Arkiv

Krigshovrätten 1697

Grunddata

Referenskod

SE/RA/420148

Länk till posten

https://sok.riksarkivet.se/arkiv/RpzBq5lDQeZJW0018W43t3

Omfång

140 Hyllmeter

Datering

1697				(Tidsomfång)
1791	–	1949		(Huvudsaklig tid)

Sökmedel

Arkivförteckning (godkänd): F band, F-exp/band

Arkivinstitution

Riksarkivet i Stockholm/Täby (depå: Marieberg)

Arkivbildare/upphov

Krigshovrätten (1791 – 1949)

Kategori: Statlig myndighet. Centrala militära myndigheter

Innehåll

Ordning & struktur

Krigshovrätten
420148

Innehåll:

Inledning av Ingrid Odén Almquist, 1968

Volymförteckning, se resp delarkiv

Inledning (äldre form)

Inledning

Krigshovrätten 1697

I en promemoria av augusti 1929 angående krigshovrättens arkiv upprättad i samband med dess ordnande och förtecknande, har numera arkivarien Mogens Gyllenstierna anfört följande:

"Enligt nu gällande lag av den 23 oktober 1914 om krigsdomstolar och rättegången därstädes är krigs-
hovrätten domstol i andra instans för hela krigsmakten. Denna hovrätt är således en krigsöverdomstol, och under densamma lyda alla krigsrätter, därest ej vid någon avdelning av krigsmaktens överkrigsrätt finnes, i vilket fall krigsrätterna vid denna avdelning lyda under överkrigsrätten. Överkrigsrätt skall inrättas, om i krigstid särskild krigsöverdomstol erfordras för armé eller arméavdelning, som befinner sig i fält eller inom fästning, för flotta eller eskader, som är på sjötåg, eller för två eller flera sådana avdelningar av krigsmakten gemensamt, då de äro förenade under en befälhavare. Enahanda bestämmelser funnes ock i lagen av den 11 juni 1868.

Allmänna åklagaren vid krigshovrätten är enligt 1914 års lag överkrigsfiskalen. Enligt först gällande lag var
det krigsfiskalen.

Krigshovrätten har funnits sedan 1700-talet. Tidigare hava olika myndigheter varit krigsdomstol i andra instans. Härför skall nu i korthet redogöras.

Gustaf II Adolfs krigsartiklar av den 15 juli 1621 upptogo en "Överste Krigs-rätt i fält", vilken skulle vara ej blott överdomstol utan även högsta domstol för krigsmakten. Sedermera inrättade konungen den 5 juni 1630 en "Krigs-rätt i Stockholm". Denna blev år 1636 en avdelning för krigskollegium, men genom en kunglig förordning av den 2 mars 1683 upprättades en särskild från krigskollegium fristående Generalkrigsrätt.

Samtidigt utfärdades instruktion för generalauditörsämbetet, som hade att i högsta instans föredraga besvär över generalkrigsrättens fällda utslag.

Den 6 maj 1774 hade generalkrigsrätten upphört, och jämlikt ett kungligt brev den 11 mars samma år en särskild avdelning av krigskollegium åter blivit överdomstol för lantarmén. För flottan hade på 1700-talet särskilda överdomstolar inrättats, nämligen amiralitetsöverrätterna i Stockholm och Karlskrona (1717) och överrätten för arméns flotta (omkring 1700). Dessa handlingar finnas i flottans arkiv.

Enligt en kunglig kungörelse av den 14 mars 1791 skulle emellertid från och med den 16 maj samma år finnas en för hela krigsmakten gemensam krigshovrätt. I följd härav upphävdes nu alla de ovannämnda äldre överrätterna. Men sedermera inrättades dels enligt kunglig kungörelse den 29 november 1793 en särskild generalkrigsrätt för Stockholms garnison och en i Stockholm förlagd bataljon av arméns flotta, vilken domstol den 12 november 1794 ålades att från och med 1795 års ingång handlägga lantarméns samtliga rättegångs-
mål, dels enligt kunglig kungörelse den 16 augusti 1794 en amiralitetshovrätt i Karlskrona, vilken den
1 november 1795 förvandlades till en amiralitetsöverrätt, dels ock enligt kunglig kungörelse den 19 oktober 1794 en överrätt för arméns flotta.

Med 1795 års ingång ersattes krigshovrätten av de nämnda myndigheterna men återupplivades genom en kunglig kungörelse den 11 april 1797, vilken i sin tur upphävde de tre andra överrätterna. Sistnämnda kungörelse trädde i kraft den 1 oktober 1797, och sedan har krigshovrätten utan avbrott fungerat som krigsmaktens domstol i andra instans, varvid dock är att märka, att liksom även tidigare särskilda generalkrigsrätter inrättades vid olika tillfällen i krigstid, vilka alltså motsvara de i nu gällande lag om krigsdomstolar förutsatta överkrigsrätterna".

Fr.o.m. år 1916 upphörde krigshovrätten att vara självständig och blev nu i stället en avdelning av Svea Hovrätt. Detta bestod till den 30 juni 1949, då krigshovrätten upphörde. Den militära rättegångslagen av
den 30 juni 1948 stadgade nämligen, att militära mål i fredstid skulle handläggas vid allmän domstol.

