1638-03-10

Til Feltmarskalcken Her Johan Baner, breff innehollande H. K. M:ts förde Rådslagh och diverse Ehrenden, det Tyske väsendet angående.


Christina etc.

Vår synnerlige ynnest etc. Oss äre, her feltmarskalck, åthskillige edre skriffvelser, enkannerligen aff den 1 januarii i detta åhr, med en officerere förskickadt på KalmarCalmar, och nu sedan aff den 22 eiusdem och den 4 februariia medh Alexander Eschenb och ammiralen Blohmc uthur StralsundStrålsund tilhandakompne och medh sine bijfogade acter väl inhändigade och öffverleffrerade vordne. Aff hvilke vij uthförligen och till vårt gode nöije haffve förfarit vår armees tilstånd, fiendens contenance, eder disposition, förehaffvande, consilia, hvad vexlebreff emellan eder och feltmarskalcken her Wrangelld äre gångne och annat mehra, som till vår information tiänar och sielffve breffven uthvijse. Nu hade fuller både tijden och tarffven krafft, dhet vij eder tideligen på alt skulle svara och dessföruthan underrätta eder om vår mening och intention, huruledes vij gott hölle att så kriget som dhe föregiffne och uthropade fredztractater bequembligst vore att föra och örkia. Haffve och fuller medh förstånne på Helsingör notificerat eder breffs ankompst och förvissat med forderligste uthförlige svar och underrättelse. Men effter dy vij haffve stått i tractat medh ständerne på denne nu väl holdne och öffverståndne rijkzdagh så om uthskriffningen som landzhielpernes continuation; sedan så haffve vij och stått i tractat medh kungen i FrankrikeFranckrijke öffver alliancens ratification, men icke ändå kommet till besluth, och fördenskull något anståt till att rätt och beständigt fundera våre consilia, derföre haffve vij något längre drögt medh vårt skrifftelige svar och underrättelse, varandes i den förhopning att I effter eder vanlige och alt härtill bepröffvade flijt, försichtigheet och dexteritet varde doch icke deste mindre hollandes vercket gående, defenderandes huffvudplatzerne att icke flere oss affhändes och conserverandes arméen in till dess vij eder härifrån försterckia och till undsättning kunne komma, effter som I dhet alt sielffve lämpa moste effter tijden, tilfällen och fiendens förehaffvande. Nu sedan rijkzdagen är väl öffverstånden och till vårt gode contento afflupen, vij och medh seneste post haffve förnummet alt vara medh den frantzössische ambassadeuren M. Davauxe afftaalt och funnet ratificationen och alliancens effect vara fölgd, då haffve vij achtat nödigt eder om vår mening i ett och annat att rätt underrätta.

Först, endoch vij store skääl haffve att åstunda och medh all flijt trachta effter en hederlig och säker fredh och förlijkning medh keysaren och hans anhang, haffve och som eder vitterligit är före men enkannerligen sedan dhet Pragische fredzbeslutet sökt alle skälige medell till fredh. Haffve och, medan en och annan oss dertill hopp göra synes vill, fuller låtet oss någre fördelar gå uthur händerne allenast icke att hindra eller hindra låta någon fredztractat. Likväl haffve vij aff alt befunnet hoos fienden inthet mindre än fredzbegärligheet och alt hvad man derom talat haffver allenast vara anseedt till att göra oss förhatelige, vrijda skulden på oss och att skillia oss vedh andre våre venner och bundzförvanter, men aldrig det mäste alffvar haffver varit på färde. Hvarföre vij och haffve most befalla saken Gudh och resolverat till continuation aff alliancen medh Franckrijke. Sedan ifrån alle particular och enskylte tractater till en almän och universal fredztractat tillijka medh Franckrijke och andre våre bundzförvanter som äre eller ännu bliffva kunne. Anseendes att om dhet än i tractaten kunne giffva något mehra difficultet till uthredning för dhe margfallige interessen skull, så skall dhet doch vedh lycka och olycka giffva oss mehre lämpa och på all händelse mehra säkerheet och mehra reputation, och kan derhoos genom subsidier något facilitera och lätta vår börda, hälst effter vij hoos fienden inthet annat finne än hembdgirugheet, oföranderlig begärligheet att extendera sin dominat, list och flerd i alle sine ord och gerninger, och att dhet som vij vedh förbundet hooss våre allierade haffve att fruchta för dhet dhe måge oss till eventyrs vedh occasion förlåta och medh fienden accordera à part, vij doch likväl moste äfventyra medh samme consequence, uthan om förbundet, och haffve mindre att säya och ringare medell och rådh att emotböija. Haffve altså för föreskreffne skääl skull resolverat att sluta förbundet medh Franckrijke, försökia dhetsamme om dhet sigh nåå låter medh EnglandEngeland och Nederländerna, GeneralstaternaNederland och sij till om vij till vårt krigs uthförande någon adsistence aff dem nå kunde, och således häreffter undskylla oss för particular tractater, remitterandes altså tractaterne som interponenterne till en almän och universal fredzaffhandling att anställa medh alle interessenterne tillijka. Sådan ordre haffve vij giffvit hoffcantzlern Salviof att svara dem som honom häreffter tiltala, och serdeles att änskylla oss, när så omtales, hoos en och annan att vij länge haffve vendt effter keyserlige commissarier och fördenskull frantzsössische alliancens ratification så lenge och till vår skada uppehollet, men effter befunnen flärd och bedrägerij öffvergiffvit desse particular tractater, remitterandes alt till en universal affhandling. Samme ordre är och ambassadeuren i Franckrijke her Grotiog giffven och att berätta den venetianische ambassadeuren, effter dy venedische respubliquen sigh till underhandling tilbiuder, dhet han sine principaler må notificera denne vår resolution och dhe fördenskull häreffter till samme ende och uthslagh arbeta måge.

