Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Luftfartsverket. Trafikavdelningens projekts för flygledningssystem arkiv


Grunddata

ReferenskodSE/HLA/1420034
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/EhB5zrNuJ2527FatliYhW0
ExtraID1420034
Omfång
37,1 Hyllmeter  (-)
Datering
1973 – 2005  (Tidsomfång)
ArkivinstitutionRiksarkivet i Härnösand (depå: Kusthöjden 22, Kusthöjden 46, Riksarkivets digitala arkiv)
Arkivbildare/upphov
Luftfartsverket. Trafikavdelningens projekt för fl, 1973 – 2005 (Arkivbildare)
Kategori: Statlig myndighet

Innehåll och historik

Innehåll
Luftfartsverket. Trafikavdelningens projekts för flygledningssystem arkiv

Under slutet av 1970-talet och början av 1980-talet infördes ett nytt flygledningssystem vid de då fyra områdeskontrollerna (ACC/Area Control Centre) vid Stockholm-Arlanda, Malmö-Sturup, Sundsvall-Härnösand och Göteborg-Landvetter. Förberedelserna inför ett byte av flygledningssystem startade under 1970-talets början. Driftavdelningen, som ansvarade för upphandlingen, begärde 1973 in anbud för ett nytt system. 1974 beslutades att anta anbudet från Stansaab. Bolaget bytte med tiden namn ett antal gånger och hette bl.a. Datasaab och CelsiusTech.

Det flygledningssystem som byggdes upp gick under namnet ATCAS (Air Traffic Control Automated Systems). Stockholm-Arlanda var den första av områdeskontrollerna att 1979 få det nya systemet, vilket där följaktligen fick namnet ATCAS 1. 1983 infördes ATCAS 2 i Malmö-Sturup. Områdeskontrollerna vid Sundsvall och Göteborg fick enklare versioner av systemet. Systemet togs ur bruk under 2005 och ersattes av Eurocat 2000E.

Typbevarande

ATCAS 1 och flygledningssystemet vid ACC Sundsvall har valts ut för typbevarande. Från Malmö och Göteborg finns mycket lite bevarat, en serie från ATCAS 2 finns i Trafikavdelningens arkiv inom projekt Malmö FIR. Från systemet vid Göteborg ACC har inget sammanhållet bevarande alls gjorts, men dokumentationen i den tekniska handboken för systemet vid ACC Sundsvall omfattar även det planerade systemet vid Göteborg eftersom handboken upprättades gemensamt för båda systemen. I volym F1L:1 finns även protokoll som berör flygledningssystemet vid samtliga enheter.
De två systemen för typbevarande beskrivs mer ingående sist i dokumentet.
Dokumentationen omfattar i första hand system- och användardokumentation mm från Arlanda ACC/TMC och Sundsvall ACC. Till detta har förts kompletterande handlingar som förvarats hos flygtrafiktjänsten centralt på Vikboplan. För att få en så komplett bild som möjligt av systemet inklusive dess informationskällor, så omfattar det bevarade materialet även hjälpsystem och kringutrustning.

Ingångar till arkivet

Inga sökingångar finns utöver förteckningen men handlingar som ger översikt och information om systemen listas nedan.
ATCAS 1:
”ATCAS 1 ur operativ synvinkel”, broschyr daterad 1979-03-19 , se F1O:3.
Systemöversikt ur operativa handboken för huvuddatorn, 1980 se F1FA:2.
Systembeskrivning ur offertspecifikationen, 1974, se F1A:3-4
ACC Sundsvall:
Produkt-/projektspecifikation, 1973, se F3A:1.
Teknisk handbok: Systembeskrivning, 1973-1976, se F3BB:6.
Systemoperatörshandbok 1976-1984 och Operativ handbok 1977-1979, se F3D.

