Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Smålands husarregemente


Grunddata

ReferenskodSE/KrA/0164
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/VmXbVZx6V4ciTqbEiFVlM0
Omfång
114 Hyllmeter 
Datering
1651–1928(Tidsomfång)
ArkivinstitutionRiksarkivet i Täby, Krigsarkivet (depå: Arninge)
Arkivbildare/upphov
Smålands husarregemente (1543 – 1927)
Alternativa namn: Smålands ryttare  (1543 – )
Alternativa namn: Smålands kavalleriregemente  ( – 1791)
Alternativa namn: Smålands lätta kavalleriregemente  (1791 – 1801)
Alternativa namn: Smålands lätta dragonregemente  (1801 – 1822)
Kategori: Statlig myndighet

Innehåll

Allmän anmärkningSe även Israel Lagerfelts arkiv för räkenskaper, boställssyner och korrespondens rörande regementet.

I Sverige, Topografiska kartor (fört 400) finns på litt XIII SI (1-11) 11 st topografiska kartor från senare delen av 1800-talet med Smålands husarregementes husartorps lägen och nummer utmärkta.
Inledning (äldre form)Smålands husarregemente 1651 - 1928
Inledning

A. Regementets territoriella organisation

Smålands husarregementes ursprung var Gustav Vasas beslut år 1543 att, med hänsyn till erfarenheterna från Dackeupproret, sätta upp ryttare i Småland. Härigenom uppkom "Småland ryttare" som bestod av en till tre fanor. Dessa saknade egentligen organisatoriskt samband och opererade således i stort sett oberoende av varandra.

Under 1620-talet förändrades denna lösa organisation. Fanorna ersattes av kompanier (med kompanichefernas namn). Antalet kompanier utökades kraftigt och år 1629 samfördes de till ett regemente, till en början bärande regementschefens namn.

Gustav II Adolfs indelningsverk genomfördes fullständigt vid regementet. Detta fick härigenom en fast geografisk förankring i hemlandskapet. Denna förankring stärktes ytterligare genom Karl XI:s indelningsverk som vid regementet genomfördes i etapper mellan 1684 och 1695. Efter den senare tidpunkten fick regementet en defensiv organisation som skulle komma att bestå till 1812.

Regementet uppdelades i 8 kompanier, vardera med 125 ryttare, d.v.s. tillsammans 1000 man. (Se bifogade karta I)

1. Livkompaniet
2. Överstelöjtnantens kompani
3. Majorens (1773 - 1812 premiär- eller förstemajorens) kompani
4. Växjö (1777 - 1812 sekund- eller andremajorens) kompani
5. Sunnerbo kompani
6. Jönköpings kompani
7. Östra Härads kompani
8. Vetlanda (1773 - 1777 sekundmajorens) kompani

Benämningen kompani byttes 1801 mot skvadron.

Regementet som först kallades Smålands kavalleriregemente ändrade år 1791 namn till Smålands lätta kavalleriregemente och år 1801 till Smålands lätta dragonregemente (vanligen endast Smålands dragonregemente). År 1822 ändrades namnet ännu en gång till Smålands husarregemente, ett namn som behölls tills regementet lades ner vid nyåret 1928. Regementet kallades också K 4.

År 1812 delades regementet. Fyra skvadroner, Förstemajorens, Sunnerbo, Jönköpings och Östra Härads förvandlades till infanteri. Den nybildade enheten kallades först Smålands dragonregementes infanteribataljon, från 1824 Smålands grenadjärbataljon. Detta regemente är från 1812 en egen arkivbildare, se Smålands grenadjärkårs arkiv.

De resterande skvadronerna omvandlades 1812 till sex stycken, vardera med 83 eller 84 ryttare, sammanlagt 500 st. Fram till år 1833 gällde följande skvadronsindelning (se karta II).

1. Livskvadronen
2. Överstelöjtnantens skvadron
3. Premiär (förste) majorens skvadron
4. Secund (andre) majorens skvadron
5. Vetlanda skvadron
6. Mellby skvadron

År 1833 omorganiserades regementet åter. De sex skvadronerna slogs samman till 5 st. vardera med 100 man. Något år därefter upphörde även benämningarna överstelöjtnantens, förste- resp. andremajorens skvadron varefter regementet fram till nedläggningen fick följande uppbyggnad (se karta III).

1. Livskvadronen
2. Södra Vedbo skvadron (överstelöjtnantens skvadron)
3. Vetlanda skvadron
4. Ingelstad skvadron (sekundmajorens skvadron)
5. staby skvadron (premiärmajorens skvadron)

Omorganisationerna 1812 och 1833 medförde omfattande nummerändringar, vilka framgår av bifogade tablåer utgående från 1695 års indelningsverk.

De vidtagna omorganisationerna har medfört en viss brist på kontinuitet beträffande kompanierna. Expeditions- (och därmed arkiv-) mässigt kan följande enheter särskiljas (trots i vissa fall betydande områdesändringar).

1. Livkompaniet (-skvadronen) 1695-1927
2. Överstelöjtnantens kompani (skvadron), Södra Vedbo skvadron 1695-1927
3. Majorens (premiär- eller förstemajorens) kompani (skvadron) 1695-1812
4. Växjö kompani, Sekund eller andremajorens kompani (skvadron), Ingelstad skvadron 1695-1927
5. Sunnerbo kompani (skvadron) 1695-1812
6. Jönköpings kompani (skvadron) 1695-1812
7. Östra Härads kompani (skvadron) 1695-1927
8. Vetlanda kompani (skvadron) 1695-1927
9.Premiärmajorens skvadron, Staby skvadron 1812-1927
10. Mellby skvadron 1812-1833

B. Regementets interna organisation
Från indelningsverkets införande var de arkivbildande enheterna inom regementet följande, förutom kompanierna.

