Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Statens arbetsmarknadskommission


Grunddata

ReferenskodSE/RA/420275
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/w42NeBUQrH6d0002H087k3
Omfång
279 Hyllmeter 
Datering
1939 – 1948  (Tidsomfång)
1939 – 1947  (Huvudsaklig tid)
Sökmedel
Arkivförteckning (godkänd): F band (F-exp/band)
ArkivinstitutionRiksarkivet i Stockholm/Täby (depå: Marieberg)
Arkivbildare/upphov
Statens arbetsmarknadskommission (1940-1947), 1940 – 1947 (Arkivbildare)
Kategori: Statlig myndighet. Centrala civila myndigheter
 
Statens arbetsmarknadskommission (1939-1940), 1939 – 1940 (Ingående arkivbildare)
Kategori: Statlig myndighet. Centrala civila myndigheter

Innehåll och historik

Innehåll
Den 15 september 1939 biföll Kungl. Maj:t en hemställan från chefen för socialdepartementet, att Kungl. Maj:t måtte bemyndiga honom att dels tillkalla en kommission - Statens arbetsmarknadskommission - bestående av högst sju ledamöter med uppgift att följa läget på den svenska arbetsmarknaden, dels utse en av ledamöterna att vara ordförande, dels tillkalla experter för att vid behandling av särskilda specialfrågor medverka vid utredningsarbetet, dels ock förordna rörande sekreterare år kommissionen. Tillika meddelade Kungl. Maj:t efter departementschefens hemställan vissa administrativa föreskrifter rörande kommissionens verksamhet.

Den 13 januari uppdrogs åt dåvarande hovrättsfiskalen E. Hedfeldt att tjänstgöra såsom biträdande sekreterare hos kommissionen och den 5 april 1940 förordades byråchefen i lantbruksstyrelsen O.A. P:son Arnegren att såsom expert biträda kommissionen vid handläggning av frågor rörande utbildning av reservpersonal för lantbrukets behov. Kommissionens verksamhet kom att väsentligen röra sig om arbetsförmedlingsproblem, varigenom den huvudsakligen bestod i ett slags central fördelning av arbetskraften på olika yrkesområden efter större linjer än den ordinära arbetsförmedlingen. De arbetsmarknadens reglering berörande förvaltningsuppgifterna var vid denna tid uppdelade på två myndigheter, socialstyrelsen och arbetslöshetskommissionen.
I en inom socialdepartementet upprättad, den 12 februari 1940 dagtecknad promemoria angående omorganisation av statens arbetsmarknadskommission framlades förslag om en sådan utveckling av kommissionen, att den från att vara enbart rådgivande organ skulle omvandlas till ett administrativt organ med ledande och samordnande uppgifter på arbetsmarknadsområdet och med lokala organ, kallade länsarbetsnämnder.
I sitt den 21 februari 1940 avgivna yttrande över promemorian tillstyrkte kommissionen de däri framlagda organisations- och författningsförslagen, vilka efter vissa ändringar och tillägg upptogs i proposition den 17 april 1940, nr 216, angående anslag till statens arbetsmarknadskommission m.m.
Den i propositionen föreslagna omläggningen innebar väsentligen, att den centrala ledningen av arbetsförmedlingen och hjälpverksamheten vid arbetslöshet sammanfördes i kommissionens hand, att kommissionen jämväl skulle fungera som tillsyningsmyndighet enligt förordningen om krigsfamiljebidrag och som riksarbetsstyrelse enligt lagen om tjänsteplikt. Propositionen utgick att 2 kap. i tjänstepliktslagen omedelbart skulle träda i kraft och att på den grund kostnaderna för den offentliga arbetsförmedlingen skulle tills vidare bestridas av statsmedel, vilket anmäldes i skrivelse den 4 maj 1940, nr 222.

