Arkiv

Sjömanshusets i Örnsköldsvik arkiv

Grunddata

Referenskod

SE/HLA/1170011

Länk till posten

https://sok.riksarkivet.se/arkiv/FjqftpToqqMPZKN6vT3rM1

Omfång

4,3 Hyllmeter

Datering

1894 – 1971 (Tidsomfång)
– 1961 (Huvudsaklig tid)

Villkor

Nej

Sökmedel

Arkivförteckning (godkänd): Förteckning I:89/2007

Arkivinstitution

Riksarkivet i Härnösand (depå: Kusthöjden 46)

Arkivbildare/upphov

Sjömanshuset i Örnsköldsvik, 1894 – 1961 (Arkivbildare)

Kategori: Statlig myndighet. Sjömanshus 1748-1969

Innehåll och historik

Innehåll

SJÖMANSHUSET I ÖRNSKÖLDSVIK (1893-1961)

Den 30 mars 1748 utfärdades ett reglemente för den svenska handelsflottans befälhavare och manskap i vilket bl.a. föreskrevs att ett för riket gemensamt sjömanshus skulle inrättas i Stockholm. Genom ett tillägg till reglementet 1752 medgavs att sjömanshus fick förekomma i alla svenska stapelstäder, dvs. städer med rätt för fartyg från den egna orten att segla på utlandet och frakta varor till och från landet. Örnsköldsviks stadsprivilegier beviljades den 17 februari 1893 och några månader därefter beviljades den nya staden stapelrättigheter. Sjömanshuset tycks ha inrättats i samband därmed. Det första protokollförda sammanträdet ägde dock rum först den 27 juni 1894.

Sjömanhusens ursprungliga funktion var som sjuk- och understödskassa för sjöfolk och deras familjer samt som disciplinnämnd och arbetsförmedling. Sjömanshusen styrdes av en oavlönad direktion vars främsta uppgift var att förvalta sjömanshusets penningmedel. Inkomsterna bestod bl.a. av olika avgifter, såsom plåtavgift och lästavgift och senare tonavgift, som uttogs av rederierna vid utrikes resor. Även donerade medel från enskilda utgjorde en inkomstkälla. Sjömanshusets i Örnsköldsvik kapital var placerat i bank och obligationer fram till 1930 då man började bevilja lån ur sjömanskassan mot 5 % ränta. Direktionen för Sjömanshuset i Örnsköldsvik betalade år 1924 för första gången ut årliga bidrag (pension). Vid en genomgång av samtliga understödstagare som gjordes vid mitten av 1930-talet fann emellertid direktionen att inga understödstagare befann sig i sådana omständigheter att de uppfyllde kraven för ersättning och samtliga bidrag drogs in. Behovet för sjömän att söka understöd hos sjömanshusen kan antas ha minskat något sedan Handelsflottans pensionsanstalt inrättats genom Kungl. Maj:ts kungörelse den 29 januari 1864 (SFS 1864:6).

Besättningar på fartyg som skulle avsegla till utrikes ort registrerades före avresan och vid återkomsten till svensk hamn till en början hos magistraten, men under åren 1833-1841 överfördes ansvaret för dessa registreringar till sjömanshusen, vilka dessutom skulle utfärda erforderliga kontrollinstrument såsom sjömansrulla och sjöfartsbok. Sjömansrullan var ett mönstringsbevis som bl.a. innehöll uppgifter om fartygsnamn och anteckningar om på- och avmönstring av besättning. Besättningen ansågs påmönstrad först när sjömansrullan var utfärdad. Sjöfartsboken var en personlig handling som utfärdades som ett inskrivnigsbevis till den som skrivits in vid ett sjömanshus. Innehav av sjöfartsbok var ett villkor för påmönstring på fartyg.

Med 1871 och 1911 års sjömanshusreglementen ålade staten sjömanshusen ytterligare förvaltningsuppdrag. Dessa utgjordes bl.a. av att föra fullständiga register över handelsflottan och dess personal, verkställa på- och avmönstring av sjömän, avgiva statistiska redogörelser rörande fartyg, skeppare och sjöfolk samt att upprätta inskrivningslistor över värnpliktiga sjömän och föra noggranna anteckningar om dem. Tack vare att staten påförde sjömanhusen dessa uppgifter kan man i sjömanshusarkiven från denna tid med ganska stor säkerhet följa sjömäns på- och avmönstringar från olika svenska handelsfartyg.