1) Regements (chefs) expeditionen
2) Majorsexpeditionen
3) Regementsskrivaren

Hur arbetet vid dessa expeditioner utfördes framgår av Steckzéns "Några uppgifter om utvecklingen av expeditionstjänsten vid de lägre truppförbanden", Krigsvetenskaplig avhandling 1927, s. 326-340.

Denna koncentration till tre arkivbildande enheter upplöstes efter hand under början av 1800-talet. Från år 1815 finns ett kommissariens arkiv (som år 1832 bytte beteckning till regementskommissarie och fick betydligt fastare anknytning till regementet). Spår av ett regementskvartermästarens arkiv kan återfinnas från ca år 1820. Stora delar av regementets förvaltning organiserades på direktioner, vilka tillkom enligt följande och bildade egna arkiv.

1) Beklädnadsdirektionen 1812
2) Boställsdirektionen 1832
3) Löningsdirektionen 1833
4) Provianteringsdirektionen 1841

Dessutom synes en fourageringsdirektion ha existerat under en kortare period. Protokoll från åren 1839 och 1840 har bevarats.

Antalet arkivbildande enheter inom regementet steg ytterligare 1858 eller strax därefter då en läkar- och en veterinärexpedition upprättades.

Under en period på 1860- och 1870-talen hade regementet, förutom kompanierna och skolorna (se nedan) sålunda hela elva olika arkivbildare. En kraftig förändring skedde på 1880-talet. De olika direktionerna uppgick år 1880 i en förvaltningsdirektion (1894 kallad Smålands husarregementes förvaltning). Regementsskrivarämbetet försvann år 1885, (särskilda bestämmelser gällde för detta regemente, vid övriga indelta förband togs det bort redan 1880) och majorsexpeditionen upphörde 1889.

Under en period efter det att dessa ändringar genomförts fanns sålunda återigen endast fyra arkivbildare (ex. skvadroner och skolor), nämligen regementschefsexpeditionen, förvaltningsdirektionen (förvaltningen), läkarexpeditionen och veterinärexpeditionen.

År 1907 förändrades organisationen återigen. En stor regementsexpeditionen med följande avdelningar, vardera egna arkivbildare, upprättades från nyåret 1908.

Mobiliseringsavdelning (endast hemliga handlingar, se fört H 164)
Truppavdelning (i förteckningen kallad regementsexpeditionen)
Vapenvårdsavdelning
Byggnadsavdelning
Intendenturavdelning
Sjukvårdavdelning
Veterinäravdelning

Fristående från denna expedition uppsattes en kassaförvaltning. Denna organisation med dess 8 arkivbildare kvarlevde till förbandets nedläggning 1927.

C. Skolor och tillfälliga arkivbildare

Från 1807 existerade ett särskilt skolförband, kallat exercitieskvadronen, vars manskap togs från de olika stående skvadronerna. Den övades till år 1827 på Kvarnarp, därefter på Ränneslätt, regementets ordinarie övningsplatser.
År 1881 bytte exercitieskvadronen namn till rekryt- och remontmöte.

I nära samverkan med exercitieskvadronen fanns 1859-1884 en korpralskola (1870 omdöpt till föberedande underbefälsskola, 1883 till förberedande korpralskola).

År 1904 organiserades skolorna om till en volontärrekrytskola, en korpralskola och en remontskola.

Från 1850 övade regementet en årlig beväringskontingent av 75 man. Dessa organiserades i en beväringsskvadron. Efter 1901 års försvarsbesluts genomförande ökades beväringsantalet till det dubbla fr o m 1905 och fördelades på två skvadroner.

Gallringsföreskrifterna gör att endast mycket sporadiska rester av skolornas arkiv efter 1908 har bevarats.

Vid skilda tidpunkter har tillfälliga arkivbildare existerat. Under 1808-1809 års krig uppsattes en vargeringsbataljon, uppdelad på 4 kompanier. Under senare delen av 1800-talet förekom särskilda skarpskyttemöten, fältarbetsmöten och trängmöten, vilka alla avsatt egna arkivhandlingar. Från kasern- respektive lägervakten kvarstår handlingar från 1900-talets första årtionde. Under första världskriget organiserades en särskild skyddstruppsskvadron (S.Str) som förlades invid Oskarshamn och bl a bevakade det tyska minfartyget "Albatross".

Inledningen är förkortad, punkterna: D. Regementsarkivets ordnande och leveranser till Krigsarkivet. Noter. E. Litteratur i urval. Karta I, II, III. och Kompaniförteckning hänvisas till pärmen.

Tillgänglighet

SekretessNej

Kontroll

Skapad1998-04-06 00:00:00
Senast ändrad2022-03-22 11:20:05

Nyheter

den 10 april 2024
Genväg till namnen bakom pseudonymerna i svensk dagspress
Bang, Red Top och Kar de Mumma har gått till hist...

den 7 mars 2024
1930 års folkräkning uppdaterad
Folkräkningsdatabasen har uppdaterats med 143 647...

Tidigare nyheter