Arkiv

AB Stockholmshem 1937-2011

AB Stockholmshem

Grunddata

Referenskod

SE/SSA/4507/01

Länk till posten

https://sok.riksarkivet.se/arkiv/YvpSjwqVUqMyFq8VyexzcB

Omfång

126,1 Hyllmeter

Villkor

Delvis

Villkorsanm

Vissa handlingar i arkivet kan omfattas av sekretess. En sekretessprövning ska göras innan handlingar kan lämnas ut.

Arkivinstitution

Stockholms stadsarkiv (depå: Liljeholmskajen)

Arkivbildare/upphov

AB Stockholmshem

Kategori: Företag

Innehåll

Inledning (äldre form)

Arkivbeskrivning 1937-2011

Historik och organisation
AB Stockholmshem bildades år 1937 i syfte att förse mindre bemedlade barnrika familjer med moderna och ändamålsenliga bostäder. Efter de första årens satsning på så kallade barnrikehus övergick bolaget vid mitten av 1940-talet till att uppföra en mer blandad bostadsbebyggelse.

Av årsredovisningen 2011 framgår att fastighetsbeståndet uppgick till 383 fastigheter med ca 25 300 bostadslägenheter och ca 3 200 lokaler. Bolaget har sedan tillkomsten ägts av Stockholms stad och ingår sedan år 1990 som ett dotterbolag till Stockholms Stadshus AB. Se vidare bilaga 1 Historik för ytterligare uppgifter.

Bolagets organisation bestod 2011 av VD-stab, ekonomi, personal, IT, marknad och bygg och var till största delen samlad på huvudkontoret på Söder-malm. Förvaltningsorganisationen var fördelad på central service samt fyra distrikt (Innerstad, Västerort, Sydöst samt Sydväst) med distriktskontor i bostadsområdena.

I koncernen AB Stockholmshem ingick följande dotterbolag:
• Västertorp Energi AB
• AB Stockholmshem Fastighetsnät
• Bostads AB Hammarby Gård
• A-Signalen S5 AB
• A-Signalen Ä5 AB
• Fastighets AB Syl 3
Dotterbolagen har inga anställda och deras handlingar ingår i AB Stockholmshems arkiv.

Kopplingen mellan verksamhet och arkivbildning
Stockholmshems arkivförteckning 1937-2011 följer en processorienterad struktur, fastställd av Stockholms stadsarkiv i beslut 2007:15, men där serie-signumen ser ut att följa allmänna arkivschemat. Anledningen till det var att bolaget använde ett förteckningsprogram som inte kunde hantera några andra strukturer. Den fastställda förteckningsplanen omfattar fem verksamhetsområden:
A. Styra, följa upp och kommunicera verksamheten
B. Hantera personal, ekonomi och administration
C. Äga, förvalta och utveckla fastigheter
D. Hyra ut
E. Fastighetsförvaltning och skötsel

I verksamhetsområde A. Styra, följa uppkommunicera verksamheten ingår de processer som utförs för att styra, planera och följa upp bolagets verksamhet. Arbetet kan antingen omfatta hela bolaget, ett dotterbolag eller specifika delar av verksamheten. De handlingar som uppkommer i anslutning till detta är till exempel protokoll från årsstämma och styrelse, bolagsgrundande handlingar, styrande dokument, budget remissvar samt handlingar tillhörande interna utredningar och projekt.

Verksamhetsområde B. Hantera personal, ekonomi och administration innehåller de processer som är stödjande för bolagets övriga verksamheter. Här ingår bland annat att hantera ekonomiredovisning, personaladministration, upphandling samt hantering av allmänna handlingar. Exempel på handlingstyper är bokslut, personalakter, upphandlingsärenden och tillhörande avtal samt diarieförda ärenden.

Bolagets kärnverksamheter redovisas i verksamhetsområdena C. Äga och utveckla fastigheter respektive D. Hyra ut och E. Fastighetsförvaltning och skötsel.

I verksamhetsområde C. ingår de processer som utförs för att hantera köp, försäljning och ägande av fastigheter samt nyproduktions- och ombyggnadsprojekt.

Verksamhetsområde D. Hyra ut samlar de processer som utförs i anslutning till uthyrningen. Här ingår bland annat att hantera hyresförhandlingar, samverkan med hyresgäster, uthyrning av bostadslägenheter och lokaler, förändrade hyresförhållanden samt att hantera störningar. Exempel på handlingstyper är förhandlingsprotokoll, hyresavtal samt störningsärendeakter.