Här hoos oss haffver konungen i Danmark tillbudet sin underhandling för halfftannat åhr sedan, men alt dädaneffter tegat stilla in till dess han funne oss stå in puncto ratificationis aff den frantzösische alliancen och fördenskull nu genom sin resident åter renoverat och ånyo tillbudet sin interposition, såsom I sij aff bijfogade inlaga sub lit. A. Deropå vij ärne att giffva honom sådant svar som sagdt är och recommendera honom en universal fredztractat och interposition. Densamme ordre vij och nu her Steen Bielckeh haffve giffva låtet sådant och på sin sijda, när som fordres, marggraff Sigismundi att notificera. Effter vij nu inthet alffvar eller intention hoos fienden finna att kunna komma för oss sielffve medh ähra och säkerheet uthur detta kriget och iu vill tijdh och tilfälle till att rätt negociera sigh medh flere igenom, så är fuller inthet annat till råda eller att göra, såsom I sielffve försichteligen i eder skriffvelser döma, än att man moste fatta vapnen i handen dhet bäste man kan och näst Gudh under deres skyl och befordring driffva på freden, aldenstund lätteligen sigh döma låter, att medh mindre fienden någon fruchtan iniages nepligen hoos honom något skall stå att nå.

Vij haffve fördenskull först öffverlagdt att all forcen aff fiendens macht är i förledne åhr fallen eder och vår armée under eder conduicte på halssen och således tryckt vår armeé medh macht uthur sine fördelar och in på siökanten. Haffve altså hollet rådeligit att sökia alle medell till fiendens diversion och destruction, enkannerligen att hindra dhet fiendens recreurer iu motte nödgas att sändas till andre orter. Och effter Franckrijke i fiord haffver åter intaget alle dhe platzer som Spanien och keysaren i Franckrijke för detta hade inkräcktadt, och dertill medh vunnet genom Gallassesj och dhe keyserlige huffvudarmeers frånvaru åthskillige faste platzer i NederländernaNederland, LuxemburgLutzenburg, greffveskaped Burgund och der i fiendens land inqvarteret en godh deel aff sitt folck, och altså medh fiendens besvär haffver fått monge fördelar in, att sättia sine vapn vijdare. Derföre haffve vij gott funnet att starckt anholla hoos hertig Bernhart aff Weijmerk att han ville beflita sigh om en starck diversion att göra öffver RhenRenströmmen, enkannerligen hoos kungen i Franckrijke att dirigera sine consilia därhän och secundera hertig Bernhardts dessein krafftigt, såsom kongen i Franckrijke sigh och derhän väl haffver resolverat och dhe frantzössische ministri oss velat försäkra. Hvilket där dhet så skeer, och såsom berättas hertig Bernt vara allaredo Renströmmen passerat och tre aff dhe valstäder offvan BaselBasell sigh bemechtigat, där dhet continueres och sterckes effter lyfften, är förmodeligit att icke allenest Johan de Wertl hertigen moste opponeres uthan och Götsm honom gå till undsättning.

