Instruction och underrettelse, hvarefter Kongl. M:tt vill, att feldtmarskalken Hr. Gustaf Horn på detta honom pålagdhe tåg åth DanmarkDannemarck sig retta och hvadh saker han enkannerligen i acht taga skall.1
1. Efftersom Hennes K. M:t allernådigst feltmarskalken Hr. Gustaf Horn betrott hafver sitt krigsfolk till hest och foott, som här på denne svenske sijdhan blijfver och kan brukas i feltt, sosom ock tillbetrott honom defensionen aff SmålandSmålandh, VästergötlandVestergötlandh och ÖlandÖlandh och inspection på dhe garnisonerne der nedre vedh grentzen, at grentzehusen måge blijfva väl försedde medh nödtorftige garnisoner och icke till sin fahra förblottade. Altså tiltror Hennes K. M:t feltmarskalken att medh sin sedhvanlige åhåga och flijt alt ded vårdha sigh om och drijfva, som länder till Hennes K. M:ts och rijksens säkerheet och välferdh så och till befordring af dess resolverade dessein,2 och kan förekomma och afväria H. K. M:ts och fäderneslandzens skadha eller nadeel i en och annan måtto.
2. Han skal fördenskuldh nu strax uthan all drögsmål begiffva sig ned till JönköpingJöneköping och dijt kommandes förfahra aff generalmajoren Hr. Lars Kagga så ock Cammarrådet Jahan Kruseb, först huru grentzefestningarne KalmarCalmar, ÄlvsborgElffs- och GöteborgGötheborg, Jöneköping och BorgholmBorckholm samptt skanzen på Ölandh BjörnhovdaBiörnehufvud äre medh garnisoner, victualie, ammunition och alle nödtorfter försörgdhe. Sedhan, huru medh uthschriffningen och munstringen där nedre i landed ähr förrettadt och huru altt där förevetter. Enkannerligen, hvadh brödh, öhl och annadt proviant där kan finnas församblatt och tillredt, huru medh artilleriedt, amunitionen, artillerijvagnar och hestar förevetter,3 hvadh tijender där höres uthur Danmarck och annadt sådant mehra, som tiänar honom till sins resolutions och förehaffvandes befordring. Och skall altså feltmarskalken därpå communicera denne Hennes K. M:ts dessein så och instructionen medh rijkzdrotzeten, som nu är där nedre stadh, och Hr. Lars Kagg. Och alttså hielpas åth alt deste bequemare och bettre att pådrijfva och fortsettia, och där någott på en ort eller annan felar, som kundhe förorsaka någon skadha, sådant i tijdh att botha och hielpa.4
3. Däropå skall han strax förordna VärnamoVernamo till rendevous åth armeen, befalandes cammerrådedt Johan Kruse att göra uthredning på folkedt till en månadzkost så ock höö och haffra åthminste på 14 dagar åth hästarne5 och att den strax dijt skaffvas och där holles i förvaring. Och skole landzhöfdingarne, enkannerligen aff Jöneköping och KronobergChroneberg vara därhoos och bära sorg före att nödtorffterne måge skaffvas ordentligen vidh handen, på ded desto bettre disciplinen hållas kan medh krigsfolket och undersåtarne desto beqvämare förvaras ifrån rooff och annan skadha. Och skall cammarrådedt på alt förrådh göra sin flijt, icke allenast att haffva den ena månadskost uthan tvenne vedh handen och i förrådh, på ded ju icke något må fela heller krigsfolket nödgas, hvar det för någre oförmodelige förfall skuldh råkade att blijffva längre inne om grentzerne, gripa till plundring och förderffva undersåterne. Doch skall altt ded, som icke göres behoff och ähr aff nöden att förtäras, väl blijffva spartt och förvaratt till des ded omtränger.
