Arkiv

Svea Hovrätt

Grunddata

Referenskod

SE/RA/420422

Länk till posten

https://sok.riksarkivet.se/arkiv/d4INeBUQrH6d0002H087k3

Omfång

4837 Hyllmeter

Datering

1614 – 1989 (Tidsomfång)

Villkor

Delvis

Villkorsanm

Se respektive delarkiv

Sökmedel

Arkivförteckning (godkänd): F band (F-exp/band)

Arkivförteckning (godkänd): F häfte (F-exp/pärm)

Arkivförteckning (godkänd): SF häfte (F-exp/pärm)

Arkivinstitution

Riksarkivet i Stockholm/Täby

Arkivbildare/upphov

Svea hovrätt, 1614 – (Arkivbildare)

Kategori: Statlig myndighet. Hovrätter 1614-

Innehåll och historik

Innehåll

Svea hovrätt inrättades genom rättegångsordinantian den 10 februari 1614 som ett led i den allmänna reformeringen av den centrala riksstyrelsens organisation. Den konungens högsta domsmakt som landslagen förutsatte utövades omkring år 1600 av riksrådet eller konungen personligen i skiftande och lösliga former. Bl.a. hos Axel Oxenstierna fanns en tanke, att Svea hovrätt skulle inrättas som en högsta domstol. Idén förverkligades dock inte, utan rätten att söka revision hos konungen bestod, och hovrätten kom att bli en mellaninstans. Kompetensförhållandena mellan hovrätten och Kungl. Maj:t och omfattningen av revisionsrätten fixerades dock först vid mitten av 1600-talet. Då ökar också mängden av mål som förs vidare till Justitierevisionen (om Justitierevisionen beståndsöversikten del 1 s. 257-282).

Även sedan andra hovrätter tillkommit - i Åbo 1623, i Dorpat 1630, Göta hovrätt 1634 osv. - intog Svea hovrätt en viss särställning. Placeringen till huvudstaden underlättade kontakter och personsamband med statsledningen och centrala ämbetsverk. Hovrättens prestige underhölls genom att de främsta juristerna gärna sökte sig dit och den spelade en framträdande roll i rättsutvecklingen.

Efter Göta hovrätts tillkomst 1634 omfattade Svea hovrätts domkrets Svealand och Norrland; 1645 tillkom Gotland. 1910 inrättades en särskild Norrlandsavdelning, ur vilken Hovrätten för Övre Norrland (Västerbottens och Norrbottens län) avsöndrades 1936, Hovrätten för Nedre Norrland 1948. Gävleborgs län tillhörde Svea hovrätts område till 1954. Då överfördes en del av länet, 1976 hela länet till Hovrätten för Nedre Norrland. Värmlands län tillhörde Svea hovrätts domkrets till 1963, då det överfördes till Hovrätten för Västra Sverige.

Hovrättens huvuduppgift blev överprövning de lokala domstolarnas domar: härads- och rådhusrätter m.fl., senare tingsrätter. Hovrätten var vidare första instans i vissa brottmål, i mål som togs upp av hovrättsfiskalen på Kungl. Maj:ts uppdrag och i vissa typer av mål gällande adliga personer och vissa ämbetsmän. Adelns särställning i detta avseende avskaffades slutgiltigt först 1916. 1828 blev hovrätterna besvärsinstans för mål, som tidigare handlagts av Kammar-, Kommers- och Bergskollegierna. Sedan 1919 var Svea hovrätt besvärsinstans i vattenmål för hela landet.

Hovrättens domar i högmålsbrott och vissa dödsdomar skulle enligt 1614-15 års bestämmelser underställas Kungl. Maj:t. Detsamma gällde civila mål, där hovrättens ledamöter varit oense.

I 1614 års organisation bestod hovrätten av riksdrotsen, fyra riksråd och nio andra, juridiskt kunniga ledamöter. Enligt 1615 års rättegångsordinantia var rättegången i hovrätten i princip skriftlig, även om parterna kunde höras inför domstolen. Målen föredrogs inför beslut i plenum av en av rättens ledamöter; föredraganden utsågs genom lottning. Från 1683 började hovrätten arbeta på avdelningar. Organisationen blev med tiden allt mer finfördelad. Detta påverkade dock inte den centrala arkivbildningen, med undantag av att Norrlandsavdelningen bildade ett eget delarkiv.