Tiden 7 maj 1940 - 17 oktober 1940
På grund av nyss nämnda riksdagsbeslut förordnade Kungl. Maj:t i brev den 7 maj 1940, att statens arbetslöshetskommission och den jämlikt beslutet den 15 september 1939 tillsatta statens arbetsmarknadskommission skulle upphöra med sin verksamhet (se SE/RA/420275/24) samt att den av kommissionerna bedrivna verksamheten skulle övertagas av ett nytt organ, benämnt statens arbetsmarknadskommission.

Till ordförande i kommissionen förordades landshövdingen A.N. Thomson och till ledamöter i kommissionen byråchefen i socialstyrelsen E-O. Hagman, jämväl vice ordförande, hemmansägaren G. Strindlund, dåvarande direktören i svenska arbetsgivareföreningen E.H. Brodén, dåvarande direktören i lantarbetsgivareföreningars centralförening E.A.H. Carell, dåvarande andre sekreteraren hos landsorganisationen G.E. Vahlberg, ordförande i svenska grov- och fabriksarbetareförbundet E. Falk, fru Disa Västberg och dåvarande sekreteraren hos de anställdas centralorganisation C.G. Malmström. Härjämte förordnades ersättare för ledamöterna.
Enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande utsåg chefen för socialdepartementet dels dåvarande e.o. byråchefen i socialstyrelsen A.H. Johansson, dåvarande undervisningsrådet O.R. Lundqvist och byråchefen i lantbruksstyrelsen O.A. P:son Arnegren att vara experter hos kommissionen, dels dåvarande e.hovrättsfiskalen E. Hedfeldt att vara sekreterare hos kommissionen, dels och amanuensen hos skolöverstyrelsen Gurli Hultengren att vara biträdande sekreterare hos kommissionen.
Genom särskilt beslut den 7 maj 1940 fastställdes Kungl. Maj:t instruktion för den nya arbetsmarknadskommissionen (SFS 1940:326). Att arbetsmarknadskommissionen skulle vara tillsyningsmyndighet enligt krigsfamiljbidragsförordningen hade redan förskrivits den 17 april (SFS 1940:224), om överflyttande till arbetsmarknadskommissionen av de uppgifter, som dittills åvilat arbetslöshetskommissionen, förordades den 7 maj 1940 (SFS 1940:327) och den 7 maj 1940 överflyttades tills vidare till arbetsmarknadskommissionen socialstyrelsens befogenheter såsom chefsmyndighet över den offentliga arbetsförmedlingen (SFS 1940:329). Vidare föreskrev Kungl. Maj:t i särskilt brev den 7 maj 1940, att den tjänstgöringsskyldighet, som ålåg en e.o. byrådirektör, en sekreterare, en byråinspektör, en aktuarie, en amanuens, en e.o. kansliskrivare, ett e.o. kanslibiträde och tre e.o. kontorsbiträden i socialstyrelsen, skulle fullgöras i arbetsmarknadskommissionen. Dessa befattningshavare skulle i tjänsten vara underställda kommissionen, vilken ägde att i socialstyrelsens ställe giva föreskrifter om deras tjänstgöring samt om deras semester och annan ledighet. Härigenom överfördes till kommissionen den sektion av socialstyrelsens arbetsmarknadsbyrå, som handhaft tillsynen över offentliga arbetsförmedlingen.
I och med övertagandet av arbetslöshetskommissionens verksamhet övertog arbetsmarknadskommissionen också hela dess personal. I särskild skrivelse den 7 maj 1940 föreskrev Kungl. Maj:t slutligen att kommissionen skulle ha ett kansli organiserat på fem byråer, nämligen en arbetsförmedlingsbyrå, en teknisk byrå, en kanslibyrå, en socialhjälp byrå samt en för planläggning, registrering m.m. byrå (utredningsbyrå).

