bild
Arkiv

Montelius - Reuterskiölds samling


Grunddata

ReferenskodSE/ATA/ENSKROM_7-1
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/PECxtnE4bKY2Q3zi7z0If9
ExtraIDENSKROM_7-1
Omfång
11,62 Hyllmeter 
140 Volymer 
Datering
1853 – 1921  (Tidsomfång)
ArkivinstitutionATA/Riksantikvarieämbetet
Arkivbildare/upphov
Montelius - Reuterskiöld, 1843 – 1921 (Arkivbildare)
Kategori: Ej fastställd. Ospecificerad (-)

Innehåll och historik

Arkivbildarhistorik
Montelius - Reuterskiöld
Samlingen härrör från Oscar Montelius och hans hustru Agda, född Reuterskiöld, och omfattar dels brevväxlingen mellan Oscar Montelius och hans hustru samt brev till dem från släktingar, dels Agda Montelius manuskript, koncept, anteckningar m.m. samt emottagna brev från andra än släktingar och dels strödda brev och telegram m.m. till Oscar Montelius samt dennes samling av inbjudningskort, program, tackkort m.m.
Efter Oscar Montelius död överlämnades hans vetenskapliga korrespondens till Vitterhets historie och antikvitetsakademien. Den här förtecknade samlingen kvarstannade hos Oscar Montelius arvtagerska, Agda Reuterskiöld, brorsdotter till Agda Montelius. Hon bodde en tid kvar i fastigheten St. Paulsgatan 11 men flyttade senare till Roslagsgatan 8, där hon avled.
Agda Reuterskiöld hade vid sin bortgång i det närmaste färdigordnat samlingen. Hon hade uttalat en önskan att jag skulle ordna med familjearkivet efter hennes död. Undertecknads arbete med detta har inskränkt sig till inordnandet av vissa ej ordnade handlingar och grupper av handlingar. Överlämnandet till Vitterhets historie och antikvitetsakademien har skett efter samråd med Agda Reuterskiölds broder major Hugo Reuterskiöld och med min broder generallöjtnant Nils Swedlund.
Samlingen får före 1975 ej utlämnas till forskare utan tillstånd av mig eller efter min död av riksantikvarien.
(Sammanställningen av samlingens historik har ej undertecknats men tillskrivs Robert Svedlund)
Agda Georgina Dorothea Alexandra Montelius (f. Reuterskiöld) föddes den 23 april 1850 i Köpings landsförsamling.
Agda Montelius var en av de ledande kvinnorna inom det sociala hjälparbetet och den framväxande kvinnorörelsen under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Hon kom från samhällets högre skikt; hennes far, Alexander Fabian Zefanis Reuterskiöld, hade varit statsråd. Efter att ha gått igenom Hammarstedtska flickskolan i Stockholm gifte hon sig 21 år gammal med Oscar Montelius. Den första tiden som gift var hon sin mans arbetskamrat och följde honom i hans forskningar och på hans många resor utomlands. Hon fick således många och rika tillfällen att lära känna en svunnen värld. Personligen intresserade henne dock samtiden mest. Hon var ett barn av det reformvänliga 1880-talet. Politiskt och ideellt tillhörde hon den borgerliga liberalismen.
Agda Montelius sociala hjälparbete började i mer blygsam skala på 1870-talet i den egna församlingen, Maria Magdalena i Stockholm, för att sedan växa ut till att omfatta Stockholm och hela landet. Hon var med om att bilda Föreningen för välgörenhetens ordnande (FVO) i Stockholm 1889, där hon blev föreningens förste ordförande och därefter vice ordförande, föreståndare och senare inspektör. Hon deltog även i bildandet av Centralförbundet för socialt arbete (CSA) 1903. Bakom hennes sociala arbete, som antog imponerande dimensioner, anar man viljestyrka, självständighet och organisatorisk begåvning. Hon skapade här ett eget verksamhetsområde skilt från makens.