Hovrättens fiskal (advokatfiskalen) hade till uppgift att anställa åtal i de av hovrätten direkt upptagna målen. Han fick dessutom efter hand ansvaret för en rad administrativa frågor. Från advokatfiskalens verksamhet har ett delarkiv bildats. Sådana finns också för ett par adminstrativa enheter eller funktioner, löningskontoret (1720-1784) och kamrerarkontoret (1930-40-talen).

Hovrättens beslut dokumenteras i serier av protokoll, domböcker, beslut och utslag. Protokoll i civila mål fördes från 1614 men är under 1600- och 1700-talen tämligen kortfattade. De kompletteras av refererande protokoll, de s.k. codices rationum, där ledamöternas domskäl återges. Enstaka brottmål tas även upp i dessa protokollsserier. En löpande svit av protokoll i brottmål finns bevarad först från 1765. Kopior av saknade brottmålsprotokoll kan i någon utsträckning återfinnas i akterna (libri causarum) och hos länsstyrelser och andra myndigheter som svarade för verkställande av domarna.

Hovrätten avgjorde instämda mål (där hovrätten är första instans) och vädjade mål (som i underrätten avgjorts genom dom) genom dom. Ansöknings- och besvärsmål (som i underrätten avgjorts genom beslut) avgjorde hovrätten genom utslag. Brottmål avgjordes genom utslag.

Avgörandena dokumenteras först i en gemensam serie domböcker, som även innehåller utslag i civila mål och enstaka brottmål. Civila utslag bröts ut till en egen serie från 1683, utslag i brottmål från 1780; de sistnämnda fördelades 1856-1902 i skilda serier för utslag och resolutioner.

Akterna i målen är fördelade i olika serier på ett sätt som inte helt motsvarar beslutshandlingarnas systematik. I civila mål bildar akter i instämda och vädjade mål (1614-1712 inbundna och kallade libri causarum) en serie, besvärs- och ansökningsmål en annan. Akter i brottmål bildar en tredje huvudserie; från tiden före 1799 har dock endast strödda brottmålsakter bevarats. Före 1657 ingår även brottmålsakter i libri causarum. Utom inkomna handlingar, rättens egna promemorior och kopior av utgående handlingar innehåller akterna under 1600- och 1700-talen i regel en redogörelse för processens förlopp. Den har växlande omfattning men kan ibland vara utförlig med referat av vad som sagts vid förhandlingarna; en avskrift av domen förekommer också ofta.

I 1734 års lag gavs särskilda bestämmelser om att avskrift av underrättens dom skulle bifogas besvär eller vadetalan hos Justitierevisionen. Några motsvarande regler föreskrevs inte för besvär hos hovrätterna. Det blev dock en naturlig följd av principen om skriftlig process, att hovrättens akter i regel innehåller avskrifter av underrätternas domar och andra handlingar.

Förutom de ovan beskrivna huvudserierna finns åtskilliga mindre serier för särskilda typer av mål, ärenden eller handläggningsformer. Här finns t.ex. en serie av akter i vissa mål som togs upp efter remiss från Kungl. Maj:t eller på hovrättens eget initiativ, bl.a. processerna mot Nils Bielke och Gustaf Mauritz Armfeldt, om dalupproret 1743 och morden på Gustaf III och Axel von Fersen.

Akter i civila besvärs- och ansökningsmål är 1800-1820 ordnade efter kärandeparten, 1821-1855 efter notarier. I övrigt är akterna kronologiskt ordnade efter beslutsdag eller -nummer.

Bland de diarier och register som ger sökvägar till beslutshandlingar och akter kan man särskilt uppmärksamma Janus regius, ett alfabetiskt register över akterna i instämda och vädjade mål 1614-1748. En viktig ingång ger även ett i efterhand upplagt person- och sakregister till hovrättens domar 1615-1680 (Kuylenstiernas register). Diarier över instämda och vädjade mål fördes från 1734, över besvärs- och ansökningsmål från 1690, över brottmål från 1769 och över rannsakningar 1752-1929. I protokoll, domböcker, utslagsböcker och akter ingår i viss omfattning personregister som underlättar sökningen.

På grund av bestämmelserna, att adliga personers familjerättsliga ärenden till 1916 skulle handläggas av hovrätt, har särskilda serier av ingivna handlingar och register över bouppteckningar, bevakade testamenten och förmynderskap bildats.