Hänvisningar till andra arkivbildare

När projektet startade låg det centrala ansvaret på Driftavdelningen. Avdelningen upphörde 1975 och ansvaret överfördes till den nybildade Trafikavdelningen som verkade fram till 1990-10-31. Information om ATCAS kan finnas i avdelningarnas diarieförda ärenden. Inom Trafikavdelningen finns även dokumentation med ritningar för ATCAS 2 under projekt Malmö FIR (serie F10). När Trafikavdelningen upphörde övertogs ansvaret för flygtrafikledningen av ANS (Air navigation Service) medan det tekniska ansvaret hanterades av LFV Teknik på uppdrag av ANS. Handlingar kan därför finnas bland båda avdelningarnas diarieförda ärenden.

Beskrivningar över systemen

ATCAS 1 med hjälpsystem

ATCAS 1 användes av ACC Stockholm vid Arlanda under perioden 1979-03-01-2005-03-18.
Det föregående systemet hade använts sedan 1965 och hade med tiden blivit ett lappverk som allt sämre klarade tidens stora ökningar i flygtrafiken. Arlanda var under 1970-talet i ett utbyggnadsskede och behövde en modern och effektiv flygtrafikledning. De primära behoven var att förbättra radartäckningen genom nya radarstationer och att övriga flygplatser i Stockholmsområdet kunde anslutas till det nya systemet. ATCAS-systemet kom även att innebära en ytterligare integrering av den civila och militära flygtrafikledningen.
Därmed betjänade ATCAS 1:
• Områdeskontrolltjänsten för kontrollerat luftrum i Stockholm FIR
• Inflygningskontrolltjänsten i Stockholm TMA
• Flyginformationstjänsten för okontrollerat luftrum i Stockholm FIR
• Flygplatskontrolltjänsten vid Arlanda och Bromma
• Inflygningskontrolltjänst för militära flygningar i Stockholm TMA

Dokumentationens omfattning

ATCAS 1 var inte bara beteckningen på själva datasystemet. Det kom att stå för allt som ingick i projektet för ny flygtrafikledning:
• radarstationer
• extraktorer för digitalisering av radarsignaler
• utrustning för bearbetning och presentation av radar- och färdplandata
• kringutrustning med bl.a. radio, interfon, telefon, backprojektorer och väderdatasystem
• VDF (dvs. pejlstationer)
• ny byggnad med inventarier för Arlanda ACC
För att få en så komplett bild som möjligt av ATCAS 1-komplexet inklusive dess informationskällor, så omfattar det bevarade materialet även hjälpsystemen enligt ovanstående uppräkning. Enda undantaget är byggnaden där bara viss anläggningsdokumentation med direkt koppling till ATCAS-systemet har bevarats här. Övrig information om byggnaden kan sökas i arkiven för Flygplatsavdelningen /Tekniska avdelningen och LFV Teknik.

Systemöversikt

ATCAS 1-systemet omfattade följande huvuddelar:
• den centrala samt operativa utrustningen på Arlanda ACC
• radarstationer som informationskällor
• externa trafikledningsorgan direkt anslutna till systemet

Central utrustning
Bearbetningen av information skedde i centralutrustningen som var placerad i apparatrum 1 på Arlanda ACC. Utrustningen bestod
ursprungligen av:
• huvuddatorsystem (MCS - Main Computer System)
• reservdatorsystem (SCS - Spare Computer System)
• radardatablock (RDB)
• distributions- och omkopplingsutrustning (MUCAS - Multi Computer Automatic Supervisor)

Huvuddatorsystemet bestod av två datorkomplex, A och B, som vardera i sin tur bestod av två datorer av typen Censor 932. De två datorkomplexen A och B arbetade parallellt med det ena i exekutivt läge och det andra i stand-by-läge. Om fel upptäcktes i det ena komplexet skedde en omkoppling till det andra. Felupptäckt och omkoppling gjordes automatiskt av MUCAS-enheten. Om båda komplexen, dvs. hela huvuddatorsystemet, var felaktigt, kunde manuell överkoppling till reservdatorsystemet göras. Reservdatorn utförde dock endast begränsad radardatabehandling.
Radarsystemet utgjordes av två identiskt lika radardatablock. De genererade svepbaserad (rå) radarinformation från Arlanda och Bällsta radar. Radardatablocken var växelvis i exekutiv- respektive stand-by-läge, vilket kopplades manuellt.