Agda Montelius var en god representant för det långt in på 1930-talet förhärskande synsättet på socialt arbete bland nödlidande och fattiga: sträng individuell behovsprövning och hjälp till självhjälp utdelad på ett sådant sätt att den enskildes ansvarskänsla att sörja för sig själv och de sina stärktes. I konsekvens med de stränga principer hon uppställt för det sociala hjälparbetet motsatte hon sig bestämt införandet av allmän folkpensionering. Hennes skäl härför var dels att en sådan reform ej premierade omtanke och sparsamhet, dels att den gav kvinnorna en sämre ställning än männen. Många av Agda Montelius uttalanden vittnar om stor förståelse för och insikt i hur mindre bemedlade människor levde och tänkte. Hon visade även stor stränghet utifrån sina egna höga ideal om enkelhet och strikthet.
Agda Montelius engagemang i socialt hjälparbete gjorde att hon uppmärksammade och insåg kvinnans betydelse som sammanhållande kraft i hemmen och som socialarbetare. Hon betonade att "Hem är ej hem, om kvinnan saknas därinom; samhället blir aldrig vad det bör vara, ett hem där alla trivas, om ej kvinnor deltaga i dess gestaltning". Om kvinnans betydelse i samhället yttrade hon sig på följande sätt: "Det är det kvinnliga elementet, som saknas på så många områden, där det alldeles särskilt behöves, och till dessa räkna vi, utan fruktan att misstaga oss, arbetet i kommunens tjänst för barn, ungdom, sjuka och fattiga". Denna positiva syn på kvinnans samhälleliga betydelse ledde till att Agda Montelius aktivt deltog i kampen för kvinnans medborgerliga rättigheter. Hon såg de kvinnliga rösträttsföreningarna som löftesrika tecken på en "vaknande medborgaranda hos kvinnorna". 1899 överlämnade hon tillsammans med Gertrud Adelborg den stora rösträttspetitionen till statsminister Boström. Fem år senare var hon en av de svenska representanterna vid den första internationella rösträttskongressen i Berlin.
Agda Montelius hade stor förmåga att överbrygga motsättningar och åstadkomma acceptabla kompromisser. Genom hennes och Emilia Broomés skickliga agerande bildades Förenade rösträttskommittén med medlemmar från både en höger- och en vänsterfalang. Hon var med och grundade Fredrika Bremer-förbundet 1884. Från 1903 till sin död var hon förbundets ordförande.
För samtidens borgerliga kvinnor framstod Agda Montelius som ett föredöme. Lydia Wahlström, som var studierektor vid Åhlinska skolans gymnasium, där flickor kunde ta studentexamen, brukade se till att hon fick kvinnliga examensvittnen, som även kunde fungera som förebilder för de kvinnliga studenterna. I de sammanhangen var Agda Montelius självskriven. Wahlströms numera klassiska verk Den svenska kvinnorörelsen (1933) inleds med ett porträtt av Agda Montelius som den "svenska kvinnosakens representant i dess allsidigaste bemärkelse".
Enligt samstämmiga omdömen var Agda Montelius anspråkslös, osedvanligt plikttrogen och ansvarskännande och noggrann med hårda krav på sig själv. Bakom de stränga kraven och principerna fanns en stark vilja att åstadkomma samhälleliga förbättringar för fattiga, nödlidande människor och för kvinnor. Agda Montelius avled den 27 oktober 1920 i Stockholm.
Litteratur: Svenskt Biografiskt Lexikon, Band 25, Stockholm 1985.
För Oscar Montelius biografi se Oscar Montelius arkiv, arkivnr 84.

Kontroll

Skapad2023-01-16 10:43:12
Senast ändrad2024-01-03 10:40:59

Nyheter

den 1 juli 2025
400 000 nya sidor i vårt AI-sök
I april lanserade vi helt nya möjligheter för anvä...


den 30 juni 2025
Nya poster i 1930 års folkräkningsdatabas
Nu har vi uppdaterat folkräkningsdatabasen för år ...


Tidigare nyheter