I verksamhetsområde E. ingår löpande förvaltning av fastighetsbeståndet, där merparten av handlingstyperna är gallringsbara. Handlingar som hanteras är bland annat fastighetsakter, drift- och skötselinstruktioner, protokoll från periodiska myndighetsbesiktningar samt projektdokumentation

Sökingångar till arkivet
• Arkivförteckningen förd enligt förteckningsplan fastställd år 2007 omfattar handlingar tillkomna mellan åren 1937 och 2011.
• Bolagets dokumenthanteringsplan från 2009 utgör bilaga 2 till arkivbeskrivningen, med avsikt att ge en översikt över vilka handlingar som hanterades inom bolaget samt i vilka serier som bevarandehandlingar kan ha arkiverats.
• Diarieföringen hanterades i systemet Caradoc mellan 2003 till 5 mars 2014. Stockholmshem har ingen systematiskt aktläggning av pappershandlingar som registrerats i diariet, merparten av handlingarna skickas vidare i original till de olika verksamhetsgrenarna och förvarades i respektive verksamhetens strukturer, såsom kontraktsakter, projektpärmar, personalakter eller motsvarande.
• Fastighetssystemet Fasad, och tidigare Faster, har varit en viktig sökingång till information om bolagets fastigheter och hyreskontrakt.

Sekretess
Sekretess innebär förbud mot att röja uppgift, vare sig det sker muntligen genom att en handling lämnas ut eller det sker på annat sätt. Rätten att ta del av allmänna handlingar kan begränsas genom bestämmelse i lag. Regler om sekretess finns i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

Några relevanta sekretessbestämmelser:
• 19 kap 1 § OSL: Sekretess för uppgift om bolagets affärs- eller driftförhållanden;
• 19 kap 3 § OSL: Sekretess för uppgift i ärende om förvärv, överlåtelse, upplåtelse eller användning av egendom, tjänst eller annan nyttighet samt ärende rörande upphandling;
• 26 kap 11 § OSL: Sekretess i bostadsuthyrningsverksamhet för uppgifter om hyresgästens personliga förhållanden;
• 31 kap 17 § OSL: Sekretess för uppgift om enskilds affärs- eller driftförhållande när denne har trätt i affärsförhållande med Stockholmshem;
• 39 kap 1-3 §§ OSL: Sekretess i personalsocial verksamhet m m.

Gallring
För Stockholmshem med dotterbolag gäller gallringsbeslut 2014:17, delvis ändrat genom beslut 2016:19, för verksamhetsspecifika handlingar. För ärendehanteringssystemet Platina gäller gallringsbeslut 2015:21 och gallrings-beslut 2017:20 gällande klagomålshantering. Uppgifter i fastighetssystemet Fasad bevaras enligt bevarandeplan i beslut 2005:15.

Vidare tillämpar bolaget stadens generella gallringsbeslut för räkenskapsinformation (2016:13), information inom löne- och personaladministration (2011:9), handlingar i upphandlingsärenden (2003:13), handlingar av tillfällig eller ringa betydelse (2016:1) samt handlingar i bygg- och anläggningsprojekt och förvaltning (2015:10).

Ovannämnda gallringsbeslut gäller retroaktivt och har därför relevans även för arkivet 1937-2011. Inför leveransen 2020 har vissa serier, som man tidigare avsett att bevara, gallrats enligt gällande gallringsbeslut. Det gäller tex bevarade typår av bostadshyreskontrakt och bostadsanpassningar.

Arkiv hos bolaget
Förutom det egna arkivet förvarar Stockholmshem även Störningsjourens och Byggnads AB Manhem arkiv. Båda arkiven levereras till Stadsarkivet samtidigt som huvudarkivet.

Leveranser till arkivmyndigheten
Uppgifter om anställda och löner från åren 1992-2002 från det avvecklade verksamhetssystemet ASWPA-lön har levererats till stadens gemensamma e-arkiv, liksom årliga bevarandeuttag ur fastighetssystemet Fasad. Arkivet 1937-2011 levereras 2020.

Andra faktorer som påverkat arkivbildningen
Fram till 1995 omfattades kommunala bolag inte av arkivlagen och därför hanterades arkivbildningen utan att vikt lades vid forskningens behov eller Stockholms stads arkivregler. Bolaget arkiverade och gallrade utifrån de externa och interna behov som vanligen finns hos ett aktiebolag med motsvarande verksamhet. Gallringen före 1995 har i stor grad påverkat arkivbildningen – endast ett fåtal handlingar från tiden 1937 till mitten av 1990-talet finns bevarade.

