1637-07-11
Elskelige Käre Son.

Jag hafver förstått uthur din schrijffvelse de dato Kankas den 30 juniia att du och din käre hustru vore medh helsan och välb[ehållna] öfverkompne och du på vägen åth Nynäs, sosom och att du hadhe frij giordt Abraham NilssonAbraham Nijlsonb. Din och din hustrus helsa ähr mig kär och önsker den att blijffva longvarig och att I bådhen efter välförättadt ährenden måge medh lycka snartt komma tillbakers.

Hvadh mine sakers tilståndh och disposition i FinlandFinlandh tilkommer, den förtroor jag dig och veett att du gör altt hvadh du sijr och kantt drijffva och ordna till mitt bestha, och blijffver ded altt vedh den affskedh jag dig muntlig gaff, allenest att Peder Andersonc schrijffver mig om 2 gårdar som Nijrodz enkia mig præsenterar under Nynäs till köffs för 600 rdl. Förnim därom och gör köpedt richtigtt och där mine peningar intet tilreckia, så tag så mykedt som felar aff her Gustaff Hornsd på min räkning att erläggia dem här igen, och laga så att ded blijffver klartt.

Belangandes Abraham Nijlson då sijr jag gärna att han ähr oskyldig och unner honom hans oskyldigheett väl, men så hafver han lijkväl varitt i flock och fahrnöte medh den andhre att han icke aldeles kan vara oskyldig. Men efter han ähr uthsleptt, så befall honom att efter min memorial göra alle her Gustaffs saker i Finlandh richtige och komme hijtt öfver i höst och göra mig, om Gudh vill, all beskedh. Hvadh peningar nu ähre löse och kone haffvas vedh handen dem tag medh dig öfver. Hvadh som kan fåås i höst, dem tage Abraham medh sig. Och där de godzen i Pargas socken biudes till underpantt kan jag och vara därmedh till fredz, allenast att man sijr hvadh rett han hafver därtill som dem uthbiuder, så att her Gustaff kan vara försäkrett. Dette gör också medh åhoge och flijtt.

Annedt nytt denne gongen intet, uhtan att her Jahan Banere ligger altt ähnnu vedh TorgauTorgaw och ähr Gallasf gongen till keijserske1 armeen att commendera henne emott Baneren. Drager sig och altt tillhopa emott de våre. Francosen och NederländernaNederlenderne latha lasten komma på oss an och ligge och nyttia tijdhen sosom de kone best och troor hvarandre intet fato quodam augendæ SpanienHispanicæ potentiæ. Nederlenderne giffve före att vele hafva de uthloffvadhe peningar aff FrankrikeFrankrijke och sij Frankrijke först att gå på Spanien. Frankrijke vill gärna draga uthur elden castani[e]rne medh Nederlendernas fingrar. Hvarföre mädhan hvar vill föresij, ded han icke bedrages, löpe occasionerne uthur henderne och vij blijffva tryckte aff lasten.

Din moder och syster ähre dragne till UppsalaUpsala till öfversten Skytte, JohanSkyttensg begraffning som stodh i söndags. Jag venter dem idag hem. Din svärmoderh drog hädhan för 8 dagar sedhan och var vedh helsan. Den högste Gudh bevare dig och din käre hustru till lijff och siäl. Helsa henne så och alle andhre godhe venner i Finlandh. Vale. Datum Stockholm den 11 Julii Anno 1637.

(Utan underskrift)


Utgivare: Helmut Backhaus

__________________________

Textkritiska noter

1 keijserske tillägg i marginalen.

Realianoter