1649-01-24
Högvälborne Herr Rijks Drotzet,
Broder och Tilförlathelige godhe Venn.

Jag önskar min käre broder samptt hans elskelige käre gemål och lijffserffvinge all godh helsa, lyklig välmåge och så detta som månge efterföliande godhe och lyksalige nye år. Och tackar min K. B. kärligen och tiänsteligen för sine åthskillige schrijffvelser^a samptt min sons Oxenstierna, ErikErichs bijfogade breff; därnäst för ded medlijdande min K. B. öfver min infallne siukdom med mig hafver. Jag spöör aff altt hans beständige godhe affection och skall efter min förmåge vinläggia mig om att förtiänatt, så länge jag leffver. Ded ähre nu snartt otta vekor sedhan jag oförseendes och i en hastigheett föll där in och bleff aff en specie apoplexiæ öfverfallen den 2 december sijdstledne, så att mig målett fast mestedeels förgick. Dogh haffver Gudh techts att lijkväl erhålla mig ähnnu ved lijffved och mest i ded nährmeste giffve mig målett igen, så länge honom teckes. Min svagheett hafver varitt och ähr ähnnu stoor, så att jag saker aff importance intet kan hantera och en godh tijdh inted hafver konett bruka pennan heller ähnnu retteligen kan, hvilked och mig förorsakatt hafver att i en så långan tijdh tiga stilla med mine breff till min käre broder. Beder att han vill ansij min lägenheett och mig ded intet förtenkia. Blijffva krafterne bettre, skall jag intet latha att efterkomma min plichtt.

Rijksdagen ähr hoos [oss] i måndags, var den 21 huius, begyntt. Gudh giffve till lycke. Jag hafver intet förmått att vara därhoos. Propositionen, med ett ord att seija, gåår på hielp och contribution uth. Hvart uth altt slår och hvadh som fölier, giffver tijdhen. Hennes M:tt taaltte intet, men lätt genom herr Benchtt Skytte^b begynna rijksdagen. Her Svante Sparre^c ähr förordned rijdderskapedz landzmarskalk, och seijes heelt apposite och väl haffve valtt. Hvad som fölier skall min B. framdeles förfara.

Käre broder, föruthan ded som förbemelt ähr, faller mig en annan orsaak före till dette breff, att tiärecompagniet haffver funnett gott att i vinter afferda en aff directorerne, benembdh Hans v. Schwindern^d, borgare och handelsman här i StockholmStokholm, som tiäre- och beckhandeln här i Sverige, så i GöteborgGötheborg som här i Stockholm, länge haffver dreffvett och förestått och den heeltt väl förståår, den i FinlandFinlandh retteligen att sökia till att hielpa och drijffva så och att göra en och annan interessent, enkannerligen min K. B. sosom generalguberneur godh information och underrettelse öfver ded ene och ded andre hijt ländandes. Mädhan nu ingen ähr, som dette ährended mehra kan favorizera och befordra ähn min K. B., jag och ähr försäkratt opå, att dette verked, ehuru ded och controlleras aff Hollenderne och indirecte aff deres tiänare och dependenter här innrijkes, lijkväl ähr rijksens inbyggerne och borgarskaped i städerne helsesamptt och profitligtt och fördenskuldh så väl som för Kong. M:tts förordning skuldh gärna och godvilligtt aff min K. B. favorizeras och hielpas. Ty kan jag intet latha att komma in med dette mitt breff och recommendera min K. B. på ded flitigeste så sielffve saken som Hans v. Schwindens person, att min K. B. denne ville gunsteligen höra, hans ährenden och underrettelse favorizera och saken sielff till ded besthe befordra i alle görlige motto. Jag veett att min K. B. ähr därtill sjelff benegen och befordrar därmed merkeligen commercierne, handeln och culturen här i landedt och rijkedt. Och där han, von Schwindern, niuter min recommendation till godhe, weet jag, att han skall göra min K. B. contentament och min K. B.¹ obligerar mig icke ringa. Altt öffrigtt veett Schwindern sielff best göra beskeed om. Och befaller härmedh min K. B. och hans käre gemål och tilhörige i Gudz mildhe beskyd till all lijffs och siäls lyklige välmåge venligen. Aff Stokholm den 24 januari anno 1649.

M. K. B.
Trogne och Tiänstvillige
så länge jag lefver Axell Oxenstierna mp.

K. B. Jag lägger her hoos ett lijtett pacquett till min son Erich. Beder att han obesväratt vara ville ded att öfversenda. Jag tiänar honom gärna igen.