4. Sosom nu till garnisonerne i Calmar, Borckholm på Ölandh så och i Götheborg och Elffsborg visse regementer till defension ähre förordnade, sosom ähre till Calmar Jahan Flemingc med sitt regemente för denne tijdhen giordh och skall rettas till 6 compagnier, sedhan Ribbing, PerPeder Ribbings vestergöter - 6 comp: Kagg, NilsNils Kagges 1 comp: så ock af Smålandz rytterne 200 hestar, som blijffva till öfverlops och skole extra ordinem medh officerare försörias. Och däsföruthan borgerskapedt rettas i compagnier och ordning till defensionen. Till Borckholms och Ölandz defension skall Bremen, TuveTuffve Bremers 4 compagnier sampt 100 östergötiske öfverlopsryttare förordnas och på samma sätt, som om smålendingarne är sagtt, medh officerare försörias. Och desse skole defendera landedt och haffva sig till hielp landfolkedt och almogen, rettade i ordre och medh landzofficerer försed. Så och borgerskapedt i Calmar rettas i compagnier, skaffva sig värior och musketer och lathe sig på all nödfall finnes bered till sin egen vern.6 I Jöneköping skole blijffva Nijls Kagges 3 compagnier, medh borgerskapedt. På Elfsborgh skole blijffva 2 complette compagnier aff Her Stenbock, Erik GustafssonErich Stenbocks regemente7 och de väl complette. Sedhan till Götheborg och Ryssås skansRyssåsen Gordons 8 compagnier,8 Her Erich Stenbockz Vestmanlendingar - 4 compagnier. Hr Stenbock, Gustaf OttoGustaf Steenbocks Smålendingar - 3 compagnier jempte stadzens soldatecompagnie, som och borgerskapedt i sine compagnier och ordning formerat. Och där någon almoge aff landedt inkomme, moste och den stellas aff commendanten i ordning och till vern. Och sijdst 200 vestgöte ryttare i 2 compagnier dresserat och medh extraordinarie officerer försörgdhe. Och skole desse garnisoner i Calmar och Götheborg serdeles förretta vachten i för:te festningar och på all fall och hendelse försvara för:te platzer till H. K. M:ts och rijksens välfärdh. Och nähr icke någon annan stoor fahra är på ferde, då9 med ryttare och välformerade partier af footfolcket i rettan tijdh väria grentzerne och landed där näst hoos för infall och plundring, och däruthinnan heelt försichtigt gåå, att huffvudplatzerne icke genom någon olycka löpa fahra och blijffva försatte eller förraskadhe.
5. Nähr detta så ähr förordnadt och i sin richtigheet skall till felttågedt förordnas först uthij ryttare ett complet regemente aff vestgöterne, ett complet regemente aff smålendingarne, en squadron aff östgöterne och en squadron aff uplendingarne, om haffvas kan, complette eller så godhe som till väga bringas kone. Sedhan uthij foottfolk 2 compagnier aff Gordon och 6 comp Sudermanlendingar undher öfverstens Sperling, Caspar OttoSperlings conduicte, 8 comp dalekarler, 8 comp Hr Gustaff Stenbocks och 7 comp Fleetwood, GeorgGeorg Fletwodz smålendingar, 12 comp Ribbing, BengtBengt Ribbings vestgöterne och 8 comp Lillie, AxelAxel Lilies Östgöter, hvilke alle således skole rettas och i så månge compagnier förordnas och där som officerer felas, då straxt tilsettias10 som sagdt ähr. Och skole derför så ryttare som knechtar drages tillsammans till rendevousen i Vernamo all tillijka på en dagh så snart proviantet och fouragen ähr till redz, giffvandes dem i godh tijdh ordre och befalandes, att hvar stådthollare så på den ene som andre sijdan om vägen ähr folkedt fölgachtigh, att ordna dem deres natläger, skaffva dem ordenteligen sin tarff och holla disciplinen vidh macht. Hvilket feltmarskalken flitigt skall veta dem att tillseija och achta. Och cammerråded haffver befalning att giffva acht opå. Rendevousen såge Hennes K. M:t helst at åthsijdste den 24 jan anstelles motte, så att feltmarskalken medh armeen kunde komma till marchera före ändan på januarii och vara i begynnelsen aff februarii i Danmarck öfver grentzen.