I WestfalenWestphalen äre våre saker alt härtill icke på dhet bäste administrerade och dessföruthan haffver man på sahl. landgreffvensn sijda icke heller handterat vercket som dhet sigh borde, och medh det alffvar och stadigheet som desse tijder och saker fordrade. Nu sedan sahl. landgreffven är affsompnader är denne staten i mehra perplexitet och olägenheet fallen, och icke kunne vij finna i en hastigheet något subiectum som aff affection medh förståndh skall kunna och villia fatta denne staten och sättia honom i sitt rätte väsend igen, hälst vedh denne besvärligheten att skaffa alle nödtorfftige medell tilhanda. Sedan förnimmer vij och landgreffvinnano och hennes rådh serdeles dhe i KasselCassell vara begripne i en starck fredztractat medh Kejsaren, att den icke heller landgreffvinnan heelt affrådes aff princen aff Uranien och andre, och att generallieutenanten Melanderp som doch aldrig haffver varit godh på vår sijda, styrckia dertill. Så söker och den unge pfalzische churfurstenq att draga den hessische arméen till sigh, efftersom och säyas vill att kongen i Franckrijke skall ochså sollicitera till sigh Melander och keysaren att sökia alle medell att draga dhe hessische troupper på sin sijda. Under desse consilier och våre difficulteter så haffve vij öffverlagdt saken här hoos oss på dhet flitigste och endoch vij icke sielffve alt gilla och kunne fuller besinna dhet andre rådh bättre skole synas om man alt ifrån dem till sigh draga kunde. Men för dhe besvärligheter vij haffve att redressera sakerne och draga folcket till oss först för feel på gode commendeurer, sedan på medlen och till dhet sidste att våre controlleurer äre i dhet ährendet store, derföre haffve vij hollet raisonablest och vår stat beqvämast att om mögeligit holla landgreffvinnan oss tillhanda och medh hänne den hessische arméen, skattandes pfallzgreffven att vara en dependent aff Engeland och fördenskull hans consilia inthet vara aff vår tenor och dessein. Sedan att hans väsende och dessein var såsom en depossiderad herres svårare.

Effter nu landgreffven vidh sin liffztijdh hade till oss affärdat sin hoffmarskalck Gynterodhr att confirmera den förrige alliancen sluten emellan vår högstährade sahl. käre herfader, loffvärdigst i åminnelse, och honom, och derhoos begärat att vij hans armée medh våre troupper i Westphalen och dhe westphalische quarteren stärckia ville, Landgreffvinnan och effter sin herres dödh samme commission haffver continuerat, så haffve vij Gynterodh, effter dy han vedh denne förandring icke haffver sigh kunnat inlåta i någon slutelig tractat, medh almän godh förtröstning affärdat, ochså der opå vår ambassadeur i Casselsche hoffvet her Herman Wulffs, som någre dager tilförande att göra oss öffver alt rapport var hijtkommen, medh instruction affärdat att confirmera alliancen, beholla landgreffvinnan i kriget och obligera hänne och hennes barn och rådh inthet med fienden att tractera uthan tillijka med oss och effter vår direction. På hvilket fall och der hennes armeé görer oss och Sveriges crono så väl sin eedh som hänne och hennes barn, sedan att alle garnisonerne oss medh eedh förbundes så väl som hänne och hennes barn, at alt bliffver under vår direction och den general som vij anten sielffve sättie eller vij föreenas om, med flere sådane condicioner, då haffve vij tilbudet oss att vela coniungera våre troupper i Westphalen med hennes och under hennes nampns conduicte men vår och Sveriges crones direction, och således låta våre garnisoner i Westphalen såväl sväria hänne och hennes barn som oss, förbehollandes oss deriämpte cooperationen medh vår armeé i SachsenSaxen och på fall aff coniunctionen att lyda och taga order aff vår general öffver huffvudarmeén, förväntandes hvadh hon der opå resolverandes varder. Detta consilium finne vij icke äfven vara dhet bästa, men aff tu onda vilckor dhet ringesta. Ty på detta sättet som nu går till moste vij holla vårt väsend på den orten för desperat och fördenskull något vara heller hazardera än alt. Sädan tages condicionerne vedh, så förhoppes vij att kunna salvera staten på den orten, fiendens macht derigenom kunna distraheras och en deel ifrån eder att affhollas, och likväl emot dhe befahrande infall kunna finnas under handen rådh eller iu vinnas tijdh. Men så frampt conditionerne inthet accepteres så stå vij uthi vårt förre postur, haffve inthet förlorat men så mycket vunnet att vår änskyllan hoos verlden bliffver så mycket liusare att vij dhet våre iu till saken giordt haffve och göra vele. Och effter generalmajoren Sneydevijt haffver vår sahl. k. herfaders breff på en stoor summa penninger och sompt betalning sompt försäkring aff oss påfordrat, haffve vij såsom vij icke gärna heelt vele slå fremmande cavallerie, som vij icke haffve något synnerligit emot eller att beskylla, för huffvudet, så haffve vij taget detta i acht, accorderat medh honom att verffva till den westphalische armeén ett regemente aff tolff compagnier till foot och begiffva sigh därhän, medh förtröstning att han, der han sig väl förholler och på ingen annan sätter sitt ögonverck än på oss och Sveriges crono, skall haffva sin skäälige och rättmätige prætension hoos oss i framtijden att förmoda. Kan nu vercket där igen fattas och redresseres på detta eller annat sätt dhet vore en synnerligh Gudz nåde, serdeles om en deel aff fienden derhän drages eller där qvar oppehollas kunne och således hindras att icke alle tilsammans gå och samblas emot eder. Moste doch alt ställa derhän hvadh dhet kan vercka och uthrätta, allenest att I aff denne vår communication måge sij våre consilia och dem secundera så mycket I kunne, nyttiandes dem så mycket sig göra låter, eller der I förmena någon skada deraff kunna föllia att I dhet då oss i tijdh avisera och förständiga till att moderera och lämpa alt medan dhet ännu botas kan.