Ansvar för arkivverksamheten
Arkivansvarig: Patrik Gavander, dokument controller VD-staben
Arkivombud: Arkivombud finns på varje avdelning

Bilaga 1 till AB Stockholmshems arkivbeskrivning: Historik
I slutet av 30-talet började staden bygga de första barnrikehusen. Stockholmshem bildades i februari 1937 och fick överta de hus som staden redan hunnit bygga i Traneberg, Hammarbyhöjden och Körsbärshagen vid Roslags-tull. Stockholmshems främsta uppgift var till att börja med att uppföra så kallade barnrikehus, för mindre bemedlade barnrika familjer.
Bolaget blev snabbt ett viktigt instrument för stadens utveckling och bostadsbyggandet följde stadens årsringar. Under 40- och 50-talet byggdes bland annat Årsta, Gröndal, Hjorthagen, Hökarängen, Västertorp, Solberga, Bagarmossen, Rågsved, Blackeberg och Hässelby.
Under 60- och 70-talet industrialiserades byggprocessen alltmer. Den formade våra områden i bland annat Bagarmossen, Sätra och Skärholmen. Under 80- och 90-talet var vi med i Skarpnäck, på Södra Stationsområdet och vid Starr-bäcksängen på Östermalm. På 2000-talet byggdes mycket i Hammarby sjö-stad
Hundratusentals människor har bott hos oss under de gångna åren och i dag är Stockholmshem hyresvärd för sex procent av stockholmarna.
1930-talet
Stockholmshems första hus var så kallade barnrikehus. De allra första låg vid Roslagstull, i Traneberg och i Hammarbyhöjden.
De flesta lägenheterna hade två rum och kök och var runt 46 kvm. En del treor och fyror fanns också, men för att få en fyra skulle hushållet bestå av minst åtta och högst tretton personer.
Den vanligaste hustypen var ”smalhus”, det vill säga hus som bara var 8-10 meter djupa. Lägenheterna var genomgående, från fasad till fasad. På så sätt blev rummen både ljusa och fick bra cirkulation.
I de nya lägenheterna fanns både badrum, varmvatten och centralvärme. Fa-miljerna som flyttade in i de nya barnrikehusen hade tidigare bott både trångt och fattigt.
Att bo tio personer i en etta var ingen ovanlighet, och ofta saknades både vatten och värme. Att få komma till de nya barnrikehusen sågs därför av många som en stor lyx.
På trettiotalet byggde Stockholmshem bostäder också i Ulvsunda, Gröndal, Kristineberg, Hjorthagen, Midsommarkransen, Enskede och på Södermalm.
1940-talet
Under de första åren på 1940-talet byggde Stockholmshem flera områden med barnrikehus, bland annat i Aspudden, Traneberg, Midsommarkransen och Årsta.
Men barnrikehusen som form övergavs 1946, och istället började man bygga för alla. Det goda från funktionalismen behölls, miljöerna skulle vara ljusa, öppna och barnvänliga. Men kraven på god standard ökade och lägenheterna blev rymligare, husen fick balkonger, fasader av tegel eller puts i varma jordfärger och utsmyckningar.
Exempel på den nya stilen finns i flera områden i Hökarängen, och i Midsommarkransen, där husen har vita synliga fönsterfoder och tvårumslägenheterna är 54 kvm stora jämfört med 45 kvm i barnrikehusen.
Björkhagen var det första området som byggdes enligt en så kallad ”schema-plan”, framtagen av Stadsbyggnadskontoret. Syftet var att bygga standardiserade områden runt ett centrum med tunnelbana, torg, affärer och skola, med bostäder runt omkring.
På 1940-talet byggde Stockholmshem bostäder även i Mariehäll, Riksby, Åkeslund, Abrahamsberg, Åkeshov, Gröndal, Hjorthagen, Hägerstensåsen, Johanneshov, Gubbängen, Hökarängen och på Södermalm.
När 40-tal övergick i 50-tal hade Stockholmshem drygt 9000 lägenheter i sitt bestånd.
1950-talet
Standarden på bostäderna fortsatte att öka, liksom variationen i arkitekturen. Den vanligaste lägenheten var nu en välplanerad och välutrustad trea, med uppåt 2,60 meter i takhöjd och fönster i flera vädersträck. Materialen var ge-digna och av hög kvalitet, och detaljerna enkla men väl genomarbetade.
Områdena byggdes ofta kring öppna, uppvuxna gårdar med mycket sparad natur och stora lekplatser.
Arkitekturen präglades av omsorgsfullhet, och bostäderna som byggdes på femtiotalet, till exempel Stockholmshems områden i Bagarmossen och Blackeberg, har beskrivits som något av det bästa i svensk byggnadskonst och blev också föredömen för övriga Europa.