Tiden 18 oktober - 18 november 1943
Efter den 15 september 1940 ingick i arbetsmarknadskommissionens kansli sex byråer och uppskovsavdelningen. Inom dess föredrog, förutom cheferna, inemot ett tiotal sektionschefer och andra specialföredragande i icke ringa utsträckning direkt för kommissionens ordförande. Vid sidan av byråerna fanns dessutom två fristående sektioner och särskilda experter, alla direkt underställda ordföranden. Antalet föredragande och sakkunniga översteg därför tjugo. På grund av detta förelåg ett oundgängligt behov av avlastning av en del av ordförandens arbetsbörda, varigenom dennes tid och arbetskraft skulle kunna sparas för den pågående planläggningen av arbetslöshets- och arbetsmarknadspolitiken i stort och för initiativ med avseende på den principiella inriktningen av kommissionens verksamhet på olika områden. Beträffande återstoden av ordförandens göromål borde skapas en anordning, genom vilken det övervägande flertalets ärenden kunde behandlas utan att ordföranden behövde befatta sig med andra än sådana av särskild beskaffenhet.
Denna organisationsfråga löstes genom att kansliet uppdelades på två olika avdelningar, envar under en avdelningschef. Båda avdelningscheferna borde emellertid i största möjliga utsträckning vara förtrogna med kommissionens verksamhet i alla dess grenar. Avdelningscheferna borde i viktigare fall samråda om besluten i ärenden och sådana frågor, som kunde handläggas enligt vedertagna principer och i förväg utstakade riktlinjer, borde givetvis en av avdelningscheferna fatta beslut utan föregående samråd med den andra avdelningschefen. Med den tilltänkta uppdelningen på två avdelningar av kommissionens arbetsuppgifter och av kansliets olika delar åsyftades alltså icke en genomförd kompetensfördelning mellan avdelningscheferna inbördes utan endast en uppdelning i första hand.
Uppdelningen ansågs böra genomföras så, att till den ena avdelningen hänfördes frågor om arbetsförmedling i vidsträckt bemärkelse, uppskov med värnpliktstjänstgöring, hemförlovning av värnpliktiga, registrering av företag och arbetskraft, frågor om krigsindustrin, jordbrukets och skogsbrukets försörjning med arbetskraft och om tillämpning av tjänsteplikt. Till den andra avdelningen skulle frågor om hjälpverksamhet för arbetslösa, utbildningsverksamhet, reservarbeten och beredskapsarbeten ävensom arbeten av andra slag i kommissionens regi.
I den föreslagna indelningen hade, såsom av uppräkningen synes, inte verksamheten inom kansliets samtliga delar inbegripits. Planläggningsbyrån och sektionen för teknisk planläggning av beredskapsarbeten ansågs behöva vara underställda ordföranden. Detta därför att dessa delar av kansliet arbetade med just sådana uppgifter att man genom avdelningscheferna kunde avlasta ordföranden. Även sektionen för värnpliktshjälp kunde ställas vid sidan av indelningen, medan den nyinrättade delegationen för ärenden angående värnpliktslån redan medförde avsedd avlastning av ordförandens arbetsbörda. Kanslibyrån samt de statistiska och juridiska experterna kunde inte helt hänföras till den ena eller andra avdelningen, då deras arbete föll inom kommissionens hela verksamhetsområde. Det ansågs dock lämpligt att formellt hänföra alla delar av kansliet till avdelning. Följande avdelningsindelning ansågs ändamålsenlig.
Till den ena avdelningen skulle höra: arbetsförmedlingsbyrån, utredningsbyrån, uppskovsavdelningen och sektionen för värnpliktshjälp (dock endast löpande ärenden vilka inte kunde hänskjutas till delegationen för värnpliktslån m.m.).
Till andra avdelningen skulle höra: socialhjälpsbyrån, tekniska byrån, kanslibyrån, planläggningsbyrån, samt sektionen för teknisk planläggning av beredskapsarbeten (dock endast löpande ärenden, vilka inte skulle handläggas av ordföranden). Hit skulle också hänföras experterna, vilka dock skulle ha skyldighet att föredra även på första avdelningen.