1595 beslöts att underrätternas domböcker skulle sändas in till Kungl. Maj:t för granskning. Hovrätterna övertog från 1614 denna uppgift, som gav upphov till serierna av s.k. renoverade domböcker och småprotokoll, avskrifter av underrätternas protokoll och domböcker. Från 1849 begränsades renovationerna till mål som gällde ägande- och nyttjanderätt, arv och testamenten. Avskrifter av domarna i brottmål gjordes således inte senare. Fr.o.m. 1972 sändes avskrifterna från de lägre domstolarna direkt till Riksarkivet. Serien av renovationer fortsätter, men ingår inte längre i hovrätternas arkiv (Renovationer från inskrivningsmyndigheterna).

Hovrättens arkiv har drabbats av betydande förluster genom bränderna på slottet 1697, på Riddarholmen 1802 och framför allt genom gallring i mitten av 1800-talet. Större delen av akterna i civila mål 1689-1804 och brottmål 1683-1804 gallrades. En del gallrade handlingar avyttrades till samlare. Några sådana handlingar har senare återförts till hovrättens bestånd i Riksarkivet, andra återfinns fortfarande i t.ex. Westinska samlingen i UUB och i Sjöholmsarkivet i RA. Riksarkivet började 1860 ta emot delar av arkivet, och under 1800-talet överfördes många handlingar ur akterna till andra arkiv och samlingar, t.ex. ämnessamlingarna, där en del av dem stannat kvar. En del renoverade domböcker från härads- och rådhusrätter har överlämnats till landsarkiven i samband med att underrätternas äldre originaldomböcker överfördes dit.

Ämnesord

Ämnesord, ort

Kontroll

Skapad	1997-09-26 00:00:00
Senast ändrad	2025-05-28 16:18:04

Arkiv (11 st)