Stockholmshems hus i Blackeberg är tidstypiska: bebyggelsen består både av lamellhus, stjärnhus och radhus. Fasaderna har mustiga jordfärger, balkongerna är indragna med fronter i trä eller smal-korrugerad plåt och med en liten öppen del i smidesjärn. Trapphusentréerna har omfattningar av kakelmosaik eller natursten, och portarna är helt i ek.
På 1950-talet byggde Stockholmshem bostäder även i Norra Ängby, Hässelby Gård och Hässelby Strand, Hjorthagen, Gröndal, Västertorp, Solberga, Söderby, Hökarängen, Rågsved, Farsta och på Södermalm.
1960-talet
På 1960-talet förändras byggandet, och standardisering och storskalighet blir de styrande principerna. Ofta använde man fabrikstillverkade byggdelar, som monterades på plats. Samtidigt hade lägenheterna hög standard, både i plan-lösning och utrustning.
Det så kallade skivhuset slår igenom. Stockholmshems område i Sätra innehål-ler tidstypiska skivhus (i vardagligt tal höghus): husen har åtta våningar, är 60 meter långa, 14 meter djupa, har inbyggda balkonger och rymmer 100 lägen-heter var, både ettor och treor.
De höga punkthusen blev också vanligare. Ett exempel på tidstypiska punkt-hus finns på Lingvägen i Hökarängen. Området med de fyra tiovåningshusen skiljer sig från miljön i den övriga stadsdelen: hustaken är platta, betongfärgen grå och husen saknar dekorationer.
Men fortfarande byggdes hus i mindre skala - en tredjedel av miljonprogrammets bostäder är tre- eller fyravånings lamellhus. Typiska lamellhus finns bland annat i Stockholmshems område i Rinkeby, där husen har puts i varma gula färger, men även i Örnsberg, där husens fasader är i rött tegel och har utanpåliggande balkonger.
På 1960-talet byggde Stockholmshem bostäder även i Blackeberg, Norra Ängby, Hässelby Strand, Bromsten, Nälsta, Jakobsberg, Åkeslund, Hjorthagen, Gröndal, Västertorp, Midsommarkransen, Söderby, Skärholmen, Enskededalen, Årsta, Gamla Enskede, Stureby, Henriksdal, Farsta, Skarpnäcks gård och på Norrmalm, Kungsholmen och Södermalm.
1970-talet
Stockholmshems bostadsproduktion minskade kraftigt under 1970-talet. Endast 21 nya fastigheter byggdes, jämfört med 1960-talets nästan sextio.
Bland de nya områdena finns Henriksdalberget i Nacka, där Stockholmshem byggde fyra nya sexvåningshus. Precis som husen i Henriksdal har ett typiskt ”miljonprograms-utseende”, har även de flesta andra nya flerfamiljshusen en tidstypiskt avskalad och modernistisk prägel.
Exempel syns på Byälvsvägen i Bagarmossen. Där byggdes längor med tre våningar höga lamellhus, med tegelfasader och drygt 1100 lägenheter. Och på Hägerstensvägen i Aspudden byggdes under åren 1978 till 1979 sex loft-gångshus i fyra våningar, med hiss.
De flesta lägenheterna har tre eller fyra rum och kök, och är ganska stora, mellan 77 och 92 kvadratmeter. Taken är platta och fasaderna släta med ljust tegel och utskjutande balkonger.
På 1970-talet byggde Stockholmshem bostäder även i Jakobsberg, Rinkeby, Solhem, Nockebyhov, Hässelby Villastad, Södermalm, Kungsholmen, Öster-malm.
1980-talet
Stockholmshem blev först ut när det gällde att börja rusta upp de gamla smalhusområdena i förorterna. 1981 började upprustningen av kvarteret Tomta-backen i Traneberg, byggt redan 1935-36.
Stockholmshems arbete blev ett pilotprojekt för hur renovering, tillbyggnad och nybyggnad kunde gå till. Ledstjärna i arbetet var att inte göra mer än nödvändigt: kök och badrum renoverades, man satte in hissar och bytte vatten- och avloppsledningar, samt rustade fasaderna. 224 hus renoverades och 220 nya hus byggdes.
Åttiotalet var också årtiondet då den helt nya förorten Skarpnäck byggdes. Som stadsplaneförebild fanns ”den planerade variationen”, men med tydliga stadskvarter, som till exempel i Kista och Dalen givit prov på. Stockholmshem byggde 1 200 lägenheter i Skarpnäck, främst 2-4-rumslägenheter.
