bild
Arkiv

Laboratoriet för klinisk patologi och cytologi, avdelningen för cytologi, Linköping


Grunddata

ReferenskodSE/E023/LIO_425-1
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/XjddxyaJQYRTjzubY9PWJ5
ExtraIDLIO_425-1
Omfång
64,37 Hyllmeter 
1083 Volymer 
ArkivinstitutionRegionarkivet i Östergötland
Arkivbildare/upphov
Laboratoriet för klinisk patologi och cytologi, avdelningen för cytologi, Linköping, 1963 – (Arkivbildare)
Alternativa namn: Cytologen och patologen var från början två fristående enheter. De slogs ihop 1997-??, vid bildandet av Laboratoriemedicin Östergötland, och fick namnet Enheten för Morfologi. Nytt namn 2001: Medicinska speciallaboratoriet Klinisk Patologi och Cytologi.
Kategori: Ej fastställd. Ospecificerad (Diagnostik)

Innehåll och historik

Arkivbildarhistorik
Laboratoriet för klinisk patologi och cytologi, avdelningen för cytologi, Linköping
Beskrivning: Patologisk-cytologisk diagnostik är medicinska konsultationer med diagnostik av cancer och dess förstadier, inflammatoriska och infektiösa tillstånd, vävnadsnedbrytning och läkningsprocesser baserade på ljusmikroskopisk analys kompletterade med immunologisk, cytometrisk, cytogenetisk/molekylärbiologisk metodik. Preparaten tas vid polikliniska undersökningar, operationer samt även från obduktioner.
Historik
Kliniskt Cytologiskt Laboratorium, RIL startades 1963 i Gamla Birgittaskolan. Vid den tiden arbetade två cytologassistenter som 1964 utökades med en sekreterare. Dr Sjöstedt var chef vid den tiden. Till en början var remisstillströmningen låg. 1964 rörde det sig om ca 5-7 remisser/dag.
1966 flyttades verksamheten till Sandbäcksgatan och var inhyst i en lägenhet. Totalt jobbade det fyra assistenter och två sekreterare på halvtid. Mellan 1966-1968 anställdes ytterligare två assistenter. 1969 flyttades verksamheten till Patologhuset på Sandbäcksgatan.
Till en början fanns endast vaginalcytologi. 1968 tillkom övrig cytologi och 1970 även punktionscytologi.
1968 anställdes dr J. Strandh som klinikchef och ytterligare en sekreterare anställdes. Alla sekreterare arbetade nu heltid.
1970 började dr Jan-Christer Månson arbeta där och från 1974 var han biträdande överläkare. Dr Månsson arbetade med punktionscytologi, vilket så småningom även dr J. Strandh gjorde. Antalet remisser ökade allt mer.
1981 knöts dr Bertil Gustafsson till Cytologen som FV-läkare t o m juni 1982. I mars 1983 återkom dr Bertil Gustafsson och anställdes som avdelningsläkare. 1 juli 1983 blev han överläkare och avdelningschef.
1 september 1988 anställdes dr Per-Gunnar Persson som avdelningsläkare. Han slutade 1990.
I oktober/november 1989 anställdes dr Anders Herder som biträdande överläkare.
Antalet remisser ökade under tiden och 1991 utfördes ca 5000 punktioner/år, 2850 övriga cytologier/år samt 27925 vaginalcytologier/år.
Personalstryrkan var 1991 tre läkare som samtliga utförde punktioner, 18 cytologassistenter varav två som jobbade heltid, 7 sektreterare, varav fyra på deltid.
Sommaren 1986 slogs Patologiska kliniken och Cytologiska kliniken ihop till en klinik. Dr Bernt Boeryd blev klinikchef och dr Bertil Gustafsson var avdelningschef.
Skrivet av arkivredogörare Ulla Sjöberg mars 1991 och inskrivet av Jeannette Kreutz Bergman juli 2015.( se även bilaga)

Kontroll

Skapad2023-09-19 09:28:39
Senast ändrad2023-09-19 09:28:39

Nyheter

den 23 april 2025
Nya sökbara namn i folkräkningsdatabasen
Folkräkningsdatabasen för år 1930 har uppdaterats ...


den 22 april 2025
Källor till judarnas historia i Sverige nu digitalt tillgänglig
Den judiska minoriteten har en lång historisk närv...


Tidigare nyheter