1651-10-25
Elskelige Käre Son.

För otta dagar sedhan bleff mig berättadt, icke uthan min ångest, ded du skulle haffva varit opaslig och hollett vedh sengen. Nu i förledne måndags den 20 huius ankom din post med din schrijffvelse till miga som mig haffver hugnedt att förnimma ditt och de dinas välståndh, ded Gudh mildeligen välsigne och länge uppeholle. Min och dine syskons helsa och vilkor ähre tildräglige och efter gammal vahne, därföre Gudh ähr att tacka. Skattmästarenb medh hans son rijksjägemästarenc ähr, som jag förnimmer, öfver siön kommen och heem till Mörby förreester, men icke ähnnu ankommen, hvarföre jag eij heller din schrijffvelse som du ihugkommer ähnnu hafver bekommett. Till svar på ded sijdste tienar dig dette.

Hvadh som ähr passerat emellan dig och felttmarskalkend på den ene och landed och stadhen Reval/TallinnReffle på den andhre sijden vedh hyldningsacten haffver jag intet anned konett merkia heller förfara ähn att ded haffver behagatt Hennes K. M:tt och flere. Kan eij heller seija att man hafver där curiose inquireratt uthij. Men så mykedt jag kan sij hafver du och felttmarskallen vijsligen giordt att I in realibus haffva observerat Kong. M:ttz och chronones interesse och in cæremonialibus som ingen realitet med sig föra brukat discretion, så att altt med contentament på alla sijdor ähr affgongett.e Ditt comportement så däruthij som eliest medh ridderskapedz och stadzens controversier och deres förlijkning så och altt anned som du schrijffver om, hafver jag intet att påminna uthij. Du gör väl att du ihugkommer min förmaning vedh din affresa. Achta ditt embete medh flijtt och alvar och sosom du kantt emott hög och lågh försvaratt icke annorlundha ähn skulle du länge blijffva därvedh och sosom din troheett, ähra och samveett fordrar. Men gack lijkväl caute däriempte och undanbög så mykedt du kantt opinionem partialitatis, icke heller sökiandes att böria någott mykedt nytt, serdeles ded som anten förer odium heller stora difficulteter medh sig, sosom en saak den lijten gunst ähr att vinna medh, men skall snarare lempna ett ondt nampn efter eller ju åthminsta causera allehanda eftertaal, på ded om du skulle blijffva dädhan fordrader ifrån gubernamentet icke sådantt motte begyntt vara som dig kundhe lända till præjudicium.

Hvadh du eliest kan göra till commerciernes sterkning och förökning ded gör och skall ded intet illa vara anlagdt heller uthtydt, fast en parts affvundh fölier därhoos. Jag skall och göra min flijtt att hielpa den reffvelske köpmannen Michel Påvelson, som silked ifrån ArchangelskS. Archangel söker att draga till Reffle, att han medh tull[-] och licentfrijheett däröfver må blijffva beneficerat.f I alla andhre saker köphandeln angående gör du din flijtt och skall jag så myked jag kan gärna secundera dig däruthij.

Här är åå gong att fatta ett collegium commerciorum och därtill ähre Hans Berendzg sosom director så och Mårten Augustinson Levensköldhh samptt borgemästaren Westermani förordnadhe till adsessorer1 och alleredha undfongett sin fulmachtt.j Mig ähr berättatt att dig allaredha skall instructionen vara aff en god ven communicerat, hvarföre jag intet sender henne. Föruthan ded, efter oss då och då skeer någott hinder i seglationen aff dem engelske, ty ähr tillathet skepscompagniedt att sendha Beniamin Boneelk till engelske republiken försörgdh medh Kong. M:ttz egett pas, att sollicitera om att blijffva i sin seglaz omolesterat och därigenom att giffva occasion till nährmare förstondh och correspondence.

