Min resa heem åth gick, des Gudh loff, väl, och kom jag heem torsdagen emott aftonen. Hafver funnitt de mina före mig medh helsan. Min son Jahana medh sin Sture, Anna Margaretahustrub och Leijonhufvud, Ebbasvärmoderc komme till mig julafton, och bliffva helgen öfver hoos mig. Den högste Gudh bevare dig och de dine mildeligen.
Ähn hafver jag icke taalt medh månge, hvett intet nytt at schrijffva, men förventer godhe tijender ifrån eder. Jag skulle fuller göra någre breff ferdige åth eder, men sanningen att seya somptt hindra mig helgedagarne, somptt mine egne ährenden, för hvilkes skuldh jag förnembligst ähr heem dragen. Doch skal jag inte latha uthij ded jag förmår.
Befalandes min K[äre] B[roder] sampt hans kära husfru och barn härmedh i Gudz milde beskyd till siäl och lijff kärligen. Raptim Tijdöön den 26 decembris Anno 1636.
Helsa din husfru och barn sampt Marskene, hans husfru och flere godhe venner medh min tiänst och myken välmåga.
K.B. Effter i icke mykedt ähre tiäntte med de fremmande som ligge i StockholmStokholm, och iblandh dem ähr en Greffven aff Brandensteinsf tiänare, hvilken jag haffuer befaltt att komma hijtt till mig, och här taga sin affskedh. Jag haffver giffvit honom aff mitt etthundradhe rijksdaler. Där nu min B. vill latha giffva honom till sin afferding 300 rijks daler ännu1 kundhe han komma till mig och afferdes.
__________________________