Efter en framställning beslöt Kungl. Maj:t den 18 oktober 1940 (SFS 1940:887) bland andra ändringar i instruktionen för arbetsmarknadskommissionen, att kommissionens kansli skulle efter en av Kungl. Maj:t fastställd plan vara fördelat på avdelningar, byråer och sektioner, samt att jämväl chef för avdelning skulle förordas av Kungl. Maj:t efter anmälan av kommissionens ordförande. Samtidigt gjordes erforderliga ändringar i reglerna om fattade beslut i de ärenden kommissionen hade hand om.
I anslutning härtill fastställde Kungl. Maj:t i brev den 18 oktober 1940 följande plan för indelning av kommissionens kansli. Kansliet skulle vara uppdelat på två avdelningar, benämnda första avdelningen och andra avdelningen. Vardera avdelningen skulle vara uppdelad på byråer och sektioner. Om chef för avdelning var hindrad tjänstgöra eller om befattningen var vakant, skulle det åligga den andra avdelningschefen att vara chef för båda avdelningarna. Chef för första avdelningen tillsattes inte förrän de 15 januari 1943, då hovrättsassessorn Å.N. Lundgren förordnades. Han var chef för första avdelningen tiden 20 januari-september 1943. Från och med den 20 s3ptember 1943 förordnades dåvarande hovrättsassessorn E. Mossberg att vara chef för avdelningen.
Till chef för andra avdelningen förordnades den 18 oktober 1940 dåvarande undervisningsrådet O.R. Lundqvist. Sedan Lundqvist förordnats att från och med den 1 juli 1943 vara överdirektör och chef för överstyrelsen för yrkesutbildning förordnades avdelningschefen Lundgren att vara chef för andra avdelningen under tiden 20-30 september och riksdagsmannen J. Ericsson från och med den 1 oktober 1943.
Av första avdelningen skulle handläggas huvudsakligen ärenden angående arbetsförmedling samt planläggning och förberedelser för reglering av arbetskraftens användning under krigsförhållanden. Till avdelningen skulle höra arbetsförmedlingsbyrån, utredningsbyrån och uppskovsavdelningen.
Av andra avdelningen skulle handläggas huvudsakligen ärenden angående hjälpverksamhet för arbetslösa samt sådana ärenden om utbildningsverksamhet och om arbeten för bekämpande av arbetslöshet, som tillhörde kommissionens handläggning. Till avdelningen skulle höra tekniska byrån, socialhjälpsbyrån, kanslibyrån, planläggningsbyrån samt sektionen för teknisk planläggning av beredskapsarbeten. Av byråerna skulle kanslibyrån i erforderlig utsträckning biträda även inom första avdelningen. Kommissionen skulle inom avdelningarna äga inrätta sektioner såväl inom byråerna som vid sidan av dessa.
Efter framställning från kommissionen fastställde Kungl. Maj:t i brev den 19 november 1943 med ändring av den äldre indelningen.
Den 21 maj 1943 hade chefen för finansdepartementet med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 19 mars 1943 tillkallat vissa sakkunniga, åt vilka uppdrogs att enligt närmare angivna riktlinjer verkställa inventering och ombesörja planering av statliga, kommunala och statsunderstödda investeringar (investeringsutredningen).
I slutet av år 1944 framfördes från arbetsmarknadskommissionen förslag om att investeringsutredningens arbetsuppgifter skulle övertagas av kommissionen, sedan utredningen avgivit sitt förslag till investeringsplan för budgetåret 1945/46, samt att utredningens material skulle överlämnas till kommissionen. Vid planeringen av det ifrågasatta övertagandet uppkom beträffande kommissionens kansli an organisationsfråga, vilken ansågs böra lösas så, att planläggningsbyrån omvandlades till två självständiga sektioner, förslagsvis benämnda tekniska och sociala beredskapssektionerna.