Dine tankar motte jag gärna veta öfver den hänsestädernes sammankompst i LübeckLybeck, huru den skall vara att menagera till vårtt besta genom de reffvelske.l Nog sijr jag att där vore någott att göra medh så väl som genom andhre hensestäder som sortera nu under Sverige chrono, men finner däruthij en difficultet i så motto att ded icke synes trygtt nog till at tillatha hansestäderne ralliera sig igen och dem som under Sveriges chrono ähre besuttne att renovera ded gamble hansebunded som förnembligst ähr anseed först på commercierne, men sedhan på defensionen emott alla, enkannerligen desse nordiske rijken. Hvarföre jag aldrig hafver hafft hug därtill, uthan heller seett att Hennes K. M:t sielff genom sin egen uthskickadhe negocierade däruthij. Ded förbunded haffver fordom varitt oss och flere formidabelt och hafver fuller altt ähnnu samma intention. Lijkväl hoppas jag personis et temporibus mutatis att consilierne och serdeles deres effecter skole vara förvandlade. Men så ähr aff nöden att vij sij oss väl och i tijdh före, synnerligen efter intet tvijffvel ähr ded oss en stark träta medh Bremen stadh och kan skee flere skall kone upvexa, för hvilke orsaker skuldh jag gärna skyr den store familiaritet och suspecte venskap med hensestäderne, serdeles dem emellan sielff och medh våre städer.

Belangande Jahannem Senensemm ähr mig leedt att han så ähr aff Stenbockenn antastat i NarvaNarffven efter denne såg ded han hade Kong. M:ttz pas. Men så ähr ded väl att du haffver fått honom hender emellan.o Ditt svar till Vaivoden i NovgorodNougården ähr väl fattatt och best att du, så vijdt behoff göres, blijfver vedh ded samma, att han ähr till Kong. M:tt afferdatt aff försten i SiebenbürgenSibenburgen med schrijffvelse och därföre remitterat dährhen2 igen. Hvarföre och Kong. M:tt efter all folks rett haffver giffvitt honom sitt pas och kan intet annars ähn præstera honom säker i sitt landh3. Icke ähr han heller någon öfverlöpare ifrån MoskvaMuschow och hijtt, uthan för månge åhr sedhan undvijkedt till PolenPålandh, Kossacken och sijdst till Sibenburgen och för den skuldh hafver H. K. M:tt most lathatt honom resa sin färde igen. Hvarföre ähre best att du ju förr ju heller efter H. K. M:ts breff lather settia honom på skeep och reesa sin väg åth Lybeck, MecklenburgMekelenburg heller PommernPomern, hvarthen han best kan komma, sosom Kong. M:tz eget breff vijdhare des intention uthvijser.p

De privatis så mina som dina hade jag fuller någott att schrijffva. Jag hafver i desse dagar bekommett mine reckningar så generale som amptsrekningar för anno 1650 ifrån Jacob Beerq, dem han fuller gärna först hade lathett dig see och genomlöpa, sosom han schrijffver, men hafver lijkväl på min anfordran medh min skepare Olof OlofssonOluff och vedh öped vatn most senda mig dem öfver. Jag kan fuller intet anned döma om hans tiänst aff dette serdeles och ded förre åhred, ähn att han hafver giordt sin flijt och mig en godh tiänst, icke allenest för kornedz prijs skuldh, som fuller mykedt hafver hulpett till, uthan och att sije ded han sakerne noga hafver observerat och eliest excolerat rentorne. Skulle nu gärna sij att du ved occasion kunde i vinter resa dijtt öfver till WolmarWålmar och göra din flijt som jag dig tiltroor att styrkia dem som väl göra och förbettra ded som sig bettra lather i en och i annan motto, så i rentornes förmering som i godzens och grenzernes försvar.

Och efter Jacob Beer hafver aff mig solliciterat 2 heller 3 hakelandh under ded godz som han för någon tijdh sedhan aff mig fick och han sig aff T[...]4 änkia tilhandlade, ty kan jag icke annad seija ähn att han dem i åhr hafver förtiäntt och fördenskuldh vill, sosom jag och mig emott honom hafver förklaratt, att du samme hakerr 2 heller 3 besijr och, där du finner dem i sine lägligheter icke vara mine hoff för mykedt præiudicerlige, att du honom dem inrymmer. Schrijff sådant till mig öfver medh hakarnas nampn, då jag dem honom skall, om Gudh spaar lijffved, confirmera. Du ville och medh ded samma besichtiga alla ortarne och göra en förordning att Wolmar motte någott till tarffven blijffva förbygdt i woningarne5 och tarffrum och att deslijkes någott bleffve bygdt anten i Wenden heller Burtneck/BurtniekiBurtniks som ähre ährnade att läggias6 i den andra broderslotten. Hvadh du och sijr som hushollett i boskap och anned slijktt kräfver, därom bestell som du kantt best.