Referenskod	Titel	Tid	Anmärkning
01	Svea Hovrätt Huvudarkivet	1614 – 1950	Volymer placerade 3043 utgörs av Janus Regius (D:I:1), stadgar om rättegångsprocess 1615 (EI:1c) samt handl. ang. Adelsvärds och Hildebrands fideikomiss. Svea hovrätt, domstolsarkivet 1948-1975 förvaras i Arninge.
02	Svea Hovrätt Advokatfiskalens arkiv	1614 – 1965	Härads- m.fl. rätters renoverade domböcker (t.o.m. 1700) är delvis filmade.
03	Svea Hovrätt Kamrerarekontoret (Löningskontoret, Kamrerarekontoret m.fl. arkiv)	1730 – 1789
04	Svea hovrätt Andra huvudavdelningen	1910 – 1947	Norrlandsavdelningen
05	Svea hovrätt Vattenöverdomstolen Huvudarkivet	1919 – 1998
07	Svea Hovrätt Renovationer Lagfarter, inteckningar m.m. 1926-1971	1926 – 1971	Renovationer efter 1971, se Renovationer från inskrivningsmyndigheter 1972-.
08	Svea hovrätt, hemliga arkivet	1940 – 1951	Placering: Riksarkivet Marieberg
09	Svea hovrätt, domstolsarkivet	1948 – 1980
10	Svea hovrätt administrativa arkivet 1728-1947	1728 – 1947	Arkivbeskrivning Svea hovrätts administrativa arkiv (1728-1947) Inledning Inför leverans till Riksarkivet av Svea hovrätts administrativa handlingar för åren 1948-1989, upptäcktes vid inventeringen även en mängd handlingar från tiden före år 1948. Totalt rör det sig om ett femtiotal volymer, där den äldsta handlingen är daterad år 1728. Den övervägande delen av handlingarna är dock tillkomna under första hälften av 1900-talet. Myndighetens organisation och arbetsuppgifter Svea hovrätt grundades år 1614 med uppgift att vara högsta domstol och i kungens ställe döma i mål som överklagats från landets samtliga lokala domstolar. Göta hovrätt inrättades 1643 och under 1800- och 1900-talet tillkom ytterligare fyra hovrätter. Efter Göta hovrätts tillkomst omfattade Svea hovrätts domkrets Svealand och Norrland. År 1645 tillkom Gotland. År 1910 inrättades en särskild Norrlandsavdelning, som 1936 blev Hovrätten för Övre Norrland. Detta innebar att mål från domstolarna i Västerbottens och Norrbottens län inte längre överklagades till Svea hovrätt. År 1789 inrättades Högsta domstolen, till vilken de olika hovrätternas domar kan överklagas. Hovrätten leds av en hovrättspresident och är indelad i dömande avdelningar och en administrativ enhet. Samband mellan myndighetens arbetsuppgifter och viktigare handlingar De administrativa handlingarna består främst av protokoll, inkomande handlingar, ämnesordnade handlingar och personalhandlingar. Tidigare har både dömande och administrativa handlingar för åren 1728-1947 levererats till Riksarkivet. Materialet och sökingångar i arkivet Arkivhandlingarna ordnas systematiskt i en arkivförteckning. Det arkiverade materialet är inte heltäckande, utan det rör sig om sporadiska förekomster av handlingar i flertalet av de aktuella serierna. Majoriteten av serierna fortsätter i Svea hovrätts administrativa arkiv 1948-2008 (se nedan). Protokoll Presidentmötesprotokoll (1935-1947) och Kamrerarens protokoll (1944-1947). Inga sökregister finns till protokollen. Båda serierna fortsätter i Svea hovrätts administrativa arkiv 1948-2008. Remisser Remisser med tillhörande diarium för tidsperioden 1929-1947. Handlingarna arkiveras dock i Svea hovrätts administrativa arkiv 1948-2008. Serien fortsätter även efter år 1948 i Svea hovrätts administrativa arkiv 1948-2008. Inventarieförteckningar Inventarieförteckningar (1728-1947) över Svea hovrätts möbler, konst och andra föremål (bl.a. en förteckning över Svea hovrätts böcker, upprättad 1728). Serien fortsätter i Svea hovrätts administrativa arkiv 1948-2008. Inkommande handlingar Kungliga brev för perioden 1921-1947. Ingår dock i Svea hovrätts administrativa arkiv 1948-2008. Det finns ett register till de Kungliga breven för tidsperioden 1921-1947. Registret för år 1947 ingår i Svea hovrätts administrativa arkiv 1948-2008. Det gör även registret till Kungliga remisser (1920-1947). En mindre mängd Äldre skrivelser domsagor (1922-1947) och Byråchefens korrespondens (1946-1947) finns. Serien Kungliga brev respektive Byråchefens korrespondens fortsätter i Svea hovrätts administrativa arkiv 1948-2008. Handlingar ordnande efter ämne I serien ingår Handlingar som rör hovrättens arkiv (1838-1947), Fonder (1790-1947), Handlingar rörande hovrättens organisation (1811-1947), Handlingar rörande försvarsberedskap (1935-1939) samt Handlingar rörande högtidstillfällen och jubiléer (1870-1947). Samtliga serier (utom Handlingar rörande hovrättens organisation) fortsätter i Svea hovrätts administrativa arkiv 1948-2008. Personalhandlingar I arkivet finns både ämnesordnade handlingar samt olika liggare och register som rör hovrättens personal. I serien Personalakter finns akter för personal som entledigats mellan åren 1928-1947. Det finns en Personalliggare som omfattar personal född mellan år 1863-1915 samt Tjänstematriklar med bilagor för personal född mellan år 1880-1939. I arkivet ingår även Personalkort där anteckningar har förts mellan år 1927-1947. De personalkort där anteckningar även har förts efter 1947 arkiveras i Svea hovrätts administrativa arkiv 1948-2008. Av personalkorten framgår bland annat vilket år en person entledigades. Personalkorten är sökväg till personalakterna som är arkiverade efter året när personen slutade sin anställning. För hyresnämnderna finns personalkort för åren 1942-1947. Räkenskaper När det gäller räkenskaper finns serierna Huvudböcker fonder (1900-1942), Avlöningskort och tjänstgöringsjournaler (1940-1947) samt Kvittens- och kontraböcker (1868-1931). Sekretess Arkivhandlingarna innehåller inga sekretessbelagda uppgifter. (Eventuellt kan sekretess förekomma för vissa uppgifter i personalhandlingarna.) Gallringsbestämmelser Det är oklart vilka handlingar som kan ha gallrats genom åren och vilka gallringsföreskrifter som i så fall har tillämpats.
11	Svea hovrätt administrativa arkivet 1948-1989	1948 – 1989

Sökhjälp: arkiv