I samband med att Kungl. Arbetsmarknadsstyrelsens permanenta organisation (SFS 1948:439) samt förstatligandet av den offentliga arbetsförmedlingen i enlighet med Kungl. Maj:t skrivelse den 30 juni 1947, trädde i kraft den 1 januari 1948, upphörde även arbetsmarknadskommissionens verksamhet.
Arkivbildarhistorik
Statens arbetsmarknadskommission (1940-1947)



Efter krigsutbrottet den 19 september 1939 tillsatte regeringen ett särskilt krisorgan på arbetsmarknadsområdet, Statens arbetsmarknadskommission. Kommissionens främsta uppgift var att följa förhållandena på arbetsmarknaden såväl i fråga om arbetslöshet som brist på arbetskraft och att föreslå åtgärder för att underlätta en utjämning.


Hösten 1939 framlade Kungl. Maj:t förslag till lag om tjänsteplikt som godkändes av riksdagen. Lagen (SFS 1939:934), som trädde i kraft den 1 januari 1940, innehöll bl.a. bestämmelser om en riksarbetsstyrelse och länsarbetsstyrelser.


Den allmänna utvecklingen 1940 medförde ett behov av effektivisering av organisationen för arbetsmarknaden och den 7 maj 1940 tillsattes en ny Statens arbetsmarknadskommission (instruktion SFS 1940:326). Samtidigt utfärdades kungörelser om överflyttning till Arbetsmarknadskommissionen av de uppgifter som tillkommit Statens arbetslöshetskommission, om länsarbetsnämnder och statlig ledning av den offentliga arbetsförmedlingen.


Arbetsmarknadskommissionen var därmed en central myndighet för reglering av arbetskraftens användning samt de stödåtgärder som kunde bli nödvändiga. Den fick successivt fler arbetsuppgifter. 1940 övertog kommissionen de funktioner som vilat på Styrelsen för försvarsväsendets centrala civilanställningsbyrå, flertalet ärenden om statliga och kommunala beredskapsarbeten, ledningen av verksamheten med värnpliktslån samt från Rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap uppskovsärenden. 1942 blev den centralmyndighet för byggnadsregleringen och ansvarig för inköp av gatsten för statens räkning. 1945 övertog kommissionen investeringsutredningens arbetsuppgifter.


Vissa uppgifter avfördes också från kommissionens verksamhetsområde. 1944 överfördes sålunda den av kommissionen bedrivna verksamheten för yrkesutbildning till Överstyrelsen för yrkesutbildning. 1947 övertogs uppgifterna att vara tillsynsmyndighet enligt familjebidragsbestämmelserna samt lånemyndighet för värnpliktslån av Försvarsväsendets centrala civilanställningsbyrå, senare benämnd Försvarets socialbyrå.


Arbetsmarknadskommissionen organiserades i en rad olika enheter, avdelningar, byråer och sektioner. Organisationen omvandlades i takt med förändringarna i verksamheten. Arbetsmarknadskommissionen upphörde då Arbetsmarknadsstyrelsen inrättades 1948.



Kanslibyrån/kanslisektionen 1940-1947




Kameral- och förrådsbyrån 1940-1947



De kamerala ärendena hörde från början till kanslibyrån. 1943 sammanslogs kanslibyråns kamerala enhet med intendenturbyrån till kameral- och förrådsbyrån.




Arbetsförmedlingsbyrån 1940-1947



Arbetsförmedlingsbyrån startade sin verksamhet 1940. Från att förmedlingen tidigare gällt enbart arbetsförmedling för arbetare utvecklades en rad olika förmedlingskategorier som tjänstemannaförmedling, ungdomsförmedling, studentförmedling, lärarförmedling, flyktingförmedling, artist- och musikerförmedling och förmedling av statliga tjänster. Dessutom organiserades inom byrån speciella insatser som ungdomsberedskapen, anskaffande av tillfällig arbetskraft till jordbruket, riksarbetslag, huggarkurser samt andra tillfälliga kurser.