Dine privata belangende här i Sverige så kan jag intet annad förnimma ähn att Anders CarlssonAnders Carlson drijffver altt efter lägenheeten. Åhrsvexsten ähr så tildräglig som Gudh ähr till tackande. Så vill jag eij heller förgäta att drijffva ded altt afraded må inkomma och i rettan tijdh föryttras. Huru rettegongen medh GörvälnGyrwelen ähr afflupen altt hijtt till, hvadh dalekarne haffva giordt ved Viby, Harbo socken, Västmanlands län.Vijbyt och hvarpå bytet med din svåger så och academien nu består, hvadh som aff din spanmål ähr försåltt heller icke, ded schrijffver Anders Carlson om. Så och om din lott öfver Smålandzgodzen som jag bookhollaren till förledne åhrs renta inrymbtt hafver.u Så mykedt mig anståår skall jag sökia ditt bestha och om ded kan befordras aff mig, latha mig bythett med academien vara anlägett.

Du gör och väl att arbeta på ditt husholdh vedh Fonal/VohnjaFånelav och Rögel/RoelaRoijelw att förbettra hoffven och att du vedh denne occasionen söker att settia dig rett, lindra dine expenser så vijdha ded medh ähran skee kan och sijr dine saker till godho, alldenstundh i lengdhen du näst Gudh moste litha på dig sielf. De danska godzen sijr jag nogsampt och dömer ex ante actis att de väl ähnnu en tijdh blijffva stående och tycker mig ded vara bequembligast för dig ved denne tijdhen, så lenge du kantt finna någon rådh att lösa dem in. Denne gong hafver jag intet mehra att schrijffva om, uthan befaler dig och din käre hustru och barn Gudh alzmechtig till all siäl och lijffs lyklige välmågo. Aff StockholmStokholm den 25 octob. anno 1651.

D.T.T.F.E.J.L.x
Axell Oxenstierna mp.

P.S.7
Elskelige Käre Son.

Jag skulle fuller någott informera dig de statu nostro, men för dig bekende orsaker orkar jag intet läggia pennan till papperet. Allenast att jag lather dig veta ded uthskotett som ähr förschreffvett aff colleg[i]erne, landzhöffdingarne, bisperne och svenske stapelstäderne ähre hijtt kompne och fått en proposition att deliberera öfver, sosom du sijr aff medföliande copie.y Ded går nu heeltt sachtmodigtt till och ähnnu talar hvar man väl, och kan icke ahnnadt spöria ähn att en och annan synas content. Om nu någott anned fölier härpå, ded moste tijdhen uthvijsa. Om medlen ähr man mest bekymbratt och arbetas därföruthan på staten och ähre därtill åthskillige uthur alle collegierne, och däriblandh din broder deputerade. Quo effectu docebit dies.

Hans K. Högheettz ähr på ÖlandÖlandh och som jag sijr hafver sitt öga på uthgongen aff dette möthe. Discurser må jag intet schrijffva om, de finnas different. Och varder du dem framdeles förnimmandes. Huru sälsamptt ded ståår till i andre landh ähr mehra ähn vetterligtt. Mutationen i StorbritannienBritaniske Rijken, confusionen och revolterne i FrankrikeFrankrijke, Turkens destinata på KretaCandienaa och desertio VenedigVenetæ Reip[ublicæ] och andhre farlige consilia kone lätteligen turbera en som saken directe intet angåår, sedhan interessenterne. Och haffve vij orsak att bedie Gudh att han aff barmhertigheett all olycko affvender ifrån oss.

Lübeckske tractaten ähr ändat och aff dem Poler abrumperat medh condicion att comparera i tilkommendhe åhr i april måned, om så behagar, där in loco igen.ab Hvadh där aff fölier gifver tijdhen och vill jag förhoppas altt gott och bedia altt ondt aff. I Spanien ähr vår seglatzion stadfest och frij erkend och hoppes ifrån EnglandEngelandh säkerheett och kan skee correspondence. Vale. Datum ut in literis.


Utgivare: Helmut Backhaus

__________________________

Textkritiska noter

1 till adsessorer tillägg mellan raderna.
2 dährhen tillägg mellan raderna.
3 i sitt landh tillägg mellan raderna.
4 Oläsligt.
5 Osäker läsning.
6 ährnade att läggias tillägg mellan raderna.
7 På särskilt ark.

Realianoter