bild
Arkiv

Prostitutionsavdelningen

Överståthållarämbetet för polisärenden 4 (ÖÄ)

Grunddata

ReferenskodSE/SSA/0024/02
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/RHvfGv10p4Qiom00yIaGL1
ExtraID02
Omfång
30,3 Hyllmeter 
ArkivinstitutionStockholms stadsarkiv (depå: Kungsklippan)

Innehåll

Inledning (äldre form)PROSTITUTIONSAVDELNINGEN
(1847-) 1859-1918

INLEDNING
Bakgrunden till inrättandet av en särskild Prostitutionsavdelning inom Överståthållarämbetet för polisärenden var det alltmer växande problemet med spridning av veneriska sjukdomar under 1800-talets första hälft. Ett kungligt cirkulär om medicinsk kontroll utfärdades 1812 för att försöka stoppa sjukdomarnas utbredning. I början av 1830-talet uppmanades polisen och Sundhetskommittén (föregångare till Hälsovårdsnämnden) att samarbeta i jakten på smittbärare. Åtgärderna ledde dock inte till några större förbättringar.

Efter krav från bland andra Stockholms garnison, som var särskilt hårt drabbad av könssjukdomar, lämnade Överståthållarämbetet 1837 ett förslag på hur man skulle få bukt med spridningen. Man drog slutsatsen att det var de prostituerade kvinnorna som främst var smittbärare då antalet smittade män var långt fler än antalet smittade kvinnor. Med Paris som främsta förebild beslöt man att inrätta två besiktningsbyråer för medicinsk kontroll av prostituerade i Stockholm år 1847. Båda byråerna var förlagda till Gamla Stan, den ena hade adress Brända tomten 4, den andra Österlånggatan 11.

Den polisiära kontrollen av prostituerade ökade 1856 då en specialkommission omfattande två poliser tillsattes för att spåra upp de olika smittkällorna till de veneriska sjukdomarnas spridning.

Den 15 april 1859 utfärdade Överståthållarämbetet ett särskilt reglemente rörande prostitutionen. Samtidigt sammanslogs de båda besiktningsbyråerna till en byrå belägen vid Trädgårdsgatan 3, också i Gamla Stan. Enligt reglementet skulle det finnas en medicinsk avdelning och en polisiär avdelning. Polisens uppgift var i första hand att övervaka att samtliga kvinnor som försörjde sig på prostitution i Stockholm registrerades och en gång i veckan undersöktes på besiktningsbyråns medicinska klinik. Om kvinnorna inte infann sig regelbundet kunde de sättas i fängelse eller föras till arbetshus. De kvinnor som var smittade togs in för behandling på Eira sjukhus - kurhus för Stockholms län (arkivförteckning nr 248).

Antalet kvinnor som registrerades vid byrån, s k ”byråskrivna kvinnor”, blev stort. Det ledde till bildandet av Prostitutionsavdelningen, även kallad Prostitutionsbyrån, som 1864 uppfördes på polisväsendets stat. Vid prostitutionsbyrån arbetade både poliser och läkare. Förutom registrering och besiktning ingick också i avdelningens uppgifter att söka hindra unga kvinnor som kommit på avvägar från att förfalla till yrkesmässig prostitution.

Den 2 juni 1875 utfärdades ett nytt prostitutionsreglemente som blev gällande till in på 1900-talet. De nya föreskrifterna innebar ytterligare skärpt kontroll av de prostituerade. Bland annat stadgades att kvinna som var inskriven som prostituerad var tvungen att på bestämda dagar, minst två gånger i veckan, infinna sig för sundhetsbesiktning, att hon inte fick vistas ute nattetid efter kl. 23 och inte heller gå i sällskap med andra prostituerade.

Prostitutionsavdelningen och därmed besiktningstvånget upphörde den 31 december 1918. Delar av verksamheten överflyttades då till Kriminalavdelningens lösdriverirotel.


