1644-09-16
Välborne Herr GeneralMajor, tilförlathelige godhe Venn och Frände.

Jag önsker min Käre Frände godh helse, välmåge och lycko på resan och sin undfongne commissions förrettande. Och lather honom härmedh veta att nu på tijman ankommo breff uthur lägredt vedh MalmöMalmöö aff den 9 huius, förmälandes att Kristian IVkongen i Dannemark hade dragett sitt folk öfver till Malmöö och var sielffver den 6 eiusdem ankommen. Marsken Anders Bille hade en gong heller 2 dragett uth någott aff rytteriedt och lagt en deel fottfolk i embuschade, men som våre icke efter gammal sedvana ville genast gåå på dem an, uthan draga dem länger uth på feltedt, ähre de åther gongne in igen. Den 7 huius hafver kongen dragett uth altt sitt folk till hest och foott samptt stycken, men efter vädredt blåste honom under ögonen och regn föll in, hafver han åther retirerat och intet förventatt att våre kommo uth som då stelte sig. Sedhan hafver han hollet stilla intill den 9 huius. Men om därefter något ähr passerat, haffve vij frambdeles att förventa. En fånge, en böhemisk rytter, som våre haffve fongatt på en skermützel, beräter kongen vara stark till 25 compagnier rytter och 4000 till foott. Han seyes att haffva förtt öfver ifrån KöpenhamnKöpenhampn 20 comp. rytter. Om ded så ähr och hvadhan de ähro kompne och hvarest de så länge haffve legat veett jag icke.

Eliest schrijffver herr Gustaf Horn^a, så och Jahan Kruse^b, att en student ähr samma dag upsnappatt, nähr han kom ifrån Köpenhampn. Han seyes att haffva berättatt ded kongen i Danmarks flåta låg allsamman i Köpenhampns hampn och inga skeep uthlupne. Var och taledt i Köpenhampn att inge skeep i åhr skulle mehra löpa till siös. Her Gustaff Horn gör sig ded hoppedt att vår flåta, nähr hon spöries at vara gongen till siös, skall merkeligen turbera de danske desseinerne och tvinga kongen i Danmark att sendha sine truppar tilbakars igen. Gudh giffve min K. F. treffvelig väderleek och godh lycka.

Jag beder min K. F. att vela helsa felttmarskalken herr Torstenson, LennartTorstenson jemptte alle generalerne och officererne, enkannerligen hans F. N:de hertig Carl Gustaff^c medh min tiänst och endskylla mig, att jag icke schrijffver. Min K. F. veett mitt tilstondh och att krafterne intet store ähre. Den högste Gudh vare i hans fölie och haffve honom befalt till lijff och siäl. Aff Stokholm den 16 sept. anno 1644.

M. K. F.
tiänstvillige Axell Oxenstierna mp.