Arkiv

Handlingar härrörande från släkten de Flon

Grunddata

Referenskod

SE/VALA/02029

Länk till posten

https://sok.riksarkivet.se/arkiv/ufRvyavqQWZTuu1eMvyUeB

Omfång

0,1 Hyllmeter

Datering

1686

–

1850

(Tidsomfång)

Arkivinstitution

Riksarkivet i Vadstena (depå: Slottet)

Arkivbildare/upphov

de Flon (släkt)

Kategori: Person (släkt)

Innehåll

Inledning (äldre form)

Handlingar härrörande från släkten de Flon

Nedan förtecknade handlingar härrör i första hand från barnen till Gillis de Flon (1637?-1688) och dennes hustru Anna Frumerie. Även finnes en del handlingar från senare släktled.

Av särskilt intresse är en serie brev till Abraham de Flon och en del andra handlingar (fasc. 1 och 4) rörande Marktorps silvergruva i Regna socken. Gruvan synes ha grundats av Jacob Reenstierna d y (se Karin Forsberg, Hults bruks historia 1697-1947, Sthlm 1949 s. 23), men drevs av ett konsortium. Abraham de Flon synes ha fyllt posten som "platschef" i Regna. En instruktion för honom från år 1687 finnes bevarad. Den tekniska ledningen av gruvan var dock anförtrodd en mäster Hans Copman (se fasc.4). Enligt en bergmästarerelation från år 1705 (Södra Bergmästaredistriktets arkiv vol 139) låg gruvan då helt öde. Hus och verkstäder var förstörda och gruvhålan var "fuller med vatten".

En stor del av de övriga handlingarna hänför sig till några arvstvister. Två av dem har sitt ursprung i Anna Frumeries testamente av den 9 mars 1699 intaget i Risinge häradsrätts protokoll 23 oktober 1700 (Risinge häradsrätt A I:8 s. 197 ff). Av testamentet framgår att Anna Frumerie genom sin mans död kommit i okvald besittning av "Lortorps bruk bestående av en hammar med tvenne härdar, masugn samt mjöl- och sågkvarn item 1/8-dels hemmanet Lortorp och Grostorp skattehemman ett helt, alltsammans uti Risinge sock(en) beläget och Asketorp skattehemman ett helt i Regna socken...". Till sin son Jean de Flon hade Anna Frumerie sålt Lortorps bruk etc "samt Håhlkärrs ängar tillika med torpet Mon och på Flasbjörke ägor skogsparken" för en summa om 12 000 dlr kmt. Denna summa skulle barnen, inklusive Jean, dela efter moderns död. Hemmanet Asketorp disponerades vid tidpunkten för testamentets uppgörande av sonen Abraham de Flon. Han skulle få fortsätta härmed till moderns död. Därefter skulle hemmanet tillfalla den eller de av döttrarna som var "oförsedda" , d.v.s. inte genom giftermål fått sin utkomst säkrad. Modern tänkte då i första hand på dottern Anna de Flon, "en sjuklig människa", och Magdalena de Flon som ännu var "hel späd och ung".

Anna Frumerie begrovs den 8 juni 1700 (Risinge E:1 s 260) och redan från denna och påföljande månad finnes brev bevarade (se fasc.1 och 4) som visar att syskonen - bl.a. bröderna Abraham, Petter, Gilius, Carl och Daniel de Flon - ämnade kräva Johan de Flon på sina andelar av arvet efter föräldrarna. Johan de Flon hade sökt förmå Risinge häradsrätt att "confirmera" testamentet, men Abraham de Flon hade protesterat mot detsamma å egna och syskonens vägnar (Risinge häradsrätt A I:8 23/10 1700 § 21, s 208 ff). Han nöjde sig ej därmed, utan begärde inför rätten att Johan de Flon skulle inlämna ett inventarium som visade Lortorps egendom då han övertog bruket, att han vidare skulle redogöra för sin förvaltning av bruket samt att det köp rörande bruket som slutits mellan Johan och modern skulle förklaras för ogiltigt (ibid. § 27 s 212 ff). Den 21 februari 1701 åstadkoms emellertid en förlikning syskonen emellan, varigenom alla synes ha erhållit sina andelar av arvet av Johan de Flon. I tingsrättens protokoll är i alla händelser förlikningarna mellan Johan de Flon å den ena och Abraham de Flon å egna och svågern Claes Borres vägnar, svågern lantmätaren Anders Amnelius samt bröderna Gilius och Daniel de Flon å den andra sidan intagna. I förlikningen ingick även Abraham de Flons köp av hemmanet Asketorp. Johan de Flon hade inlöst de flesta av syskonens andelar och köpet blev en uppgörelse mellan Johan och Abraham de Flon. Johan de Flon åtog sig även att årligen till ev. oförsörjda systrar, som ju enligt Anna Frumeries testamente skulle besitta Asketorp, utbetala en summa om 93 dlr kmt (se Risinge häradsrätt A I:8 s 370 ff samt av Petter de Flon utfärdat säljebrev av den 4/9 1700 i fasc. 2).
Abraham de Flon synes senare, kort före sin död den 28 december 1711, ha sålt den ena hälften av Asketorp till svågern Claes Borre vilken försäljning sedermera bestreds av sonen Erik Abrahamsson de Flon och hans svåger Per Olofsson i Björka. Resultatet blev en åren 1739-1741 förd process mellan de båda nämnda och först Claes Borre d ä:s änka Maria de Flon sedan dennas son Claes Borre d y å egna och systers och systerbarns vägnar. Handlingar hänförande sig till denna process återfinnes i fasc. 2.

Slutligen kan nämnas att i fasc. 4. ingår handlingar rörande ett arv, enligt en uppgift uppgående till över 56 miljoner fr., som en i Venedig år 1766 avliden köpman vid namn Jean Tieri skulle ha testamenterat till efterlevande släktingar i Sverige. Enligt uppgift skulle den avlidne ha varit broder till en "Anna Maraja" (!) gift med brukspatronen Gilius de Flon den äldre på Lotorp (Lortorp). Enligt de bevarade handlingarna var arvsfrågan aktuell år 1850. Av handlingarna framgår även att en "stamtavla över Abraham de Flon" skulle ha utarbetats och lämnats till en Pehr Andersson, en av de förmenta, i Risinge bosatta, arvingarna. Hela arvsfrågan aktualiserades ånyo på 1880-talet (se härom Örnbergs samling, volym 9, släkterna de Flon och de Tri).

Kontroll

Skapad	1995-08-22 00:00:00
Senast ändrad	2018-10-03 15:21:19

Volymer (1 st)

Referenskod	Tid	Anmärkning
1	1686 – 1850	Arkivbox. Fasc. 1: Inkomna skrivelser 1686-1728. Fasc. 2: Handlingar rörande Asketorp i Regna socken 1700-1797. Fasc. 3: Handling rörande Börka i Regna socken 1704. Fasc. 4: Diverse handlingar 1686-1739, 1792, 1838, 1850. Till dessa handlingar har fogats kopior av handlingar i Södra Bergmästareämbetets arkiv fr.a. hänförande sig till Marktorps silvergruva och Gilius de Flon 1682-1705.	Läsesal