Din handschrijffvare Arndt Corneliusa haffver nu varitt här i två månader och dreffvett med all flijtt på att Reffvelske staten motte författas och till ditt förslag accommoderas, först i min frånvahru och nu vedh pas 3 vekor och däröfver i min nährvaru, men hafver altt härtill, ehuru flitig han ähr, lijtett konett avancera. Den vaanlige orsaken geller altt ähnnu och kommer därtill att sosom cammerråded medh præsident, rådh och andre tiänare merkeligen ähr förandratt, så faller man och opå att reformera och formera rijksens stat, upbörder och uthgifter medh anned däslijke. Hvilked ähnnu icke ähr kommett till ände, jag eij heller veett nähr ded kommandes varder. Jag skall fuller göra mitt därtill så snartt ded sig passar, troor och väl att ingen stoor förandring i estniske staten kan förelöpa, somptt för ded han ähr ringa, somptt att inge personer uthan någre ganska fåå pensionarier komma i betenkiandhe. Hvilke sosom de ähre i värklig tiänst och fuller intet att mista, alttså, där någon blijffve uthstruken, holler jag före ded väl lather sig bota och bettra. Ju moste iag Arndt endskylla sosom den där intet din tiänst försumar och dette andhre felet intet kan bettra eller botha, för ähn man fåår disponenterne därtill. Så ändogh jag hafver mig föresatt intet svara på din schrijffvelse, för ähn medh Arndt, lijkväl sedhan jag merker upskoffvett hafver jag funnett gott att svara dig föruth1 på din schrijffvelse medh Arndt till beskeed och underrettelse in privatis och så in publicis, så vijdha migh anståår.
Om Senensib heller Vassilij SjujskijZuskic, sedhan om den ryske gesanten som hoos dig haffver varitt så och din conference medh samptt altt ditt comportement emott honom, dette altt hafver jag förstått uthur din schrijffvelse och aff Arndts relation. Och finner jag dig haffva caute och väl procederat sosom jag eij heller här spoortt hafver detta med skääl annorledes anten att blijffva heller kone uptagas. Att han ähr unkommen, ded ähr H. K. M:ts ordre lijkmätigtt och troor ded vara desföruthan skäligtt. Fuller merker jag ded att den ryska gesanten fuller ähr i suspicion, som skulle ded med vilie vara skeett, men hafver allenast velett skylla Crusestiernad och Walwijke därföre, men icke om dig giordt någon mention. Ju hafver jag intet anned konett förmerkia ähn att H. K. M:t ähr med ded som giordt ähr väl åthnögd. Hade Senensis varitt quar, hade de ryske väl konett få honom igen. Nu han ähr sin koos, ähr hans flychtt medh samma argument här som hoos dig försvaratt. Nu kom här i dessa dagar ett breff ifrån dig som skulle Senensis tiänare Koska vara fasttagen. Sådantt ähr gott funnett och till att tee sin affection emott Ryssen, dedsamma här strax gesanten uptechtt och aff honom väl förstått och dig däröfver tilschreffvett att holla honom fast till des han kan rysserne öfverleffvereras sosom du dette bettre uthur Kong. M:tts schrijffvelse för dette hafver förstått.f Nu menar jag att den ryske gesanten fåår snartt sin affskeed och tager sin väg på Reval/TallinnReffle, kan ske att taga densamma med sig. Hvad eliest häraff fölier, ded moste tijdhen uthvijsa och man moste altidh blijffva sig lijk.
Sedhan förnimmer jag att landagen nu för 3 vekor sedhan hafver stått på slutt och du genom Gudz välsignelse äst kommen med honom till ända, som Arndt mig berättade uthur Walwijks schrijffvelse. Och att du var sinnader strax därefter att resa till Fonal/VohnjaFånelag och dädhan till Wolmar, därtill jag önskar dig helsa, styrke och välmåge så och lycko så för dig som alle de dine. Och ähr mig aff hiärtatt kärtt att du kantt komma till Wålmar till att besij och öfverläggia festningens så och landzens bruk och administration och huru justitien administreras för mig och för andhre, så och hvadh trätor på en ortt och annan kan för mig upspinnas2 och huru de stå till att slättas. Om mine rentors upbördh, hoffvens bruk och förbettring, landzens cultur, affvelens tilökning, spannemålens och andre rentors tijdige föryttring för ett profitligtt prijs, bygning och rödning och hvadh eliest till hushollett hörer, ded troor jag dig om att du öfverlägger och anordnar som min son, den jag min välferdh förtroor och som du ded best och rådeligast finner och tijdhen bequemast. Hvilked jag här in genere mentionerar och lather på digh uthkomma. Och om mig någott nu heller framdeles infaller, skall jag à part och in specie kommatt i håg.