6. Så snartt munstringen ähr sked och folket hafver order att marchera, skall feltmarskalken låtha föra ifrån Jöneköping så mycket aff artilleriedt och ammunitionen som nödvendigt på dette vintertågedt och till desseinen ähr tarffligt och han kan medh artillerie hestarne fortbringa, så att marchen därigenom icke blijffver försumat eller för länge fördrögd. Och där så vore att så månge store stycker icke kundhe nu medföres, som fuller giordes behoff, så måge de hållas tillredz i Jöneköping och kone föras efter nähr ded giörs behoff, allenast att åthminste ett par halffva cartouner, 6 12pundige stycken och nödvendige regementsstycken medh behörlig ammunition blijfver medhfördh.
7. Kan feltmarskalken genom Carl Hårdhd rijksjägemästaren eller genom andhre medell komma någre fyrrörer heller draguner till väga, därom skall han göra all sin möijeligh flijt, doch så detta som medh sielffve folket altså förståendes, att om ähn alt ded nyschreffne icke så strax finnes därhoos, uthan någre sticka sigh undhan, skall feltmarskalken därigenom icke latha turbera sin dessein, uthan gåå fort och genom landzhöffdingerne och en eller annan qvarlempnade officerer latha drijffva dem uth till armeen.11
8. Så snart nu felttmarskalken ähr tillredz och hafver folkedt ihoop, skall han öfversij och tillfyllest bevära dem så och undsettia de gamble ryttare som i TysklandTysklandh ähre aff sig kompne och icke ähnnu tillfyllest bevärde medh harnisk och pistoler, och strax latha kalla rytterne för sig och foottfolkedt för sigh ihoop och där latha läsa dem medh flijt krigsartiklarne före, latha dem där göra Kongl. M:tt och rijket sin eedh och att holla krigsartiklarne, sosom och att blijffva hos deres fänikor och standarer. Och så snartt ded ähr skeedt och feltmarskalken hafver12 artilleriedt och ammunitionen ihoop, hafver krigsfolket efter lägenheten medh klädher försorgdt, rett beverdt och beväpnadt, och om så månge penningar i förrådh finnes, giffver krigsfolket en månadz soldh eller hafver åthminstonne gifvit officererne en månadz lähning, så och försörgdt krigsfolket medh 14 dagars heller 3 veckors kost, då skall han latha landzhöfdingarna Bencht Baggee, Knutt Soopf och den som Rytter [Reuter af Skälboö], Johan HenrikssonJahan Hinderssons ställe förträder i Vestergötlandh, att fölia sigh nedh åth grentzen och där ett nattläger eller 2 förer, begiffva sig hvartdera till sitt landzhöffdingesdöme uth medh grentzen, hollandhes almogen i bereddskap att affväria allehandha infall af naboskapedt så och plundring, och vara till redz, där så omtränger och felttmarskalken ded fordrar, att göra medh ett uthskott något infall öfver grentzen. Eller ju göra därtill ett blintt alarm och jaga fienden deste mehra skreck in, men icke att gåå öfver grentzen uthan feltmarskalkens speciale ordre och befalning.