Hvadh nu detta och dhet förre kan hielpa dhet ställe vij icke obilligt derhän och må gälla så vidt dhet gälla kan. Men aldenstund först vårt högste interesse verserer uthi siökanternes och Pommerns sampt MecklenburgMechelburgs conservation och dhe platzers, som fienden sigh der haffver bemechtigadt, återtagande, hvilket näst Gudh annorlunda än medh macht och veett icke är att nåå eller göra. Sedan så haffve vij och fiendens störste macht och force under dheres förnempste general der emot oss och kunne aff förledne åhrs dessein och acter nogsampt döma att fienden, ehuru annorstädes går iu alt derhän, skall vända hvad han förmå, att I medh vår armeé måge kunna, dhet Gudh affvände, undertryckias. Vij besinne och nogsampt både churfursterne aff Saxen och Brandenburg sådant inthet låta att driffva och settia sitt op der hoos. Och att flere furster och ständer väl finnas som dhetsamma aff haat, förtreet, fruchtan och hopp göra, icke seendes någon annan uthvägh eller sigh den inbillandes att bliffva detta mödesamme kriget qvitt. Derföre finne vij att vara dhet nödigste rätt att öffverläggia och besluta huruledes 1. en rätt huffvudarmeé må kunna anrättas i bägge Saxen, den sterckias och proportioneres så mycket mögeligit emot fienden och fattas under ett commendo, så att han kan vara tillhopa när så behooff göres och åter när skääl och kriget fordrar anten lämpnas eller skickas uth en deel deraff under en beqvemb generalpersohn och åter dragas tilsammans när skääl så fordrar. 2. Att huffvudplatzerne vedh siökanten medh gode commendeurer så och garnisoner och nödtorfftigt uppehälle och ammunition försöries. 3. Att vår civilstat uthi dhe anten inkräcktade eller oss medh alliance förbundne land och städer bliffver rätteligen administrerat effter alliancernes lydelse, beqvämadt till närvarande tijdernes lägenheet. 4. Att provision skaffes till feltedt uthi penninger, victualia, ammunition effter tarffven och mögeligheten. 5. Att stranderne och siökusten bliffver beseglat och förvarat och friske haffvet sampt alle andre strömar och hampner medh små skepp, strutzer och lodior förseedde. 6. Att och på all händelse någon deputeres som på alle fredztractater, deres tilfällen och offerenter gaffve acht tillijka medh andre våre allierade att adprehendera dhe occasioner som sigh sij låta. Uthi desse föreskreffne sex stycken sij vij att bestå vårt högste interesse, dhet dhe rätt måge bliffva bestälte eller iu till lägenheten och mögeligheten rätt beqvämade. Vår mening är öffver desse såsom föllier:

Till dhet första finne vij bäst att alt vårt krigsfolck som vij nu haffve deruthe, enkannerligen i Mechelburg och Pommern, såsom och dhet folcket till häst och foot som vij hädaneffter i åhr uthsändandes varde, stötes uthi en armeé och under ett commando, dermedh att undvijka all vedervertigheet och hinder som sigh elliest kunne tildraga aff diverse commenden. Och efftersom her Wrangell icke allenest är åldrig uthan, som vij förnimme, mycket aff sigh kommen, så haffve vij ärnat att förloffva honom hijt heem effter hans åstundan att bruka honom här hemma i våre vårdande tienster, och fördenskull tiltro eder dhet I eder icke förvägre eller endskylla att göra oss eder vahnlige tienst och taga och sambla alt folcket som uthur garnisonerne mistas kan till eder underhaffvande armée, görandes der ett corpus uthur. Dhet samme ärne vij sedan härifrån att sterckia medh 9800 man till foot och 2350 till häst, effter den liste här bijfogat är under lit B. Hvilket folck vij fuller alt förmoda att kunna öffverbringa i rädtan tijdh. Föruthan detta haffve vij låtit göra ordre att verffva i LivlandLiffland ett regemente till foot om 12 compagnier, hvilket emot hösten förhopligen kan eder tilkomma. Och vele vij förhoppas att der detta så med helsan och i rättan tijdh öffverkommer till dhet rydterijet så och dhet footfolcket som I allaredo haffve och aff her Wrangels igenloffda kunne erholla, att I ett temmeligit och lydigt corpus eller armeé skole kunna bringa tilsammans och fienden på all händelse kunne opponera. Där nu sedan anten krigsskääl fordrade eller och fienden gaffve der tilfälle till att man funne gott att uprätta en liten armeé till att göra en diversion på en eller annan orth så kunde, sedan eder och fiendens kraffter rätt vore æstimerade, uthur eder armeé tagas så monge regementer till häst och foot, som tijden tillåte och desseinen kraffde, och dhe medh nödtorfftigt artillerij och ammunition gaffves under generalen aff artillerijed Linnar Torstenssonsu eller, der fiendens macht eder så starckt ålåge att han icke kunde för all menniskelig fall skuld uthur huffvudlägre[t] mistas, under en annans generalofficerers commendo att effectuera den dessein som förehaffves och åter dragas till huffvudharmeén igen, när tijden och lägenheten dhet så fordrade. Hvadh folcket vedkommer som vij haffve ärnat sända uth kunne I, såsom den där vår stat känner, lätteligen döma att vij på en gång icke väl mehra kunne uthsända, anseendes den respect vij bära moste på våre landz och grentzers defension, så och dhet besvär uthskriffning medh sigh förer. Begäre fördenskull öffver detta och det andra edert rådh och avis.

2. Sedan så finne vij och högnödigt, efftersom I och i eder skriffvelse förmana och påminna om Strålsund, att gode commendeurer på alle huffvudplatzerne motte förordnes. På WismarWissmar mene vij oss den där är inthet stoort kunna förbättra, uthan låta Joen Lilliesparrev bliffva der qvar, förmodeligen dhet han gör så häreffter som härtill sidt till saken. Till StettinStetin haffve vij destinerat generalmajoren aff infanteriet Johan Lilliehökw och till Strålsund generalmajoren aff cavalleriet Axell Lilliex. Uthi GreifswaldGripswald och KolbergCollberg måge anten dhe där bliffva som nu äre, eller om dhe anten icke sielffve haffve affection dertill eller finnas beqväme, då äre vij tillfredz att I till vår ratification förordna der någon annan capabel man till, som I finne qualificerad dertill och hälst aff våre undersåtere. Garnisonerne moste effter fiendens dessein och platzernes stoorleek och andre considerationer ökas eller minskas, hvilket vij eder discretion tiltroo. Men så holle vij före att garnisonen i Wissmar bör åthminste sterckias medh en squadron och haffve fördenskull dijthän ärnat att affärda dhe 4 compagnier dalekarlar som på listan stå, så att tu complette svenske regementen deruthi ligge. Strålsund moste medh svenskt eller finskt folk effter capitulationen vara förseedt, och endoch med denne alt fuller haffver sin fahra, likväl medan alliancen oss anten holler eller skillier, såsom den bliffver väl eller illa i acht tagen, vij och så väl som vår sahl. herfader monge betänckiande medh den staden haffva moste, derföre moste och vill alt medh den staden tracteres modeste och med dheras villie, ty elliest inthet tviffvell är att vij i outhredelige labyrinther förfalla skole. Kan man beholla där meer1 2 svenske complette regimenten, mene vij dhet tillijka medh borgerskapedt vara nogh. Ty emot borgerskapedt att holla där starck garnison inne ville inthet vara nyttigt till denne vår stat och dessein för monge orsaker skuld som sigh sielffve thee. Colberg vore och gott att dhet bliffve medh ett svenskt regemente besatt, doch kan garnisonen, effter som fahran vexer eller tager aff, ökes eller minskes. Griphiswald behöffver åthminste tu gode complette regementen, enkannerligen när fienden ligger i negden, och moste Stetin fattas effter tijden och tilståndet. Hvilket så väl som dhe andre platzers försörgning vij eder discretion och gottfinnande heemställe. Till att underholla garnisonerne moste man fuller först göra sin flijt hvadh man kan niuta och nyttia aff städerne sielff. Sedan vele vij och göra all flijt att skaffa in på en ort och annan proviant och serdeles spannemål. Så moste göras all flijt att niuta hvadh man kan aff landet, och skall deriämpte bliffva aff oss till garnisonerne deputeradt alt hvad som faller i mechelburgische och pommersche licenterne. Desse medell när dhe bliffva rätt menagerade vele vij hoppas att dhe skole göra en godh deel till saken, enkannerligen om fienden kunde bringas uthur landet. Och der sedan något feelte, moste man bruka dhe medell som i sådant fall härtill haffve varit vahne. Om ammunitionen kan uthur dhet nästfölliande förslagh iudiceres.

