Arkiv

Långvinds bruks arkiv

Grunddata

Referenskod

SE/HLA/3010065

Länk till posten

https://sok.riksarkivet.se/arkiv/q3qwdywWmYPHruOL7V8Id6

ExtraID

A:93

Omfång

24,6 Hyllmeter

444 Volymer

Datering

1573

–

1913

(Tidsomfång)

Villkor

Villkorsanm

Arkivet tillgängligt för forskning
Arkivet är inte fullständigt förtecknat, för information om de delar av arkivet som inte är förtecknat, se reversal (pdf-fil) under sökmedel.

Sökmedel

Arkivförteckning (godkänd): F I:25/1992

Reversal: Lev 165/2005 (pdf)

Dossierplan: Dossierplan från ca 1913, bilaga 2 (pdf)

PM: 2008-10-08 (pdf)

Urkund: Privilegiebrev (pdf)

Arkivinstitution

Riksarkivet i Härnösand (depå: Kusthöjden 22, Kusthöjden 46)

Arkivbildare/upphov

Långvinds bruk (16 – 1902)

Kategori: Företag. Processindustri

Innehåll

Inledning (äldre form)

Långvinds bruk påbörjade sin verksamhet under 1600-talets sista decennier, viss oklarhet råder om vilket år privilegium utfärdades, och om det i så fall var Albrekt Behm, som dog 1679, eller Petter Schönström och Magnus Blix som fick detta privilegium. Vad det gäller ägarförhållande kan det vara av intresse att notera att bruket från senare hälften av 1700-talet fram till 1873 helt eller delvis var i den i brukssammanhang kända släkten von Stockenströms ägo.

1770 beviljades de dåvarande ägarna till Långvinds bruk, Isak Tottie och Salomon von Stockenström, privilegier även för uppförandet av Boda bruk, som sedan kom att drivas som ett förlag till Långvind. Bruket var också under kortare perioder ägare till Larsbo och Danielsbo sågverk. För en mer detaljerad beskrivning av brukets verksamhet rekommenderas Petrus Norbergs Hälsinglands järnbruk i gången tid, men ytterligare en upplysning kan bidra till förståelsen av förteckningen, nämligen att Långvinds bruk redan från början tog sin malm från gruvor belägna i Roslagen, t ex Vigelsbo och Utö gruvor. Denna hantering har satt sina spår i arkivbildningen. Volymerna F 3: 6-8 innehåller handlingar rörande Vigelsbo gruvor, och då framförallt Vigelsbo gruvors intressenter. Inressenterna bestod av olika bruksägare, 1852 t ex ägarna till Strömbacka och Lögdö bruk förutom Långvinds bruksägare, som gemensamt drev gruvorna. Platschefen vid gruvorna sända regelbundet redogörelser för verksamheten till intressenterna, och det är bl a de här redogörelserna, som framför allt visar de ekonomiska förhållandena vid gruvorna, som utgör innehållet i de ovan nämnda volymerna.

Liksom de allra flesta övriga järnbruken i Sverige drabbades även Långvind av den stora järnbruksdöden under 1870-talet, men en sporadisk tillverkning av stång- och tackjärn fortsatte fram till 1902, som var det sista år som masugnen vid Långvind var i gång.

Långvinds bruks arkiv är mycket välbevarat, särskilt vad det gäller lösa handlingar som finns från slutet av 1500-talet och framåt. I dessa handlingar ryms ett mycket intressant underlag för forskning av olika slag, t.ex. med skogs- eller personhistorisk inriktning. Den inre proveniensen i arkivet har dock delvis försvunnit i tidigare ordningsarbeten, detta särskilt som arkivet inkommit till landsarkivet i två helt skilda leveranser, den senare bestånde av ett fyrtiotal volymer som sedan slutet av 1960-talet förvarats på Tjänstemännens arkiv och museum (TAM) för utställningsändamål (lev. 10/1992) Den nuvarande förteckningen är alltså ett sammanförande av tidigare åtskilda handlingar, vilka blivit utsatta för hårdhänta omordningar och sönderdelningar på olika håll.

De lösa handlingarna är ordnade i två serier: F 1 och F 3. Serien F 1 är ett försök att rekonstruera ett dossiesystem som förmodligen skapades runt 1913, underlaget för denna rekonstruktion är dels det register som återfunnits och nu finns som bilaga 2, dels de etiketter som klistrats direkt på dokumenten. Inblandat finns även dokument utan etiketter som fått ligga eftersom det inte gått att avgöra när de placerats där. Serien F 3 innehåller övriga lösa dokument som varken varit försedda med etikett eller på sätt varit möjliga att härleda till registersystemet.

Uppenbarligen har det funnits fler ordningssystem förutom det som gjordes på 1920-talet, ett numrerat dirium över dokument och handlingar upprättat 1751 har också återfunnits, men inte heller i denna uppteckning finns samtliga handlingar före 1751 upptagna. Hur de olika ordningsprinciperna har sett ut är inte möjligt att avgöra utan en omfattande forskning. För den intresserade finns både register och inventarium i volym D:1.

Räkenskaperna består framförallt av årsräkenskaper som ordnats efter den inbördes pagineringen, av detta framgår att Boda bruk under en kortare period i slutet av 1800-talet förde egna årsräkenskaper, som nu finns i serie G 1 B. Omförtecknandet till årsräkenskaper har också inneburit att tidigare felplacerade volymer kunnat återföras till sitt rätta sammanhang. Bland räkenskaperna finns även en tämligen omfattande svit av dagsverksjournaler.

En äldre förteckning förvaras i landsarkivets ämbetsarkiv.

Fia Ewald
920429

Tillgänglighet

Sekretess	Nej
Deposition	Nej

Kontroll

Om postens upprättande	Beståndet avser lev. nr 53/1980 och 10/1992. Korr av datering/EN 2003-08-11 2021-11-22: Serie F 4 omförtecknad. RF
Skapad	1997-10-24 00:00:00
Senast ändrad	2023-04-21 12:11:14

Serier (12 st)

Referenskod	Titel	Anmärkning
D	Liggare och register
F 1	Handlingar ordnade efter plan från ca 1913	Handlingar ordnade efter plan från ca 1913, se bilaga 2.
F 2	Handlingar rörande produktionen
F 3	Övriga ämnesordnade handlingar
F 4	Kartor och ritningar	Tryckt karta över Gävleborgs län med stadsplanekartor 1860, tryckta kartor nr 162 gallrad i november 2021. Tryckt sjökort Hudiksvall - Söderhamn. 1927, tryckta kartor nr 165 har gallrats i november 2021. Järnvägs- och Postkartor öfver Sverige. (2 st). Tryckta kartor nr 163 har vid inventering i november 2021 inte återfunnits.
G 1 A	Årsräkenskaper
G 1 B	Årsräkenskaper för Boda
G 2	Kassaböcker för Boda
G 3 A	Memorialer
G 3 B	Memorialer för Boda bruk
G 4	Dagsverksböcker
G 5	Övriga räkenskaper

Sökhjälp: arkiv

Nyheter