9. Marchen skall felttmarskalken anstella den vägen åth MarkarydMarkaridt och så fortt öfver grentzen till Tranarps vadTranarpz vadh. Förnimmer nu feltmarskalken i medler tijdh och denne sin marche, att kongen i Danmarck haffver sine festningar på denne sijdan sunded13 väll besatt och däsföruthan ett corpus aff en armee på benen, så moste han medh generalmaioren väl öfverläggia huru considerabel den fiendtlige armeen ähr och hvadh till görande står medh skäl. Och så framptt fiendens armee icke ähr deste bättre och egalerer heller öfvergåår icke Hennes K. M:tts armee, då ähr till betrachta om man anten vill sökia henne heller och logera sig där i landedt och draga fiendens armee uthur fordelen och in på sig, då desto bequemligare att tasta henne an. Och moste på ded fallett en godh och bequämb ort afsijs, där ett läger säkert kan slås, eller folket logeras och medh bequemblighet underhollas der i landedt och eliest haffva tilförsell säkert här uthur Sverige. Och i medler tijdh göras all flijtt att man en ort heller 2 aff importance, och där seden uthi fattas kundhe, motte kona öfverstöta och sig bemechtiga, sosom serdeles i Helsingborg och Laholm, och moste på dett falled giffvas godh acht opå at i begynnelsen altt försichtigt mesnageras och att krigsfolkedt, som godh deels nyschreffne ähre, må hollas i en godh humor och courage.
10. Men så frampt ingen armee på danske sijdan ähr åå ferde på denne sijdhan sundedt, uthan anten blotte garnisonerne heller jempte dem någre fåå compagnier ryttare, anten lähns eller rustiensts hestar heller eliest någre hundrade hestar aff ingen stoor consideration, så ähr aff nöden att felttmarskalken söker att slå dem ifrån hvarandra medh sitt cavallerie, anten han sielff gåår efter dem heller förordnar maioren Hr. Lars Kagge heller sänder generalmaioren aff cavalleriedt Hans Wachtmästarg efter dem, eftersom de kone vara considerable till och de nähr heller fiärran ligge. Och att armeen går genast på Helssingborg att sökia all medel till att impatronera sigh ded. Därnäst LandskronaLandzchrona och så MalmöMalmöö. Hvadh häruthinnan görliget eller icke ähr, ded moste felttmarskalken medh dem andhre väl öfverlägga, och sedhan han ded ene och andhre hafver taget i ögenskijn sosom och rett lathet informera sig och finner i landed och städerne anten skreck heller courage, därefter fatta resolution. Och nyttia ju landed medh godh ordre till armeens richtige och godhe underholdh.
11. Kan han och blijffva för:te trenne orter mechtig, så skall han dem medh infanteriedt väl besettia och provisionaliter till Hennes K. M:ts resolution förordna commendanter i hvar platz. Och så medh ded öfrige samptt cavalleriedt sökia efter handen att göra sigh mestare aff alle de slott, gårdar och städer, som liggia i Skåne och BlekingeBleking, och de som fasta ähre blockera på ded besthe och säkreste sätt som skee kan. Och således nyttia desse tvenne landskap till underholdh och quarter för folket, accommoderandes dem ded aldra bestha och conserverandes armeen som han kan vinter och våren öfver, till vijdare beskeed.
12. Alle som i städerne och åå landed boo, serdeles borgare, präster, bönder, och vele giffva sig under H. K. M:ts hörsamheet, förobligera sigh till troheett och göra skatt, skuldh och contribution, dem skall han anama i Hs K. M:ts skydd och dem så in genere som medh special salvaguardier försij och försöria och holla hand öfver att dhe blijffva skyddade. Och så mycket städernes, som godvilligt giffva sigh under H. K. M:t och Sveriges Chrono och ähre i sig sielff någott faste, privilegier vedkommer, dem må felttmarskalken giffva en godh förtröstning opå, så framptt de ståndachtigt vedh deres trohett och hörsamheet förblijffva. Men alle i gemen försäkra på lag och rett och Hennes K. M:ts nåder, med lyffte aff recommendation14. Men landzofficererne och där han eliest finner någre kongen i Danmarck in specie obligerade, dem skall han anten, om de fångas, beholla fengslige, eller där de medh conditioner giffve sigh, latha passera öfver till SjällandSiälandh och skikia sig så mycket han kan medh alle dem och serdeles aff adeln, som han kan troo eller sij hoos dem andhra någott förmår och icke ähr anten troheett heller redhåga i att förmodha.