3. Administrationen aff civilstaten är härtill förder aff vår legat her Steen Bielcke och vedh vår rijkzcantzlers närvaru aff honom och sedan aff hvar gouverneur à part. Men effter som detta inthet annat giffver än confusion och her Steen Bielckes svagheet och oförmögenheet dageligen tiltager, så kunne vij ey heller längre pläga honom dermedh, uthan haffve resolverat att giffva och unna honom förloff att komma heem och försökia om han förlossadt aff sitt dagelige besvär kunde finna någon lijsa på sin siukdom. Att sända någon annan dijt som civilstaten där förer och likväl inthet medh militien haffver att göra, föruthan dhet att dhet elliest haffver sin difficultet, så sij vij doch inthet annat deraff att komma än missförstånd och oppositioner, såsom oftast hinder i huffvudsaken. Hvarföre vij haffve för gott anseedt att coniungera generalaten och generalgouvernementet öffver alle våre stats och regeringssaker i öffver- och nedersaxische creitzerne och dem eder persohn allernådigst förtroo, inthet tvifflandes att endoch dhet haffver sin stora börda medh sigh, ettdhera och så fordrar en heel man och serdeles i desse besvärlige tijder, likväl när vij alt rätt öffverläggia skall bördan mehra derigenom lättas än adgraveras, när man tillijka besväres och icke controlleres, men mehra kan taga rådh hoos sigh sielff. Och efftersom för landfolckedt och städernes skuld så och andre orsaker I väl kunne behöffva adsistenter, så vette vij inge bättre eder att tilordna än Strassburgy som är en discret karll och secreteraren Johan Nicodemiz, hvilken denne tijdh bortåth haffver adsisterat her Steen Bielcke och elliest veet godt beskeed om sakerne, efftersom han och beqvemest är den I uthi våre och fäderneslandet enskylte angående saker bruka kunne. I Strålsund haffve I Hallenumaa, i Stetin D. Hempelab hvilke man ännu i gemene saker haffver att bruka. Kunne I förmå eder svåger Bertram Pfuelac att taga på sigh generalcommissarii embete, vore dhet gott, elliest kunne I uthi cammersakerne bruka cammereraren Jacob Erichsson och hoos armeén cammereraren Gert Anthonissonad . Hvilke där I holla hand öffver tviffle vij inthet att I å våre vegner kunne draga godh tienst aff. Öffver dette alt begäre vij edert gode betänckiande.

