Arkiv

Handlingar angående Knut Tinnberg

Grunddata

Referenskod

SE/ATA/ENSK_82-1

Länk till posten

https://sok.riksarkivet.se/arkiv/tqJa4r0YJKEtwzmX9voVn1

ExtraID

ENSK_82-1

Omfång

0,25 Hyllmeter

5 Volymer

Datering

1932 – 1948 (Tidsomfång)

Arkivinstitution

ATA/Riksantikvarieämbetet

Arkivbildare/upphov

Knut Tinnberg, 1878 – 1948 (Arkivbildare)

Alternativa namn: Handlingar angående Tinnberg

Kategori: Ej fastställd. Ospecificerad (-)

Innehåll och historik

Arkivbildarhistorik

Knut Tinnberg
Knut Tinnberg föddes i Göteborg den 1 juli 1878. De studier vid Latinläroverket i Göteborg som Tinnberg påbörjade blev han vid sin pappas bortgång tvungen att avbryta. Tinnberg var i sitt yrkesverksamma liv till en början kontorsman och hade under en tid också en egen affärsrörelse. Med början 1928, i och med att Tinnberg sände in en stenyxa som han hittat på Bokö i Mjörn till Göteborgs Museum och kom i kontakt med Philibert Humbla, kan man säga att han inledde sin arkeologiska samlarverksamhet. Denna samlarverksamhet kom, enligt Sverker Janson i Fornvännen 1949, att bli av stor vetenskaplig betydelse.
Tinnberg började således sin arkeologiska verksamhet när han genomförde rekognosceringar och samlade in arkeologiskt material utefter stränderna kring Mjörn. På detta sätt kunde han lokalisera ett stort antal stenåldersboplatser. Så småningom förflyttade Tinnberg sina rekognosceringar till västkusten och var även med vid arkeologiska undersökningar som Göteborgs Museum genomförde i detta område. I början av 1930-talet påbörjade Tinnberg sina årliga resor till norra Sverige och fjällen där hans intresse för stenåldersboplatser ledde till många och långa turer samt till lokaliseringen av ett stort antal boplatser.
Tinnberg fick i samband med sina resor i norra Sverige kontakt med länsantikvarie Eric Festin i Östersund och med Umeå Museum. Åt dessa samlade han in ett stort material i exempelvis Jämtland och i området kring Kultsjön i Lappland. Tinnbergs fynd hamnade även i Statens Historiska Museum med vilket Tinnberg hade en sorts "samarbete" eller överenskommelse. Kontaktperson vid Statens Historiska Museum var under många år Axel Bagge.
Från och med 1942 deltog Tinnberg, genom antikvarie K. A. Gustawsson, i de rekognosceringsarbeten som Riksantikvarieämbetet inledde med anledning av de norrländska sjöregleringarna. I stora delar av Storsjöområdet, Indalsälvens och Ångermanälvens källområden i Jämtland och till en viss del i södra delarna av Västerbotten samt i Faxälvens källområden var Tinnberg med och arbetade. "Tinnberg gjorde vid dessa undersökningar stora insatser, och han rörde sig också här inom sitt rätta område. Han hade en utomordentlig förmåga och fallenhet att upptäcka boplatslokaler i terrängen. För den, som haft tillfälle att år efter år följa hans arbete, var det förbluffande, vilken känsla han hade för boplatsernas läge, och hur snabbt och intuitivt han fann fynd." (Sverker Janson 1949, sid 167-168.)
Tinnberg var ingen skolad arkeolog och fick kanske inte alltid gehör av de etablerade och utbildade arkeologerna vid institutionerna för sitt arbetssätt, de tidningsartiklar som han skrev och sina tolkningar av fynden. Mer om detta finns att läsa i "Knut Tinnberg - A Different Drummer. The Individual, the collective and creativity" av David Loeffler.
Knut Tinnberg dog den 26 november 1948.
Källor:
Sverker Janson, "In memoriam", Fornvännen 1949.
David Loeffler, "Knut Tinnberg - A Different Drummer. The Individual, the collective and creativity", En lång historia... Festskrift till Evert Baudou på 80 årsdagen, 2005.
Förtecknandet av "Handlingar angående Tinnberg"
I mitten av 1960-talet gjorde Kerstin Bergengren en uppsortering av boplatsbeskrivningar och annat material insänt av Knut Tinnberg. Enligt Bergengren sorterades materialet när det gällde boplatsbeskrivningar efter inventeringsår. Brev som ej rörde enskilda boplatser samlades i en pärm. Ett boplatsarkiv med boplatser i löpande nummerföljd uppgjort av Axel Bagge vid Statens Historiska Museum lades i en särskild box.
Vid den genomgång av "Handlingar angående Tinnberg" som har skett under delar av 2005 och 2006 har diarieförda handlingar och handlingar som rör en geografisk plats, vilka låg i mapparna som tidigare sorterats efter inventeringsår, ordnats in i den topografiska serien (de topografiska dossiererna, serie F1). Vad gäller breven har den ordning som nämnts i samband med uppsorteringen på 1960-talet behållits, det vill säga brev som rör enskilda boplatser ligger med exempelvis den rapport eller dylikt som rör den boplatsen och är således topografiskt inordnade. Brev som ej rör enskilda boplatser återfinns i "Handlingar angående Knut Tinnberg".
"Boplatsarkivet" upprättat av Axel Bagge har bevarats som en sammanhängande volym, med undantag av de diarieförda handlingar som ingick i denna (se även Axel Bagges "boplatsarkiv" och beskrivningen av detta i förteckningen till Axel Bagges arkiv). Den här volymen, boplatsarkivet, kan tjäna som en ingång till det material som är topografiskt inordnat eftersom det i denna hänvisas till landskap och socken och i vissa fall även till Tinnbergs rapporter (de som är diarieförda). Sammanfattningar av vissa av Tinnbergs rapporter finns även i de inbundna sjöregleringsrapporterna, Ämbetsarkivet 3, Gemensamma handlingar, serie EVa. Alla diareförda handlingar ur "Handlingar angående Tinnberg" som är insorterade i den topografiska serien är inskrivna i diariet. Administrativa handlingar har även de sorterats in topografiskt (liknande handlingar från och med slutet av 1940-talet finns i Ämbetsarkivet 3, Kulturminnesvård Sjöregleringar, FIId och berör delvis andra vattendrag).
Ylva Larsson, oktober 2006

Kontroll

Skapad	2023-01-16 10:43:10
Senast ändrad	2024-01-03 10:40:58

Sökhjälp: arkiv

Nyheter

Handlingar angående Knut Tinnberg

Grunddata

Innehåll och historik

Kontroll

Serier (4 st)

Nyheter