Såssom jagh intett twiffler dett secreteraren Gyllea och von Steenhusenb varda min broder giörandess rapport öffver dett posten för denna gång haffver medbrakt, i synnerheet om hertighBernhard, hertig av Sachsen-Weimar, Bernhards önskelige success eemoot hertigen aff Lothringenc , altså haffver jagh, aff annatt hinder belastatt, velatt låta der medh bestå och för denna resa referera migh på deress giorde relation. Dette allenast haffver jag ey kunnadt låtha min broder avisera dett landzhöffdingen uthi ÖstergötlandÖstergöttland Skiäring Rosenhaned haffver schriffvitt H. K. M:tt till om ett tumult, som een ryttare ifrån VästergötlandVestergiöttland, Larsson, OlofOloff Larsson benambdt, haffver där i landzändan upvächt, doch igienom Gudh[s] disposition, fast tagen och fängsslig förd till LinköpingLinkiepung , för ähn han medh sitt anhang någon ond gierning i värkett hade kunnadt stella, såssom min broder aff bijfogade copia, aff bem:te Skiäring Rosenhanes breff, öffver alt varder omstendeligen förnimmandes. Hvilkett Jag till dän ända haffver velatt min broder communicera, på dett han där in loco bäst ärfara kan, om denna ryttare ähr dän samma som till dätt alarmet i Vestergiöttland tillförende uphoff och orsak varitt haffver, och sädan till H. K. M:tt där öffver giöra relation.
Befaller här medh min broder Gudh Alz:tt aff Stocholm den 12 Novemb. Anno 1638.
Jag skulle fuller schrijffva min broder till om dagen, nähr vij ährna hädhan at upbrytha. Men jag ähr därom ähnnu oviss. Helsa vår svåger och generalmajoren.1
__________________________