Genom en omfattande omorganisation av sjömanshusorganisationen drogs den 1 juli 1939 17 av de dåvarande 47 sjömanshusen in. Längs norrlandskusten drogs sjömanshusen i Hudiksvall, Skellefteå, Piteå och Haparanda in. Den nya förordningen angående sjömanshusen (SFS 1939:306) innebar också att sjömanshusdirektionerna ålades att handlägga rymningsärenden och besluta om åtgärder mot sjömän som rymt. Dessutom skulle inskrivningsregistret fr.o.m. den 1 juli 1939 föras på särskilda registerkort för varje sjöman, s.k. huvudkort, på vilka noterades sjömännens samtliga på- och avmönstringar. Om en sjöman överfördes till ett nytt sjömanshus följde registerkortet med.

Innan sjömanshusen förstatligades den 1 juli 1961 hade Kommerskollegium fram till 1956 och därefter Sjöfartsstyrelsen haft det övergripande ansvaret över sjömanshusen. I och med förstatligandet blev Arbetsmarknadsverket huvudman för verksamheten och fortsatte den genom statliga sjömansförmedlingar när sjömanshusen avvecklades vid utgången av år 1969 enligt Kungl. Maj:ts beslut den 5 decemeber 1969 . Efter förstatligandet drogs ett tiotal sjömanshus in, av vilka Sjömanshuset i Örnsköldsvik var ett, och de återstående sjömanshusen inordnades i den statliga arbetsförmedlingen. Rymningsärendena överfördes vid förstatligandet till lokala sjömansnämnder för disciplinärenden och understödverksamheten flyttades till regionala sjömanshusstiftelser som fick disponera sjömanshusens kapitaltillgångar och donationsmedel.

Den lokala registreringen vid sjömanshusen upphörde den 1 juli 1969 och ersattes av en central registrering. Arbetsmarknadsstyrelsen utsågs till huvudman för det nya registret, som förlades till Göteborg i anslutning till sjömansförmedlingen under namnet sjömansregistret. I samband därmed överlämnade sjömanshusen sina inskrivningsregister för tiden 1939-07-01 - - 1969-06-30, dvs. huvudkorten, till den nya registreringsmyndigheten. Då sjömanshusens inskrivningsregister datoriserades 1985 överfördes registreringsansvaret för sjömansregistret till Sjöfartsverket (SFS 1983:929) som samtidigt övertog de manuellt förda registren (huvudkorten). Sedan den 1 januari 2009 förs sjömansregistret av Trafikstyrelsen (SFS 2008:1365).

Centrala sjömansregistrets arkiv 1939-1984, innehållande huvudkort (sjötjänstöversikter) 1939-1984, manskapsförteckningar 1961-1984 och sjömansrullor 1968-1984 förvaras numera vid Landsarkivet i Göteborg.

Inskrivningsuppgifter om sjömäns på- och avmönstringar på fartyg återfinns sammanfattningsvis t.o.m.
1939-06-30 hos respektive landsarkiv (fr.o.m. 2010-01-01 regionala enheter inom Riksarkivet),
1939-07-01 - - 1984-12-31 hos Landsarkivet i Göteborg, och fr.o.m.
1985-01-01 hos Trafikstyrelsen, Sjöfartsregistret, i Norrköping.

Digitalt registrerade och bearbetade mönstringsliggare och sjömansrullor från tio av sjömanshusarkiven, bl.a. från Sjömanshuset i Örnköldsvik, finns tillgängliga via SVAR:s webbplats på Internet.

Källor:
Beata Losman, Förvaltningshistorik, NAD
Lennart Revborn, Sjömanshus i Nord, 1998
Holger Wichman, Örnsköldsviks historia 1842-1942
Svensk författningssamling (SFS)
www.svar.ra.se

Kontroll

Om postens upprättande	Förteckning I:47/1975 ersatt av Förteckning I:89/2007 2009-12-14: Arkivförteckningen kompletterad med historik över arkivbildaren. NW
Skapad	1999-09-15 00:00:00
Senast ändrad	2016-02-01 12:35:08

Serier (18 st)

Referenskod	Titel	Anmärkning
A I	Direktionens protokoll med bilagor
A II	Bilagor till direktionens protokoll
C I	Mönstringsförrättarens diarium
D I a	Mönstringsliggare
D I b	Register över sjöfolk (inskrivningsregister)
E I	Från handelsflottans pensionsanstalt inkomna diarieförda skrivelser
E II	Cirkulärskrivelser (Saknas)	Saknas.	Läsesal
E III	Sjömansrullor
E IV	Manskapsförteckningar
E V	Beväringsrullor (Gallrad)	Serien utgallrad.	Läsesal
E VI	Inskrivningshandlingar
E VII	Ålders- och läkarintyg
E VIII	Betygsavskrifter	I samtliga volymer ingår läkare- och åldersintyg samt inskrivningshandlingar.
E IX	Annullerade sjöfartsböcker
E X	Meddelanden om mönstring vid andra sjömanshus	Häri även manskapsförteckningar (E IV) fr.o.m. volym 15.
G I	Huvudböcker
G II	Kassaböcker
G III	Kassaverifikationer