4. Belangande provisionen uthi penninger, victualie, ammunition till armeén så kunne vij väl besinna huru högnödigt dhet är till sakernes beständige uthföring såsom och till att redressera militien och militarische disciplin, som nu mästedels hoos vår armeé och fiendens är förfallen och fast moste tålas till alle ländernes, der man kommer, förödning och ruin. Men effter desse krigen som nu föres inthet äre proportionerade till hvarcken vår eller fiendens macht, uthan hvar intenderar sine forces så vijdt han kan få dem ihoop till att medh tyngd och börda undertryckia dem andre, så sij icke heller vij huruledes vij uthan vår stats deruthe hastige undergång kunne reformera och proportionera militien till våre kraffter, uthan mena eder så väl som oss haffva den tancken att där vij starckare, större och flere armeer kunde bringa op, att vij fienden i myckinheet vore öffverlägne, vij då oss så myckit bättre hopp göra kunne till att finna medell och föra saken till ända. Så att vij fördenskull icke sij huru vij kunne göra räkning medh pungen och alt till en ordenteligheet dirigera. Doch likväl skole vij bära omsorg före att icke något må försumas dhet som vår stat tillåter att kunna göras. Så mycket penningerne vedkommer så haffve vij med feltmarskalcken her Lessleae till armeén loffvat 200.000 riksdaler till förledne den 1 januarii. Så haffve vij giordt ordre till her Salvium till Hamburg att effter vij medh kongen i Franckrijke haffve oss förenat, dhet han oss 4 tunnor guldh skall giffva vedh alliancens ratification, han fördenskull anten skall remittera eller och på eder anordning betala 180.000 riksdaler, dem I regementerne och till general och artillerijstaten kunne förordna. Sedan skall han erläggia till eder fulmechtige 40.000 riksdaler på betalning aff dhet klädet som I uthi höstas haffve taget op till soldatescans kläden. Så haffve vij och giordt förordning på garnisonernes i HinterpommernHinder- och VorpommernFörpommern så underhold som adsistence, hvart à part. Så något litet till WeserWeserströmmen, item till betalning på dem som i Stetin och Strålsund något förstreckt haffve, deste bättre att oppeholla crediten, effter såsom vij eder till mehra underrättelse en designation här hoos öffverskicka aff vår disposition under lit. C. Sedan så är och emellan oss och kongen i Franckrijke accorderat att han oss åhrligen på tvenne terminer skall giffva till subsidie emedan alliancen vahrar 4 tunnor guldh, och går den förste terminen an nästkommande den 15 maij att erläggias i Amsterdam, hvilke så vijda dhe uthgå och icke minskas genom vexellbesvär och andre frantssössische påfund, haffve vij och deputerat till eder och armeén. Om vij och något kunne komma hädan tillväga, deröffver skall inthet försummas som sigh göra låter uthan vår egen stats fahra eller ruin. Victualie belangande så gör vij all flijt att bringa up hvad som mögeligit är. Men efftersom I uthi eder skriffvelse aff den 1 jan. förmäle och oss förtröste att sammanbringa där i landet till ett publick magazin så mycken spannemåhl som mäst är mögeligit, der eder aff fienden så mycken roo ville låtas. Sedan förmäle I och att officererne haffve försörgdt sigh på alle orter och bracht samman en godh post, hvilken där vij vele betala åth officererne skulle den kunna dem affhandlas och till krigsväsendet användas. Nu är oss denne eder försorg mycket tacknemblig och länder oss mycket till underrädtelse, om vij finge en designation på dhet som är i förrådh i publicke magazinen eller dijt in kunnat skaffas. Sedan begäre vij och att I vele handla medh alle officererne som haffva spannemål, accorderandes med dem öffver köpet dhet bäste I kunne och till vår tienst, då vij så snart vij derom och om quantiteten och specierne bliffva adverterade vele göra förordning öffver dheres richtige betalning. Hvilket der dhet så mycket vore att vij inthet behöffde att sända något hädan och uth på fracht och risico, vore dhet oss en stoor lijsa. Hvarföre I och deröffver oss medh första vele förständiga. Kan dhet inthet förslå, så vele vij doch bära åhuga att armeén hädan medh brödh må bliffva undsatt. Der och någre andre victualiepertzeler medh armeéns eller fästningarnes nytta hädan skaffas skulle, vele vij och göra vår flijt att bringa up hvad bringas kan, när vij om eder mening bliffva underrättade. Hvadh vij och haffve anten i förrådh eller bestält uthi ammunition och tänckia i sommar att sända uth till eder effter handen, dhet haffve I att sij aff medfölliande designation under lit. B. I vele nu detta alt öffverläggia, derhoos öffverväga hvad I nödtorfftigt behöffve så och, hvad I vette fäderneslandet kunna draga i ett och annat, oss eder mening deröffver giffva tilkänna och edre consilia så lämpa som I vette och döma dhet vår och fäderneslandzens tienst kräffver och oss att göra och draga möijeligit är, tesgmoinerande i alt den villigheet och troheet I altidh haffve teet emot vår sahl. käre herfader, oss och fäderneslandet, och allting modererandes till mögeligheten och vår tienst, eder derhooss försäkrandes, att vij inthet skole mindre låta dhet sigh allenast göra låter.

