Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Ljustorps kommun. Barnavårdsnämndens arkiv


Grunddata

ReferenskodSE/HLA/2010048
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/go6m2yLTLYPErMkaeYyflD
ExtraID2010048
Omfång
1,9 Hyllmeter  (-)
Datering
1871–1951(Tidsomfång)
VillkorsanmSekretesslagen 7 kap 4 § för uppgift om enskilds personliga förhållanden i högst 70 år.
Sökmedel
Arkivförteckning (godkänd): F II:42/2007
ArkivinstitutionRiksarkivet i Härnösand (depå: Kusthöjden 47)
Arkivbildare/upphov
Ljustorps kommun. Barnavårdsnämnden (1863 – 1951)
Kategori: Kommunal myndighet

Innehåll

Inledning (äldre form)HISTORIK
Sveriges kommuner har en lång historia med ursprung i den medeltida socknen som var en kyrklig organisation. När socknens arbetsuppgifter ökade under 1800-talet delades de successivt upp i borgerliga och kyrkliga uppgifter.

1862 skapades en separat borgerlig kommunorganisation, byggd på landskommunerna och städerna. Fattigvård och hälsovård var de viktigaste uppgifterna. Kyrkan hade ansvar för folkundervisningen och först 1932 skapades möjligheterna att flytta över ansvaret för folk- och fortsättningsskolan till de borgerliga kommunerna.

Folkomflyttningen från landsbygden till städerna under första hälften av 1900-talet ställde stora krav på kommunerna i Sverige. Många var för små för att klara av att ge den service och omsorg som krävdes. I början av 1950-talet genomfördes därför en kommunreform som innebar att antalet kommuner minskade från omkring 2 500 till drygt 1 000.

Snart visade sig 1950-talets sammanslagningar vara otillräckliga och under 1970-talet genomfördes ytterligare en kommunreform. I januari 1974 då den nya reformen var fullbordad var antalet kommuner i Sverige 278.

Genom kommunalförordningen 1862 bildades kommunerna Timrå, Hässjö, Ljustorp och Tynderö i norra Medelpad i Västernorrlands län. Vid den indelningsreform som genomfördes den 1 januari 1952 bildades Hässjö storkommun genom sammanläggning av kommunerna Ljustorp, Tynderö och Hässjö. Vid ingången av 1971 upphörde Hässjö kommun genom sammanläggning med Timrå kommun.

KOMMUNARKIV
Kommunarkiven grundades 1863, då den första kommunallagen trädde i kraft. Enligt Arkivlagen (SFS 1990:782) ska upphörda kommunala myndigheters arkiv överlämnas till arkivmyndighet, vilken för kommunernas del är kommunstyrelsen.

Vid Landsarkivet i Härnösand förvaras dock sedan 2007-04-04 arkiven efter de upphörda kommunerna Ljustorp, Tynderö och Hässjö. Detta är möjligt genom att Timrå kommun och landsarkivet ingått ett avtal om att kommunen deponerar arkiven i landsarkivet.

Arkiven i fråga omfattar kommunala handlingar som tillkommit sedan kommunerna bildades, i vissa fall också äldre handlingar, och fram till årsskiftet 1970-1971. Arkiv som härrör från Timrå kommun sedan dess bildande fram till idag förvaras alltjämt vid Timrå kommun. Kommunala handlingar som tillkommit från och med 1971 som rör förhållanden i de upphörda kommunerna Ljustorp, Tynderö och Hässjö, som idag tillhör Timrå kommun, återfinns således i arkiv förvarade vid Timrå kommun.

BARNAVÅRDSNÄMND
Barnavårdsnämnd blev obligatorisk 1926 enligt barnavårdslagen (SFS 1924:361). Barnavårdsnämder började dock inrättas i kommunerna redan från 1917 års lag om barnavårdsman för barn födda utom äktenskap.

Till barnavårdsnämndens ansvarsområde hörde alla barn som vistades i kommunen, särskilt misshandlade, vanartade, sjuka och värnlösa. Barnavårdsnämnden från 1926 kunde alltså inte underlåta att göra något med hänvisning till att ett barn inte var folkbokfört i socknen. Med barn avsågs personer upp till 18 år.

Barnavårdsnämnden skulle kontrollera fosterbarnsvården genom fosterbarnsinspektör (enligt SFS 1960:594 § 15 ska fosterbarnsinspektör lämna sina handlingar till barnavårdsnämnd) och fick enligt lag 31/5 1934 även hand om ärenden rörande skyddsuppfostran, samhällsvård och bidragsförskott till barn födda utom äktenskap. Enligt bidragsförskottslagen 1937 kunde barnavårdsnämnden betala ut fastställt underhållsbidrag och sedan kräva de försumliga fäderna; denna verksamhet flyttades till Försäkringskassan 1977. Från 1935 ansvarade barnavårdsnämnden för ungdomar upp till 21 år, dvs dåvarande myndighetsålder, enligt Lag om samhällets barnavård och ungdomsskydd. Barnavårdsnämnden skulle kallas ungdomsnämnd vid behandling av ärenden rörande ungdomsskydd, dvs placering på skyddshem, senare ungdomsvårdsskola.

Barnvårdsnämnden ersattes 1971 av socialnämnden.

Källor:
Andersson, Per, Sveriges kommunindelning 1863-1993, 1993.
Losman, Beata, Svensk förvaltningshistorik, NAD.

Tillgänglighet

SekretessJa
DepositionJa

Kontroll

Om postens upprättandeBeståndet avser lev. 59/2007.
Skapad2007-04-24 00:00:00
Senast ändrad2024-04-22 13:29:19