13. Han skall och genom cammerråded och krigscommissarium Johan Kruse settia altt landedt samptt städerne i contribution, draga in all kongen i Danmarks regalier, tullar och andre rettigheter, förordna upbördzmän och hvadh mehra göres behof, och så laga sielff och genom andhra att alle dee medel, som haffves kone medh skäl, måge ordenteligen nyttias och anvendes till krigsfolksens underholdh och hvadh krigedt eliest fordrar.
14. Så moste han till rådha holla hvadh i stycken eller ammunition på festningarne finnes och vinläggia sig om att artilleriedt och ammunitionsvagnarne måge väl blijffva bespänte och beqvemadhe medh hestar och annan nödtorfft, och sådant genom landzstäderne, där sådantt besvär väl kan fördelas emellan.
15. Han moste och sij till att latha där i landed uthaff ded krigsfolkedt der kan föras på befestningarna eller eliest finnas at löpa i landedt, verffva Hennes K. M:t ett gott regemente till foott heller 2, heller och mehr om så finnes folk till fongs. Och giffva dem där i landedt löpeplatz jempte värffningspenningar opå sådan capitulation som för detta haffver varit brukelig och ähn ähr. Och hvar där funnes tillfelle at sterkia förmedelst sådan verffning hoffregementet medh en squadron, moste ded ey heller uthur acht lathas.15
16. I lijka motto, där tyskt rytterij vore at upbringa, ähr Hennes K. M:t och tillfridz att felttmarskalken ett comp: ryttare för sig, ett generalmaioren för sig och ett generalmaioren aff cavalleriedt för sig på vahnlige värffningspenningar och quarteer, doch icke annorlundha ähn till uppehelle, ordenteligen blijfve anordnadt.
17. Om uthij garnisonerne hoos fienden heller eliest finnes någre förlupne svenske knechtar, anten de ähre förlupne uthur Tysklandh heller här öfver grentzen, så skall feltmarskalken deste bettre att vinna dem och icke drijffva dem till förtvijfflan och vederspennighet, stella sigh emott dem gunstigt, endskylla heller deres förrymmandhe ded besthe man medh ähran kan, försäkra dem på Hennes K. M:tts nåder och hielpa hvar till sitt regemente igen. Och där någre funnes som heelt länge hadhe varit undan regementen, kunde dem tillathes att blijffva under de värffvade, doch icke öfver huffvudedt, uthan aff orsaker som hos den ene mehra kan finnas ähn hos dhen andhre. Och skall vedh denne occasion flitigt sijs effter de svenske och göras all flit at draga dem tillbakars. Och där någre finnes i festningarne, verma up deres blodh och nyttia dem, så vijda möijeligt ähr, till Hennes K. M:ts och rijkzens tiänst.
18. Alle de skep, skutor och båtar som feltmarskalken kan under städerne heller landedt blijffva mechtig, dem skall han alle latha holla till rådha och icke tilstädhia någon att segla aff uthan hans tilstondh. Och skall felttmarskalken notificera hijtt up till ammiralitetet, hvadh som han där mechtigh blijffva kan.
19. Sijdst skall han och sökia alle medell att få någon correspondencelinie öpen medh feltmarskalken herr Lindorm Torstenssonh, anten ded skeer medh skutor och båthar på Landt too RügenRygen heller genom BeltBeltt. Doch på sätt och viss som tijdhen och occasionen giffver vedh handen och sig best practicera lather.
20. Och till beslutt skall han och haffva ett öga på grentzerne, att han affvärier så myckit han kan altt infall på undersåterne och däruthinnan correspondera medh landzhöfdingarne, adsisterandes dem så vijdha göhrligt ähr, och där altt lather göra sig i Skåne och Bleking, då därhoos någott att bruka och nyttia garnisonen i Calmar.
Actum Stockholm den 8 januarii Ao 1644.Oppå högstb:te Hennes Kongl. May:ttz vägnar aff Hennes K. M:tt sampt Sveriges rijkes respective förmyndare och regering underskriffvitt.16
__________________________