Den 31 augusti 1929 (acc. 52) levererades från Svea Hovrätt krigshovrättens arkiv fram till år 1900, den
4 juli 1942 (acc. 31) levererades arkivet 1901-1930 och den 12 maj 1954 (acc. 41) levererades återstoden
av arkivet (1930-1949). Dessutom har många smärre leveranser ägt rum från Svea Hovrätt, Krigsarkivet, Kammararkivet och andra samlingar i Riksarkivet.

Arkivbeståndet är fördelat på två huvudavdelningar:
I. Generalkrigstättens och Krigskollegii avdelnings för rättegångsärendens arkiv.
II. Krigshovrättens med överkrigsfiskalens arkiv.

Den första avdelningen omfattar tiden före den 16 maj 1791, och härom skriver Gyllenstierna i sin promemoria följande:
"Som framgår av historiken ha före 1791 funnits flera olika överdomstolar för armén. Med några nedanämnda undantag äro arkivalierna det oaktat icke fördelade på olika arkiv, ej ens på olika serier, ifall
de i övrigt äro av samma beskaffenhet. Detta beror huvudsakligen därpå, att likartade handlingar ofta sammanbundits, även om de härröra från olika överdomstolar. Av samma skäl ha ej heller särskilda arkiv bildats för de tre överdomstolar för krigsmakten, vilka åren 1795-1797 ersatte krigshovrätten."

Den andra avdelningen omfattar krigshovrättens arkiv 1791 16/5 - 1949 30/6. Arkivet 1916-1940 är formellt en del av Svea Hovrätts arkiv, men har av praktiska skäl fått ingå i krigshovrättens arkv.

Överkrigsfiskalens arkiv består av krigsfiskalens handlingar 1791-1915 och överkrigsfiskalens handlingar 1916-1949.

Gyllenstierna anför vidare i sin promemoria följande:
"Handlingarna från de speciella generalkrigsrätterna i Vänersborg 1743-1744 och i Finland 1788-1790 bilda särskilda arkiv inom första, handlingarna från generalkrigsrätterna vid finska och södra arméerna 1808-1809 samt vid sammandragna svenska armén i Tyskland 1813 inom andra avdelningen av krigshovrättens arkiv.

Av särskilt intresse är serien "Inteckningsprotokoll". Den innehåller protokollen över beviljande och dödande, av s.k. ackordsinteckningar. Med ackord i betydelsen tjänsteköp förstås att förr brukligt, genom hävd legaliserat sätt att förvärva sig en tjänst genom att köpa den av innehavaren. Enär det ofta visat sig svårt för de mindre bemedlade officerarna att betala ackordssummorna infördes ackordsinteckningsinstitutet genom en kunglig förordning av den 13 februari 1795. Alla åtgärder rörande ackordsinteckningar skulle proto-
kollföras i krigskollegium. Samtidigt blevo inteckningarna införda uti en med register försedd liggare.

Genom en kunglig förordning av den 25 januari 1832 överflyttades handläggandet av ärenden rörande ackordsinteckningar från krigskollegium till krigshovrätten. Efter denna tidpunkt har blott en enda gång någon ny ackordsinteckning fastställts, samt ett fåtal äldre inteckningar dödats, varom uti intecknings-
liggaren anteckningar blivit gjorda genom krigshovrättens försorg. Till denna myndighet överlät krigs-
kollegiium den
10 april 1832 ej blott liggaren och de ovannämnda protokollen utan även ett band handlingar i ärenden rörande ackordsinteckningar fr.o.m. 1815.

De av krigshovrätten förda protokollen uti ärenden rörande ackordsinteckningar äro mycket ofullständigt bevarade."

Medan krigshovrättens arkiv ännu förvarades i krigshovrätten, väcktes frågan år 1884 om överförande av arkivalier från krigshovrätten till Krigsarkivet. Ärendet remitterades den 11 februari 1894 till krigshovrätten, varvid dennas sekreterare utarbetade tre förteckningar över arkivet. (Dessa förteckningar finns i koncept i krigshovrättens arkiv, serie B I a 1884 27 december).

Förteckning nr 1 omfattade de handlingar, vilkas bibehållande i krigshovrättens arkiv ansågs önskvärd. Förteckning nr 2 omfattade de handlingar, vilka bedömdes kunna utlämnas till Krigsarkivet, och förteckning nr 3 omfattade handlingar, som rörde flottan och vilka föreslogs till utlämnande från krigshovrätten.

Förteckning nr 2 omfattade huvudsakligast krigsrätternas renoverade domböcker från 1600-, 1700- och 1800-talen. Enligt ett kungligt brev den 20 februari 1885 levererades också dessa volymer till Krigsarkivet.

Av dessa utlämnade domböcker har emellertid de, som härrör från 1800-talet, återförenats med krigs-
hovrättens arkiv därigenom att Krigsvarkivet den 24 oktober 1941 (acc. 41) levererade domböcker för 1793-1882 till Riksarkivet. Detta var givetvis i enlighet med 1791 års militära rättegångsordning enligt
vilken underrätternas domböcker skulle insändas för granskning till krigsfiskalskontoret i det nybildade krigshovrätten.