Prostitutionsavdelningens arkiv, omfattande drygt 30 hm, överlämnades till Stockholms stadsarkiv 1945. Arkivmaterialet är mycket fylligt bevarat tiden 1859-1918. En del handlingar från den äldsta tiden förekommer också: ”Besiktningsböcker, offentlig besiktning” 1847-1918 (Serie D VI a1) och ”Journal över kvinnor som är ålagda besiktningsskyldighet” 1852-1861 (serie D V f).

Det framgår av arkivet att Prostitutionsavdelningen förde noggranna anteckningar om varje prostituerad kvinna. En viktig sökingång är ”Registren till stamrullorna” (D Va2) som är alfabetiskt upplagda efter efternamn och hänvisar dels till ett nummer för varje kvinna som återfinns i ”Stamrullorna” (D Va1) och ”Biografier” (F III), dels till ett nummer i ”Förhörsprotokollen” (F I), samtliga omfattande tiden 1859-1918. Stamrullorna består av ett uppslag för varje kvinna och innehåller bland annat biografiska anteckningar, beskrivning av utseende och kroppsbyggnad, om vård på kurhus har förekommit och anteckningar om besiktningsskyldighet. Biografiserien innehåller mer utförliga levnadsbeskrivningar än stamrullorna. I förhörsprotokollen har anteckningar förts av polisen angående de kvinnor som varnats för lösdriveri och innehåller anteckningar om varför kvinnan fått inställa sig hos polisen, signalement m m. De nummer i stamrullorna som kvinnorna erhöll när de skrevs in återkommer även i andra handlingstyper.

Andra exempel på handlingar är de kronologiskt förda ”Minnes- och rapportböckerna”
1865-1919 (D I a2) som utgörs av listor över prostituerade och platser de har uppehållit sig på vid bestämda klockslag. I ”Bostads- och adressböckerna” (D V b-c) anges de prostituerade kvinnornas adresser i Stockholm. Bostadsböckerna, 1859-1898, är ordnade efter den prostituerades namn, och adressböckerna, 1868-1918, efter gatuadresser.

Prostitutionsavdelningens äldre arkivförteckning (D X), upprättad i början på 1940-talet, har registrerats i databasen ARKIS II under februari 2008. Den nya arkivförteckningen har kompletterats med uppgifter som tidigare inte har varit förtecknade.

Stockholms stadsarkiv den 29 februari 2008


Christina Hellgren

Källor:
Dahlgren, E.W. (red.), Stockholm 1897, del I, kapitel IX Stockholms polis
Johansson, Gunilla, Prostituerade kvinnors levnadsförlopp. En delstudie rörande de kvinnor som varit registrerade av Stockholms prostitutionspolis 1859-1874, Studier och handlingar rörande Stockholms historia del VI, Stockholms stadsarkiv 1989
Järbe, Bengt, Polisen i Stockholm förr och nu, Stockholm 1975
Lennartsson, Rebecka, Malaria urbana - om byråflickan Anna Johannesdotter och prostitutionen i Stockholm kring 1900, Eslöv 2001
Lennartsson, Rebecka, Den sköna synderskan - sekelskiftets Stockholm, betraktelser från undersidan, Stockholm 2007
Thullberg (Tistad), Dagmar, På spaning efter individen - Stockholmspolisen som källa till personforskning, Stockholms stadsarkivs årsberättelse 1989, Stockholm 1990
Artiklar i CD-ROM/DVD-skivor utgivna av Stockholms stadsarkiv:
Söder - Människor och miljöer 1870-1930, 1998
Gamla stan under 750 år, 2002
Kungsholmen, 2005

Kontroll

Skapad2008-01-23 00:00:00
Senast ändrad2021-11-11 08:12:45

Nyheter

den 10 april 2024
Genväg till namnen bakom pseudonymerna i svensk dagspress
Bang, Red Top och Kar de Mumma har gått till hist...


den 7 mars 2024
1930 års folkräkning uppdaterad
Folkräkningsdatabasen har uppdaterats med 143 647...


Tidigare nyheter