Radar
Följande radarstationer var knutna till ATCAS 1:
• Arlanda
• Bällsta (Bromma)
• Småland (belägen några mil söder om Nässjö)
• Visby
• Justineberg

Samtliga radarstationer var utrustade med en dubblerad extraktor för behandling och omvandling av mottagen radarinformation till digital form. Denna s.k. syntetiska radarinformation överfördes smalbandigt via vanlig telefonledning till huvuddatorn på Arlanda. Som nämnts inhämtades dessutom svepbaserad, s.k. rå, radarinformation från Arlanda och Bällsta som överfördes på bredbandslänk till radardatablocken. Att radarinformation var rå innebär att den inte behandlats av extraktorer eller datorutrustning.

Direktanslutna trafikledningsorgan
Utrustning för presentation av radardata och färdplandata var placerad på följande platser:
• ACC/TMC Arlanda
• TWR Arlanda
• TWR Bromma
• TWR Tullinge/F13
• TWR Uppsala
• 3 luftförsvarscentraler
• TMC Norrköping (ÖKC)

Färdplandata presenterades på bildskärmsterminaler och på s.k. strippar hos samtliga dessa användare. Huvudsaklig informationskälla för färdplandata var AFTN - Aeronautical Fixed Telecommunication Network, dvs. civilflygets teleprintnät, som var anslutet direkt till huvuddatorn. Färdplaninformation kunde dessutom matas in i systemet vid bildskärmsterminaler på ACC och på vissa av de direktanslutna trafikledningsorganen.

Radardata presenterades endast på Arlanda, dels i ACC/TMC, dels i TWR. Presentationen av syntetisk radarinformation kunde ske från enskild radarstation eller från två eller tre radarstationer samtidigt, s.k. mosaikpresentation.

Operativ utrustning
Den operativa utrustningen på de anslutna trafikledningsorganen var monterad i arbetspositioner. De innehöll bildskärmar för radarinformation (med rullboll för styrning av peksymbol), bildskärmar och terminaler för presentation och inmatning av textbaserad information, strippskrivare mm.

Den operativa utrustningen i ACC/TMC och TWR Arlanda var ansluten direkt till den centrala utrustningen. Utrustningen i övriga arbetspositioner var ansluten via modemförbindelser. Förutom ovan angiven utrustning hade arbetspositionerna även annan utrustning, såsom pejl (VDF), backprojektorer, telefonpanel och ITV (internTV för MET/ATS-systemet). De sistnämnda utrustningarna var dock inte anslutna till den centrala datorutrustningen.

Programvara
ATCAS 1-systemet omfattade flera delsystem och ett antal hjälpsystem med särskilda programvaror. Huvuddelarna var huvuddatorn och reservdatorn samt radarsystemet och till detta fanns ett offline-system för back-up och ett testsystem. Programmen är dokumenterade genom bl.a. programbeskrivningar och operatörsmanualer. Programmens uppbyggnad (källkoder) är dokumenterat i programkoderna och nya versioner och uppdateringar av programkoderna återfinns i programutgåvorna. Hjälpsystemen omfattade också en mängd program för överföring och presentation av färdplandata, väderinformation, radarövervakning AFTN, talkommunikation mm. Denna programdokumentation ligger dock samlat med övriga beskrivningar för hjälpsystemen i deras särskilda serie.

Större förändringar i systemet
Under de 26 år systemet var i drift gjordes en mängd förändringar såväl avseende hård- och mjukvara som kringutrustning. De största
uppgraderingarna infördes i två projekt som bildar varsin serie. Det första var införandet av utökat minne i form av RAM-disk 1990. Det andra var Projekt Drifttidsförlängning (DTF) som pågick 1992-1997 och resulterade i ett tredje huvuddatorblock, en ny reservdator och en del ny kringutrustning för att öka kapaciteten.

Systemets upphörande
ATCAS 1 togs ur bruk 2005-03-18 i och med införandet av system EUROCAT 2000E. Det nya systemet innebar flytt av Arlanda ATCC till en ny byggnad med helt ny utrustning.