Auditörerna vid krigsrätterna fortsatte att sända in sina domböcker till krigshovrätten fram till år 1863, då enligt Kungl. Maj:ts nådiga förordning om krigsdomstolar och rättegången därstädes, SFS nr 60 1868 §17, krigsrättsprotokollen i stället skulle avlämnas till regementsexpeditionen och där förvaras. Befälhavaren eller kommendanten skulle varje år hos krigshovrätten anmäla, huruvida krigsrättsprotokollen för nästföregångna året blivit behörigen avlämnade. Dessa anmälningar bildar serie E VI i överkrigsfiskalens arkiv. Enligt samma förordning skulle emellertid protokoll och handlingar från särskilda krigsrätter, fältkrigsrätter och överkrigsrätter även i fortsättningen insändas till krigshovrätten.

De å förteckning nr 3 upptagna domböckerna från flottans underrätter skulle enligt ett kungligt brev den 17 april 1885 överlämnas till Flottans arkiv. När detta sedermera levererades till Riksarkivet skedde emellertid där år 1931 en återflyttning av dessa domböcker till krigshovrättens arkiv.

I 1968 års förteckning, överkrigsfiskalens arkiv, serie E VII bba och serie E VII bbb, har hänvisningar gjorts till de nummer volymerna hade åsatts i förteckning nr 3.

I samband med ordnandet av krigshovrättens arkiv år 1967 har en leverans till Krigsarkivet ägt rum.
I enlighet med en promemoria av förste arkivarie Landahl den 5 januari 1968 levererades fem volymer
från krigshovrättens arkiv till Krigsarkivet den 12 februari 1968.

Under år 1967 har generalkrigsrättens och krigskollegii avdelnings för rättegångsärenden arkiv och krigs-
hovrättens arkiv nyordnats och nyförtecknats, varvid Gyllenstiernas förteckning i tillämpliga delar lagts till grund för den nya förteckningen. En del sumpar och senare leveranser har inordnats. Arkivet 1916-1949 har helt ordnats och förtecknats. Vissa gallringar har förekommit (se Riksarkivets beslut den 20 juni 1967).

Till slut bör frågan om särskilda krigsrätternas protokoll i korthet beröras.

I krigshovrättens arkiv finns för närvarande protokoll från särskilda krigsrätterna vid kustflottan 1916-1918, Karlskrona 1928-1939, Boden 1941-1948, Göteborg 1941-1943 och Kiruna 1947-1949. I Krigsarkivet förvaras protokoll från de särskilda krigsrätterna i Stockholm, Karlsborg och Boden 1916-1940, Landskrona och kustflottan 1918-1948, Norrköping och Härnösand.

Härav framgår att protokoll från särskilda krigsrätterna å kustflottan och i Boden förvaras på olika platser.

I lagen om krigsdomstolar och rättegången därstädes den 23 oktober 1914, kap. 8 §38 står följande: "Då särskild krigsrätts verksamhet upphört, skall befälhavaren inom tre månader därefter insända samtliga vid den särskilda krigsrätten förda protokoll med dithörande handlingar till krigshovrätten att där förvaras."

Enligt en kommentar till denna rättegångslag, utgiven av C. A. Svedelius och Olof af Geijerstam 1921,
skall "protokollen vid de särskilda krigsrätter, som äro av en mera stadigvarande natur, bibehållas vid
de avdelningar, där dessa krigsrätter äro inrättade". I kommentaren nämns emellertid ingenting om var protokollen skall förvaras, sedan verksamheten vid särskilda krigsrätter av "mera stadigvarande natur"
har upphört, vilket däremot som ovan sagts, tydligt framgår av lagen.

Frågan huvuvida denna splittring av de särskilda krigsrätternas protokoll och handlingar skall äga bestånd eller icke är tillsvidare olöst.

Stockholm den 24 juni 1968

Ingrid Odén Almquist

Kontroll

Skapad	1997-09-26 00:00:00
Senast ändrad	2023-09-05 11:44:43

Arkiv (10 st)

Referenskod	Titel	Tid
01	Krigshovrätten Generalkrigsrätten och krigskollegii avdelningen för rättegångsärenden	1697 – 1791
02	Krigshovrätten Generalkrigsrätten i Vänersborg	1743 – 1744
03	Krigshovrätten Generalkrigsrätten i Finland	1788 – 1790
04	Krigshovrätten Huvudarkivet	1791 – 1949
05	Krigshovrätten Överkrigsfiskalen	1791 – 1949
06	Krigshovrätten Generalkrigsrätten vid norra finska armén	1808 – 1809
07	Krigshovrätten Generalkrigsrätten vid södra armén	1809 – 1809
08	Krigshovrätten Generalkrigsrätten vid sammandragna svenska armén i Tyskland	1813 – 1813
09	Krigshovrätten Krigshovrättens hemliga arkiv
10	Krigshovrätten, Överkrigsfiskalens hemliga arkiv