Arbetsförmedlingen för flyktingar 1941-43



Den 26 juni 1941 upprättades under Länsarbetsnämnden i Jönköpings län en arbetsförmedling för norska flyktingar i Öreryd. Arbetsmarknadskommissionen inrättade hösten 1942 en särskild arbetsförmedling för norska flyktingar. Då flyktingproblemet antog större proportioner öppnades flera flyktingkontor med ett centralkontor i Stockholm. Centralkontorets verksamhet överflyttades i december 1943 till en särskild utlänningssektion under kommissionens arbetsförmedlingsbyrå.




Arbetsförmedlingsbyrån, utlänningssektionen 1944-1947




Om bakgrunden se Arbetsförmedling för flyktingar ovan. All verksamhet bland flyktingar överfördes fr.o.m. den 1 juli 1947 till Arbetsmarknadskommissionen från Statens utlänningskommission och Statens flyktingnämnd. Fr.o.m. 1948 Arbetsmarknadsstyrelsen, arbetsförmedlingsbyrån, utlänningssektionen.




Arbetsblockssektionen/arbetsblocksbyrån 1942-1946



För att säkerställa jordbrukets behov av arbetskraft vid mobilisering organiserades vid årsskiftet 1939-1940 s.k. arbetsblock. Organisationen var frivillig. Den sorterade till en början under Livsmedelskommissionen, men arbetsuppgifterna hade också stark anknytning till arbetsmarknadsfrågor.


Organisationen ansågs emellertid inte tillräcklig om Sverige skulle dras in i krig. 1942 inrättades därför en särskild sektion inom Arbetsmarknadskommissionen. 1943 fastställde Kungl. Maj:t instruktioner för riksblockmyndigheten och länsblockmyndigheterna (SFS 1943:53-54). Arbetsblocksektionen omorganiserades till arbetsblocksbyrå i mars 1943. Dess uppgifter gällde arbetsblockorganisationen, frivillig arbetskraft till jordbruket, Sveriges ungdomsberedskap m.m. 1946 överfördes byråns verksamhet till militära beredskapsbyrån.



Jordbruksutbildningssektionen 1940-1942



Sektionen bildades den 15 juni 1940 och upphörde den 8 november 1942, då uppgifterna överfördes till arbetsblockssektionen, senare arbetsblocksbyrån.


För att ersätta de värnpliktiga inom jordbruket kunde ungdomar över 15 år anmäla sig frivilligt. Den utbildning de behövde gavs av hushållningssällskapen i länen. Staten gav bidrag till utbildningslägren och jordbruksutbildningssektionen hade hand om dessa statsbidrag.




Sektionen för länsarbetsnämnderna 1943-1947



Sektionen bildades 1943. Tidigare hade ärenden rörande länsarbetsnämnderna handlagts på kanslisektionen. Sektionen upphörde samtidigt som arbetsmarknadskommissionen 1947. Den handlade ärenden rörande länsarbetsnämndernas organisation, ekonomiska förhållanden och personal.




Sektionen för ungdomsförmedling och yrkesvägledning 1944-1947



Sektionen bildades 1944 och upphörde 1947, då verksamheten övertogs av Arbetsmarknadsstyrelsens yrkesvägledningsbyrå. Sektionen hade tillsyn över arbetsförmedlingens ungdomsverksamhet. Den hade vidare hand om ärenden rörande ungdomsverksamhetens organisation och om utbildning av personal inom ungdomsverksamheten. Den gav information till lärare om skolans uppgifter inom yrkesvägledningen och medverkade vid sådan vägledning.


Två rådgivande delegationer för yrkesvägledning i skolorna var knutna till sektionen.