5. Till strandernes och siökustens försäkring vele vij under ammiral Blohm förordna dijt uth till eder en godh deel små skepp och strutzer, som kunne besegla custerne och holla fienden ifrån landto RügenRugen såsom och hielpa till effter eder förordning att försvara inloppen, Frisches Hafffriske haffvet, Wismarische hampnen och der så är att fahra vill tilväxa eller vij förnimma hoos fienden någon tillredzell till sjöes, skall en aff rijkzviceammiralerne först löpa uth till eder medh en anseenlig flotta till att öffverföra footfolcket, och där så är aff nöden, bliffva sommaren öffver deruthe liggiande medh så monge örlighskepp som nödige finnas till siöens defension. Men så frampt fienden icke haffver någon adparat för handen till siöes uthan dhet kan affvärias medh små skepp och strutzer, synes icke heller vara aff nöden att göra fåfänge omkostnader, uthan på dhet fall skulle dhe små skepp och strutzerne bliffva under ammiralen Blohm deruthe att brukas effter eder förordning och dhe store skeppen löpa heem hollandes sigh på alle händelser färdige och tillredz när omtränger.

6. Att haffva en eller flere gode män der uthe som giffva acht på fredztractaterne och alle förefallande occasioner därtill synes häreffter att vela vara högnödigt. Ty effter kongen i Franckrijke altidh skall holla sin legat i Tyskland och genom den sökia att dirigera våre consilia så mycket han kan, så är deremot aff nöden att och vij haffve en derhooss som haffver tijdh och tilfälle att sij på vårt interesse och deriämpte kan haffva tijdh nogh effter verdennes närvarande lopp att holla correspondencen oppe. Doch enkannerligen att giffva acht på dhe occasioner till fredztractater som sigh coniunctim kunne offerera. Icke see vij heller någon ort bättre och bequämare der till än Hamburg. Vi haffve härtill brukat her Salvium deruthi och vette icke heller någon annan honom ännu att föredraga, efftersom han dhe ährenden haffver nu aff longlig tijdh väl fattad och hoos sigh, så att han om vår stat och consilier bäst kan döma och lättast är att informera. Men så frampt vij sij något alffvar eller merckelig apparence till fredztractaterne, vele vij pro re nata besluta om vij andre och flere därtill deputera skole. Honom eller hvem vij frambdeles dijt förordnandes varde vele giffva den ordre och instruction att han flitigt medh eder skall correspondera, inthet tvifflandes att I honom adsistere medh edert gode rådh och bijstånd till vårt och fäderneslandzens välstånd och tienst. Vij haffve ochså seedt uthaff edert breff till her Salvium så väl som hvadh I till oss skriffvit haffve eder mening om vår soldatescas och officerernes contentement, huruledes dhet vore bäst att befordra uthan confusion och vår skada medh fredztractaterne. Och behagar oss väl eder mening deröffver att icke officererne dragas till tractaten eller fråges derom, uthan att man låter sådant på generalen ankomma, haffvandes lärt aff MagdeburgMagdeburgische handelen, hvad officerernes och peuplessens concurrentie ondt plägar förorsaka. Och är oss kärt att I edert betänckiande deröffver haffve meddelat hvareffter och instructionen på händelse skall bliffva dereffter författadt.

Detta är nu således vår intention och mening öffver ett och annat som vij för denne tijdh erachte mäst att komma hooss oss i betänckiande, haffvandes velat eder optäckia våre tanckar medh desse orsaker och skääl. Men effter dy omständigheterne sigh understundom förvandla och komma dageligen nova emergentia op, föruthan dhet kunne I bäst sij in loco hvad sigh göra låter eller icke; derför begär vij aff eder allernådigst och tiltroo eder troheet och nijt om vårt bästa att I medh första giffva oss häröffver edert rådsamme betänckiande, och doch imedlertijdh så vidt sigh göra låter dirigera sakerne till denne vår intention, medh mindre I sielffve kunne sij någon merckelig skada deraff vela föllia, på hvilket fall vij låte till eder discretion att hollat in suspenso till eder vijdare communication och vår deropå fölliande förklaring. Vij vele imedlertijdh arbeta opå dhet som uth skall till eder, och så snart vij förnimme edert betänckiande, vele vij alle fulmachter och instructioner oförsummeligen författa och öffverskicka låta. Hvad elliest kriget och dess förande vedkommer kan aff oss eder inthet föreskriffvas uthi, men remittera sådant till tijden, fiendens contenance och desseiner och eder egen vaanlige flijt och försichtigheet, och bedia Gudh att giffva gode och lyckelige rådh, actioner och successer, efftersom eder flijt och gode tienster altijdh hoos oss skole bliffva i godh åminnelse. Eder härmedh Gudh befallandes etc.

GOG. JDLG. CCG. AO. ÅAxelson af


Utgivare: Helmut Backhaus

__________________________

Textkritiska noter

1Läsningen är oklar.

Realianoter