Jag hafver en long tijdh intet schriffvett min K. B. till, somptt för min svagheett skuldh, somptt att så ondt hafver varitt att få breff fram för desse onda vägar skuldh. Efter jag nu förnimmer att haffvedt ähr reendt eller ju i närmeste taget, så hafver jag afferdatt min lackeij öfver till Reval/TallinnReffle och honom dette breff medgiffvett, och därhoos korteligen mentionerat hvadh mig tycker min broder tiänar att veta. Vår rijksdag, sedhan han hade varatt i 9 veker, ähr ändatt den 20 martii kortt för påska. Hvadh där ähr tracterat och handlatt så och slutett, kan min B. till en deel sij aff bijfogade trychtte beslutt. Jag hafver för min svagheett skuldh fuller inted arbetadt däruthij. Doch hafver jag fuller merktt stora svårighetter haffva varitt åå färde, sosom jag nepligen [tror] på någon rijksdag hafva varitt i gong. H. F. Nåde hertig Carl Gustaffa ähr förklaratt på Hennes M:ts dödzfall successor till rijked, doch in generalissimis terminis till vijdare affhandling. Så haffve och stenderne præter morem majorum confirmerat Kong. M:tz lyffte på sins frumoders Hennes M:tz Maria Eleonoraenkedrotningensb lijffgeding eller des förordning och recompence i penningar.
Nu ähr altt hoos oss stilla. Uthrijkes gåår ded någott långsamptt medh fredens execution och ståår därhen, huru altt vill afflöpa. Doch hoppas man ded besta. Greff Magnus de la Gardiec ähr aff phalsgrefven hijtt insendh, att taga besked på någre anlägne ährenden, serdeles om restitutione locorum, soldatescans affdankning och dispositionen öfver hennes contentament och satisfaction, huru altt retteligen skall fördelas. Hvilkedt hafver stora besvärligheter med sig, och arbetas nu på uthslaged.
Elden i FrankrikeFrankrijke var på vägen att sleckias, men den sijdste posten förtoog oss hopped och öchtte branden mehra. Jag sijr att verldhen ähr galen och drages till straff. Vår almenne fiende sterkes myked därigenom, dog vele vij hoppas ded besthe. I EnglandEngelandh ähr konnungen depecherat och blijffver altt där dirigerat till en frij republik. Huru ded vill lyckes, giffver tijdhen. Ded sägs fuller att SkottlandSkotlandh skall haffva förklarat princen aff Wales till sin konung, men med hvadh condicioner och om han dem vedertager, där merker1 jag att tvijfflas om. I Danmark ähr altt stilla, och ähr Ulfeldt, Corfitzrijkshoffmästarend under skeen att förlijka saken i Engelandh rester på HollandHållandh. Hans rette ährenden veett jag icke, men synes lijkt att des resas ähre tvenne orsaker, commerciernes befordring i Dannemark och Hollandh och att trycke våre commercier, sedhan att alliera sig deruthe2 heller directe emott oss.
Om pålske staten blijfver mykedt selsamptt berättadt och seijes, att cosackernes oväsen vill continuera sosom och att turken skall komma i speledt och i PolenPålandt vara en stoor confusion. Ded talas fuller någott om våre fredstractater, men någott säkertt kan jag icke schrijffva, ty sakerne löpa altt öfver mitt ringa förståndh. På våre sidha merker jag medh min K. B. deputation continueras, och berättade mig Benchtt Skyttee sielff för någre dagar sedhan, att han därtill skulle ochså vara förordnad. Palbitskif ähr send till Venedig medh breff och her Erich Sparreg till churfursten aff Brandenburg att sollicitera dem till mediation. Till Frankrijke hafver Rosenhanh och till NederländernaNederlandh Spiringi order att sökia dedsamme. Hvadh nu häraff fölier, moste man framdeles förfara.
Phalzgreffven aff Sulzbach, hertig Christian Augustusj, hade för 8 dagar sedhan brullop medh s. felttmarskalkens Wrangel, HermanWrangels enkia, fru Amalia Magdalena av Nassau-SiegenAmaliak. Landgreffvens aff Hessens Darmstadh eldste son ähr hijtt kommen peregrinationis ergo och reser nu aff igen. Churfursten aff Brandenburgs gesanter, en aff Kleist, Ewald vonKleistl, kom hijtt och ändoch han huffvudverffven ähnnu icke hafver afflagtt, förnimmer jag doch altt gåå uth på en tractat öfver ded som ähnnu kan restera i PommernPomern till att slutas så och altt till befordring under ett sken aff nährmare correspondence och kan skee alliance. Uthur Pomern ähre här och gesanter eller deputerade ankompne medh åthskillige postulater, om hvilke jag frambdeles, nähr de haffve hafft audience schrijffver mehra. Dette ähr så summevijs hvadh nu förefaller. Man venter nu dageligen hijt heem hertig Adolffm, och förnimmer jag så myked, att så snartt H. F. Nde kommer, ährnas hans brullop att holles. Gudh giffve till lycke.
Medhan jag dette breffved schreff fick jag min K. B. schrijffvelse aff den 29 martii uthur ÅboÅboo,n sijr med hugnad min broders helsa och önsker den att vara stadig och longvarig. Jag sijr och hans resa genom landedt vara förrettatt, ded mig ganska kärtt ähr. Jag ähr vedh min gamble lag, svag och krafftlös. Min hustru föga anned ähn skugga. Gudh giffve oss hvadh saligtt ähr. Han ähr den jag min K. B. så och hans käre gemål och lijffserfvinge befaler till all siäls och lijffs kerlige välmåge. Och blijffver i alle mine dagar
__________________________