskrona, ägodelningsrätten i Landskrona, expropriationsrätten i Landskrona domsaga, ägodelningsrätten i Landskrona domsaga.

4. Sökingångar i arkiven
De kronologiska dagböckerna är den primära sökingången i arkivet. Genom dessa identifieras det målnummer som sedan används för att lokalisera vilken volym i aktserierna som målets akt ligger i, samt vilket domnummer en eventuell dom fått för att kunna avgöra vilken dombok den tillhörande domen är inbunden i. För ärenden gällande tvistemål, konkurser, ackord, samt utmätningseder förekommer också namnregister som alternativa sökingångar. Det finns också register och förteckningar gällande förmynderskapsärenden, konkurs- och ackordsärenden, ärenden om utmätningsed och bouppteckningar.

5. Inskränkningar i tillgängligheten genom sekretess
Tingsrättens arkivhandlingar är, med ett fåtal undantag, offentliga, men rätten att ta del av allmän handling begränsas av Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) och en prövning av om uppgiften är sekretessbelagd måste göras i varje enskilt fall. Akter med sekretessbelagt material har förvarats avskilt av tingsrätten, vilket resulterat i aktserier för särskilda mål och ärenden. Det kan förekomma att akter är sekretessmärkta utanför denna serie. Uppgifter om av tingsrätten bedömd sekretess framgår av respektive dagbok och av notering på aktomslaget.

6. Gallring
Förekommande gallringsbeslut är antecknat i respektive serieanmärkning. Gallring i arkivet har skett med stöd av Riksarkivets beslut samt beslut av tingsrätten med stöd av Riksarkivets föreskrifter och allmänna råd om gallring av handlingar av tillfällig eller ringa betydelse RA-FS 1991:6 ändrad 1997:6 och allmänna gallringskungörelsen 1953:716 ändrad 1991:446.

I de flesta fall bygger gallringen mellan 1971-1999 på Riksarkivets gallringsbeslut nr 264 och ändring nr 346 samt nr 754 och ändring nr 935. Riksarkivets gallringsbeslut nr 785 har använts gällande System S-handlingar.

För arkivbildningen mellan 2000-2002 gäller i huvudsak RA-MS 1998:56 för tvistemål och domstolsärenden och 1999:56 för brottmål. Gallringsfristen är 10 år, men 5 år för brottmål.

7. Verksamhetsstöd
MÅHS: Mål- och ärendehanteringssystem har använts från och med 1999. De uppgifter som registrerats i verksamhetsstödet bevaras inte elektroniskt utan gallras i enlighet med bestämmelserna i förordningen (2001:636). Uppgifterna bevaras i skrift.


Ordnings- och förteckningsarbete
Serierna J I, J II och J III har tillkommit.
Innehållet i serierna G I c och G II c har delats upp så att fotografier flyttats till serie J II medan aktbilagor som sekretessklassats av tingsrätten stannat kvar i respektive serie med särskilda aktbilagor. Volymerna i serie E I a har sorterats till kronologisk ordning med nya volymnummer som följd.

Arkivbeskrivningen bygger på den av domstolsverket upprättade arkivbeskrivningen för Landskrona tingsrätt daterad 1995-12-29 och domstolsverkets arkivbildningsplan fastställd 1986-11-20.

Arkivbeskrivningen och arkivförteckningen sammanställda och kompletterade 2016 av arkivarie Catharina Grönqvist under handledning av arkivarie Annika Tergius.

Ämnesord

Ämnesord, ort
Skåne län

Tillgänglighet

SekretessDelvis

Kontroll

Skapad2001-10-05 00:00:00
Senast ändrad2019-10-01 13:19:31

Nyheter

den 10 april 2024
Genväg till namnen bakom pseudonymerna i svensk dagspress
Bang, Red Top och Kar de Mumma har gått till hist...


den 7 mars 2024
1930 års folkräkning uppdaterad
Folkräkningsdatabasen har uppdaterats med 143 647...


Tidigare nyheter