Arkitektoniskt satsade man på öppna lägenheter med ljusinsläpp från minst två håll, möblerbara balkonger och vackra konstverk både i de röda tegelfasaderna och i de vackra och användbara parkmiljöerna. Husen byggdes dess-utom med bara framsidor för att undvika bakgårdar.
I Bagarmossen genomfördes omfattande förtätningar av bebyggelsen under slutskedet av decenniet, framförallt kring Bagarmossens centrum. Avsikten var skapa en variationsrikedom tillsammans med miljonprogrammets arkitektur.
På 1980-talet byggde Stockholmshem bostäder även i Beckomberga, Hässelby Villastad, på Södermalm, i Aspudden, Fruängen och Gröndal.
1990-talet
De flesta av Stockholmshems projekt på 1990-talet handlade om att bygga om och rusta upp redan befintliga områden, som till exempel Bagarmossen, Nälsta, Gröndal och Hammarbyhöjden.
Det var bara ett område som byggdes nytt: Starrbäcksängen på Östermalm. 1991 stod 165 lägenheter klara, allt från ettor till femmor. Planeringen av området hade skötts noggrant, och man hade tagit fram ett miljöprogram för alla arkitekter att följa.
I programmet beslutades bland annat att bebyggelsen skulle likna den befintliga arkitekturen på Gärdet och ”ges en hög arkitektonisk kvalitet genom omsorgsfull och varierad gestaltning av volymer och detaljer”.
Programmet bestämde också kvaliteter i allt från hur växtligheten skulle se ut, till belysning, fönstersnickerier och balkong-fronter. Taken skulle vara av plåt och färgerna på fasaderna ljusa och lätta.
Området byggdes som ett hjul med ekrar och nav och rund damm i mitten, och husen med fyra eller sexvåningar. Alla huskroppar binds ihop med passa-ger och portiker. Trapphusen är ljusa, de flesta lägenheter är genomgående med glaspartier mellan rum som släpper in ljus, och badrum med dagsljus. Samtliga lägenheter har balkong eller uteplats.
På 1990-talet renoverades även bostäder i Riksby, Hjorthagen, Enskede, Midsommarkransen och Årsta.
2000-talet
Efter att ha byggt ett fåtal nya hus under 1990-talet tog Stockholmshems ny-produktion återigen tagit fart. Under 2007 hade bolaget exempelvis över 1 000 lägenheter i produktion. Så mycket hade Stockholmshem inte byggt på över 20 år.
Stockholmshem bygger både nya kvarter och kompletterar befintliga områ-den under den här perioden. Exempel på områden i närförort och ytterstad som förtätas under dess år är Aspudden, Enskede, Solberga, Sätra, Skärhol-men, Hässelby, Rågsved och Hökarängen.
I det gamla industriområdet Södra Hammarbyhamnen, Hammarby Sjöstad, pågår expansionen för fullt under början av 2000-talet. Utöver Stockholms-hems drygt 300 befintliga lägenheter i området färdigställs ytterligare drygt 300 nya lägenheter i slutet av 2007.
Sjöstadsområdet är karaktäristiskt för byggandet på 2000-talet: Det ligger vid innerstadens ytterkant, men har givits en innerstadskaraktär med flerfamiljs-hus och gröna innergårdar, samtidigt som kvarteren ligger nära vattnet. Hu-sen har putsade släta fasader som reflekterar ljuset från vattnet. Ett stort ut-bud av såväl butiker som caféer och restauranger finns också i området
Vid Liljeholmskajen i Årstadal byggs över 300 lägenheter i olika storlekar, från ettor till femmor med varierade och öppna planlösningar. Dessutom sat-sas mycket på att göra områdena ekologiskt hållbara, till exempel införs ett tekniskt avancerat sopsugssystem för avfallshantering.
Under ett par mandatperioder på 2000-talet hade Stockholmshem ett ägaruppdrag att erbjuda hyresgäster, i ett antal utvalda områden, möjligheten att ombilda till bostadsrätt. Mellan 2007 och 2013 såldes nästan 100 fastigheter till bostadsrättsföreningar. Mandatperioden efter ökades byggtakten och an-talet fastigheter ökade från 383 till 398 och antalet lägenheter ökade från 25 000 till 27 000.

Tillgänglighet

Sekretess

Delvis

Kontroll

Skapad	2015-09-28 15:04:26
Senast ändrad	2022-10-28 12:09:11

Serier (5 st)

Referenskod	Titel
A	Styra, följa upp och kommunicera verksamheten
B	Hantera personal, ekonomi och administration
C	Äga och utveckla fastighetsbeståndet
D	Hyra ut
E	Fastighetsförvaltning och skötsel

Sökhjälp: arkiv