bild
Arkiv

Alnäs (Djurgården)


Grunddata

ReferenskodSE/SSA/4649
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/XKFnDCbvHa2ikxSHqNHy67
ExtraID4649
Omfång
0,35 Hyllmeter 
Datering
17631916(Tidsomfång)
ArkivinstitutionStockholms stadsarkiv (depå: Liljeholmskajen)
Arkivbildare/upphov
Alnäs (Djurgården)

Innehåll

ArkivhistorikInledning och kort sammanfattning

Alnäs är namnet på en tomt och en byggnad på Djurgården i Stockholm, mellan Listonhill och Manilla. Platsen har en lång historia, varav mycket finns bevarat och beskrivet i arkivet. Den största mängden handlingar i arkivet rör perioden mellan 1904 och 1916 då filosofie doktor Anton Lindström ägde Alnäs. I arkivet finns också resolutioner, alltså bestämmelser från Riksmarskalksämbetet om vem som hade rätt att bo och verka på Alnäs, från 1763 fram till att Lindström säljer tomten 1916. Nedan följer en kort sammanfattning av tiden fram till Lindströms förvärv samt mer ingående beskrivning av handlingarna från Lindströms tid som ägare.


Alnäs historia mellan 1763 och 1904

I resolutionerna (se E1) går det att följa tomtens och husets historia. År 1763 får Bankkamreren Anders Berg tillåtelse att på Kungliga Djurgården ”inhägna och bebygga” en tomt. Några år senare, 1767, säljer Berg tomten, som nu kallas Alnäs, till Carl Gottfrid Küsel för 20 000 daler kopparmynt. Küsel låter sedan uppföra de första byggnaderna på platsen. 1808 övergår besittningsrätten från Küselfamiljen till dåvarande hovjuvelerarna Mickelsson och Benedick, som bedrev ekonomisk verksamhet på platsen. Detta beslut godkändes av dåvarande Riksmarskalk Axel von Fersen den yngre. Efter att Mickelsson avlidit och Benedicks tagit över hela ägandeskapet går Alnäs senare i arv till Benedicks son, Carl Benedicks. 1893 säljer Carl Benedicks änka, Emma Benedicks, tomten till den ogifta Karin Pettersson för 22 500 kronor. Samma år godkänner Riksmarskalken att ett kök inrättas på Alnäs. Sex år senare, 1899, ärver Karin Petterssons systerdöttrar, Johanna Catherine Wahlberg (gift med bokhållaren Carl Magnus Aspman) och Gerda Hellfrida Wahlberg (gift med knappfabrikören Carl Gustaf Pettersson), Alnäs. 1904 säljer de Alnäs till filosofie doktor Anton Lindström för 37 000 kronor.


Alnäs under Lindströms tid mellan 1904 och 1916

Lindström gör stora förändringar på Alnäs och i arkivet finns ett flertal ritningar från en nybyggnation som genomfördes runt år 1905 samt en tillbyggnation runt år 1913 (se J1). Arkitekt i båda fallen var Torben Grut, som bland annat är känd för att ha ritat Stockholms stadion inför de olympiska spelen i Stockholm 1912. Flera originalritningar signerade av Grut finns bevarade i arkivet. Tillbyggnationen 1904–1905 finns ska enligt uppgift finnas beskriven av Grut i nummer 4 av tidningen Arkitektur från 1905.

Även handlingar rörande andra mindre renoveringar och byggprojekt finns för hela Lindströms tid på Alnäs. Under nybyggnationen 1905 gick den anlitade byggherren Dahlström i konkurs, vilket finns beskrivet i ett antal handlingar (se F3).

Lindström hyrde ut lägenheter och rum på Alnäs under hela tiden han ägde fastigheten, något som även de tidigare ägarna hade gjort. I arkivet finns ett flertal hyreskontrakt för längre och kortare uthyrningsperioder mellan åren 1899 och 1916 (se F2). Det var främst män som stod på hyreskontrakten, men även några kvinnor. I hyreskontrakten går att läsa vilka titlar hyresgästerna hade, bland annat ”öfvermaskinist”, ”konsul” eller ”grönhandlare”.

Bland materialet från Lindströms tid som ägare av Alnäs finns många handlingar rörande trädgården bevarade, främst från åren 1910–1913 (se F1). Flertalet beställningar av fröer och växter från olika plantskolor i Sverige, Danmark och Tyskland förekommer, samt skisser över vilka växter som planterats var i trädgården.

Lindström får ekonomiska problem under första världskrigets början då en engångsskatt för de med större förmögenheter, värnskatt, införs 1915 och tvingas därmed sälja Alnäs till Carl Danielsson år 1916, efter att först ha fått ett uppskov på de avgifter som han var skyldig Djurgården. Samma år säljer han flertalet tillhörigheter på auktion, bland annat möbler från Alnäs (se D2).

För mer information om Lindström och hans arbete, sök gärna vidare i Anton Lindströms personarkiv som finns bevarat hos landsarkivet i Visby (referenskod SE/ViLA/10174).


Arkivets accession och omfattning

Arkivet överlämnades till Stadsarkivet 1948 av J. Roosval vid Statens historiska museum. Detta är med största sannolikhet den John ”Johnny” Roosval som bodde på Alnäs mellan 1922 och 1952 tillsammans med sin hustru Ellen Roosval von Hallwyl. Inga handlingar från deras tid på Alnäs finns i arkivet, men Johnny Roosvals personarkiv finns hos Riksantikvarieämbetet (referenskod SE/ATA/ENSK_97-1). En första indelning av materialet gjordes 1948. Noteringar och rubriker överförda från de pärmar handlingarna levererades i till aktomslag 1948 och igen 2021. Arkivet sträcker sig över tiden 1763 till 1916 och består av 7 volymer samt sexton kartor och ritningar som planförvaras.

Förteckning av kartor och ritningar NS 282:1–7 genomfördes av Solveig Larsson 2012.
Förteckning av resterande material genomfördes av masterstudent i arkivvetenskap Elisabeth Jensen Haverling under handledning av Susanne Östlund hösten 2021.

Ämnesord

Ämnesord, ort
Stockholms stad

Kontroll

Skapad2012-08-08 10:04:45
Senast ändrad2022-02-10 08:06:19

Nyheter

den 10 april 2024
Genväg till namnen bakom pseudonymerna i svensk dagspress
Bang, Red Top och Kar de Mumma har gått till hist...


den 7 mars 2024
1930 års folkräkning uppdaterad
Folkräkningsdatabasen har uppdaterats med 143 647...


Tidigare nyheter