Flygledningssystemet vid Sundsvall ACC

Systemöversikt
Sundsvalls radarpresentationssystem omfattade följande huvuddelar:
• Datorsystem CENSOR 932
• Presentationssystem DS 800
• Extraktorsystem X 1100

Utrustningen var placerad i operatörs- och telerum samt på radarplats.

Systemet var uppbyggt som ett dubbelsystem med två identiska systemhalvor som kallades A och B. Dessa arbetade parallellt med det ena i exekutivt läge och det andra i stand-by-läge. Vardera halvan innehöll följande delsystem: datorsystem, extraktor (SSR-system), svepgenereringssystem (PSR-system), grafiskt presentationssystem och inmatningssystem. Omkoppling mellan systemhalvorna gjordes manuellt.

Datorernas uppgift var att generera data för syntetisk bild som bl.a. omfattade sekundärradar-plottar, kartor, pejldata samt alfanumerisk data. För laddning, uppstartning och styrning av det operativa programsystemet fanns manöverpanel, teletype skrivmaskin, remsläsare och remsstans. Alla program, kartor etc. var ursprungligen stansade på hålremsor och remsläsaren användes när data lästes från hålremsorna till minnet.

Radar
Radarstationen i Sundsvall levererade SSR- och PSR-signaler samt bäringsinformation. Stationen var utrustad med en dubblerad extraktor för behandling och omvandling av mottagen radarinformation. Genom behandlingen sorterades falska radarsvar bort för att inte belasta dator- och presentationssystemen. När radarsignalerna omvandlats till syntetisk (digital) radarinformation överfördes de smalbandigt via modem (telefonledning) till huvuddatorn. Dessutom överfördes svepbaserad, s.k. rå (ej digital), radarinformation på videolänk till radardatasystemet. Radarinformationen presenterades på PPI-skärmarna.

Operativ utrustning
Den operativa utrustningen för trafikledning (dvs. utrustningen för inmatning och presentation) var monterad i arbetspositioner. I Sundsvall fanns tre operativa radarpositioner och en teknisk radarposition. De innehöll bildskärmar för radarinformation (med rullboll för styrning av peksymbol), bildskärmar och terminaler för presentation och inmatning av textbaserad information, strippskrivare mm.
Färdplandata presenterades på bildskärmsterminaler och på s.k. strippar hos samtliga dessa användare. Huvudsaklig informationskälla för färdplandata var AFTN - Aeronautical Fixed Telecommunication Network, dvs. civilflygets teleprintnät, som var anslutet direkt till huvuddatorn. Färdplaninformation kunde även matas in i systemet vid bildskärmsterminalerna. Från Sundsvall överfördes sedan färdplandata till ATCAS 1-systemet på Arlanda ATCC.

Programvara
Programmen till systemet bestod ursprungligen av ett antal applikationsprogram under övervakning av operativsystemet samt
kartgenereringsprogram och testprogram. Samtliga program var skrivna i C932 Assembly language och levererades i början på hålremsor. Med tiden tillkom fler programvaror för både huvudsystemet och hjälpsystem. Programmen är dokumenterade genom programbeskrivningar och operatörsmanualer, programkoder samt programutgåvor (uppdateringar). Alla serier är dock inte kompletta, tex. utgåvorna.

Systemets nedläggning
Systemet togs ur bruk 2005-03-18 vid nedläggningen av Sundsvall ACC som skedde i och med införandet av flygledningssystemet EUROCAT 2000E på Stockholm ATCC. Det nya systemet omfattade flygledningskontroll även för de områden som tidigare sköttes från Sundsvall ACC.

Förtecknat av Katarina Hammarström.

Tillgänglighet

DepositionNej

Kontroll

Skapad2013-11-29 15:15:52
Senast ändrad2015-11-19 12:01:24

Nyheter

den 1 juli 2025
400 000 nya sidor i vårt AI-sök
I april lanserade vi helt nya möjligheter för anvä...

den 30 juni 2025
Nya poster i 1930 års folkräkningsdatabas
Nu har vi uppdaterat folkräkningsdatabasen för år ...

Tidigare nyheter