Utredningsbyrån, uppskovsbyrån och militära beredskapsbyrån 1939-1947



Vid krigsutbrottet 1939 inrättades en uppskovsavdelning vid Rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap för att handlägga ärenden om uppskov och anstånd med inkallelse till militärtjänst. I september 1940 överfördes uppskovsavdelningen med personal och handlingar från Rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap till Arbetsmarknadskommissionen. Där handlade uppskovsbyrån uppskovsärenden, utredningsbyrån anstånd med inkallelse och hempermitteringsfrågor.


I samband med den förstärkta försvarsberedskapens avveckling 1945 minskade utredningsbyråns och uppskovsbyråns arbetsuppgifter. Även verksamheten inom kommissionens arbetsblocksbyrå upphörde i det närmaste. Den 1 augusti 1946 överfördes därför dessa tre byråers verksamhet till en byrå kallad militära beredskapsbyrån.



Militära beredskapsbyrån, hemliga arkivet 1939-1948



Militära beredskapsbyrån bildades den 1 augusti 1946 genom sammanslagning av utredningsbyrån, uppskovsbyrån och arbetsblocksbyrån. Hemliga handlingar från de fyra byråerna har sammanförts till ett gemensamt hemligt arkiv.




Värnpliktshjälpsbyrån 1941-1946



1940 flyttades krigsfamiljebidragssektionen från socialhjälpsbyrån och bildade sektionen för värnpliktshjälp. 1941 ombildades denna till värnpliktshjälpsbyrån, som upphörde 1946.


En stor del av byråns ärenden gällde bidrag till inkallades familjer, vilka i regel beviljades av länsstyrelserna. Utbetalningarna redovisades till Statens arbetsmarknadskommission.




Sociala beredskapssektionen 1945-1947



Sektionen bildades 1945 med uppgift att samarbeta med arbetsmarknadens parter, statliga verk och kommuner i frågor rörande investeringsverksamheten. Sektionen upphörde 1947.




Socialhjälpsbyrån 1940-1947



Socialhjälpsbyrån hade att handlägga ärenden rörande arbetslöshetshjälp. Den var delad i två sektioner. Verksamheten övertogs 1948 av Arbetsmarknadsstyrelsens sociala byrå, dit även vissa handlingar överförts.




Byrån för ärenden angående byggnadstillstånd 1943-1947



En sektion för byggnadstillstånd inrättades i oktober 1943 och omvandlades 1944 till en byrå. Byråns uppgifter bestod i att övervaka att de år 1943 införda bestämmelserna om byggnadstillstånd efterlevdes samt att behandla ansökningar om byggnadstillstånd m.m. Byrån överfördes till Arbetsmarknadsstyrelsen 1948.




Planläggningsbyrån och tekniska beredskapssektionen 1940-1947



Planläggningsbyrån bildades 1940 med uppgift att planlägga åtgärder för att möta krisarbetslöshet. Den ersattes 1944 av tekniska beredskapssektionen som hade till uppgift att samarbeta med arbetsmarknadens parter, statliga verk och kommuner om planering av åtgärder för att möta eventuellt uppkommande arbetslöshet. Sektionen upphörde 1947.




Tekniska byrån 1940-1947



Byrån var uppdelad på sex sektioner vartill kom en fristående sektion för teknisk planläggning som 1943 införlivades med tekniska byrån. Byrån handlade ärenden rörande egna arbetsplatser, statskommunala och kommunala beredskapsarbeten.


Den fristående sektionen hade hand om planeringen vid aktuella beredskapsarbeten.

Kontroll

Skapad1995-01-26 00:00:00
Senast ändrad2024-12-13 15:41:18

Nyheter

den 1 juli 2025
400 000 nya sidor i vårt AI-sök
I april lanserade vi helt nya möjligheter för anvä...

den 30 juni 2025
Nya poster i 1930 års folkräkningsdatabas
Nu har vi uppdaterat folkräkningsdatabasen för år ...

Tidigare nyheter