bild
Arkiv

Adolf Schücks arkiv


Grunddata

ReferenskodSE/ATA/ENSK_140-1
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/Xb99GYNnfKoeJ15dFPsFi1
ExtraIDENSK_140-1
Omfång
0,6 Hyllmeter 
10 Volymer 
Datering
1925 – 1959  (Tidsomfång)
ArkivinstitutionATA/Riksantikvarieämbetet
Arkivbildare/upphov
Adolf Schück, 1897 – 1958 (Arkivbildare)
Kategori: Ej fastställd. Ospecificerad (-)

Innehåll och historik

Arkivbildarhistorik
Adolf Schück
Adolf Schück föddes den 21 februari 1897 och var son till Sigrid och Henrik Schück. Adolf studerade bland annat vid Uppsala universitet, Cambridge och École des Chartres. Ämnena var många som historia, arkeologi, konsthistoria, litteraturhistoria och nordisk fililogi. 1926 disputerade Adolf med avhandlingen "Studier rörande det svenska stadsväsendets uppkomst och äldsta utveckling". Efter disputationen blev han docent vid Stockholms Högskola (en tjänst som han hade kvar till sin död).
Under 1920-talet kommer Adolf i kontakt med riksantikvarien Sigurd Curman. Under den här perioden hade Curman inlett arbetet med att omorganisera och flytta verksamheten från Nationalmuseets byggnad i Stockholm. Större delen av biblioteket flyttade provisoriskt till det nedlagda kvinnofängelset på Östermalm och Curman begärde en ordinarie tjänst för en vetenskaplig kvalificerad bibliotekarie och arkivarie. 1926 tillträder Adolf tjänsten som bibliotekarie och föreståndare för Vitterhetsakademiens bibliotek och Antikvarisk-topografiska arkivet. 1936 flyttade återigen biblioteket och arkivet, den här gången in i lokalerna vid Storgatan 41.
Adolf blev kvar vid biblioteket och arkivet hela sitt yrkesverksamma liv. Enligt Bengt Thordeman i Fornvännen 1958 måste hans arbete vid biblioteket och arkivet ha påverkat hans egna forskning, men Adolf verkade heller inte sakna att försöka konkurrera om en lärostol i sitt ämne. Enligt Thordemann föredrog Adolf att stanna på sin bibliotekariepost och "ägna sig åt de speciella vetenskapliga uppgifter och övriga kulturella intressen som låg honom varmt om hjärtat".
Adolf var, enligt Nils Ludvig Rasmusson i KVHAA årsbok 1958, engagerad i och ofta anlitad av exempelvis Svenska historiska föreningen, Svenska fornminnesföreningen och Svenska arkeologiska samfundet. Han var sedan 1933 även sekreterare i Stockholms stads namnberedning. Adolf blev en av de ledande krafterna inom det svenska samarbetet med de baltiska staterna. Under 1930-talet var han exempelvis sekreterare i Kommittén för kulturellt baltiskt samarbete som bland annat organiserade kurser för balter i Sverige. Från 1943 var han sekreterare i Baltiska kommittén.
Den 6 februari 1958 avled Adolf Schück på sin tjänst i biblioteket.
Adolf Schüks handlingar från hans mer offentliga verksamhet överlämnades till ATA av sonen Herman Schück våren 2007 (dnr 136-2212-2007). Arkivchef Ann Hörsell var på besök hos Herman den 3 maj samma år och fick då bland annat veta av Herman att handlingarna var spridda på ett flertal ställen både i hemmet och i tjänsterummet vid Adolfs plötsliga dödsfall 1958. Handlingarna har gåtts igenom, gallrats och sorterats av Herman innan de överlämnats till ATA. Vid ordnandet och förtecknandet av handlingarna vid ATA har den struktur efter ämnesområden som Herman lagt upp i stora drag behållits. Exempelvis återfinns korrespondens av den anledningen i mer än en serie. De särtryck, med artiklar författade av Adolf, ur Fornvännen med flera tidskrifter som även de lämnades till ATA av Herman, har överlämnats till Riksantikvarieämbetets bibliotek/Vitterhetsakademiens bibliotek.
För mer information om Adolfs Schücks liv och gärning - se skildringen av Adolf i tre häften författade av Herman Schück. Återfinns i Adolf Schücks arkiv, serie F2, volym 1.
Källor:
Nils Ludvig Rasmusson, Adolf Schück, KVHAA årsbok 1958
Bengt Thordemann, In memoriam, Fornvännen 1958
Otryckta källor: skildring av Adolf Schück i tre häften, författade av Herman Schück (serie F2, volym 1).
Ylva Larsson, november 2007.

Kontroll

Skapad2023-01-16 10:43:11
Senast ändrad2024-01-03 10:40:59

Nyheter

den 1 juli 2025
400 000 nya sidor i vårt AI-sök
I april lanserade vi helt nya möjligheter för anvä...


den 30 juni 2025
Nya poster i 1930 års folkräkningsdatabas
Nu har vi uppdaterat folkräkningsdatabasen för år ...


Tidigare nyheter