Hvad du nu i ditt breff medh Arndt mig påminner om desse fahrlige tijdher och meneer uthur Pålandh och eliest, förmälendes defensionen i Wålmar icke vara väl besteltt för leutenantens Rudesh och andre officerers incapacitet skuldh, föreslåendes mig artillerij leutenanten aff Reffle3, som din stalmästare haffver varitt, till commendant öfver festningen, artilleriedt och krigsfolkedt, hvilken du menar därtill att kone vara capabel. Och ändoch du intet hadhe sonderat hans resolution för ähn du finge veta min mening, lijkväl hadhe du tenchtt däropå och velett giffva mig härom tilkenna. Personen kenner jag intet vijdhare ähn ded jag hafver seett honom och hörtt honom berömmas för en godh karl. Och sosom jag fuller icke i rentornes och landzens samptt hofflagens administration rett synes medh skääl eller gagn kone medh Jacob Beeri göra någon förandring, uthan moste förbeholla honom oaffkortatt sosom den där nu i 2 eller 3 åhr hafver giordt mig gott contentament, alttså veett jag väl att han Beer med krijgsväsended och defensionen på ett nödfall intet veett att omgåås. I lijke motto kan jag intet lijta på dem andre, leutenanten Rude heller fendriken. Ty sijr jag gärna att du afftalar med din stalmästare heller artillerijleutenanten i Reffle, om han ähr därtill att förmåå att han tager sig på Wålmars defension så och commanded öfver krijgsväsended, krijgsfolkedt, artilleriedt och artillerifolkedt så och inspectionen och förbettringen i festningen. Och att du honom gör en sådan löhn och deputat som skälig ähr och han kan hielpa sig medh, ded vare sig på 3 eller 400 rijksdaler. Och du instruerar och fulmechtigar honom å mina vegnar och på min ratification, lathandes honom tilinventera artilleried och tilvijsa krigsfolked och soldatescan till bestelning aff wachtt och exercitien och hvadh mehra därtill hörer. Leutenanten Rude kan jag väl lijdha att han blijffver vedh rustiensten och därmedh leffver och gör mig tiänst. Finner du och bequembtt att göra på någre andhra krijgsofficerer förandring, ded steller jag till ditt gottfinnandhe. Allenest du skilier i administrationen väl åth rentemästaren och festningens commendant och deres embeten, så att de icke hindra hvarandhra, men heller concurrera och reckia hvarandhra handen till min tiänst, synnerligen att commandanten öfver krijgsfolkedt understundom hielper rentemästaren då och då medh någott arbete på slotted heller annorstädes, där mitt gagn kräffver. Skulle och denne reffvelske artillerijleutenanten icke ståå därhen att disponera eller att där fölle någott betenkiandhe in, så steller jag dig att sökia någon annan godh karl i stadhen och göra med honom klartt.4
Hvadh ammunitionen vedkommer, där skall jag bära sorg före och så snartt mitt skep kommer ifrån Riga, dijtt ded nu afflöper, göra en begynnelse medh affskickning. Hvadh ordning du till den ändha kantt göra i Wålmar och annanstädes i lähnen, ded veet mig vara behageligtt och jag gärna sijr.
Sedhan så veett att jag såge gärna ded Jacob Beer motte komma hijtt öfver till mig, serdeles till den tijdh att revisionen skall uptages mellan mig och Fridrik Patkylj. Såge därför gärna att du medh honom öfverladhe huruledes min spannmål i Riga best kunde föryttras. Inte rijchtar jag gärna köpmännen och icke länchtar jag heller efter dyr tijdh. Och fördenskuldh sijr jag helst att man nytiar ded skäligste prijs som man kan fåå och icke heller dröger altt för länge i hopp till att fåå mehr och kan skee att ded kommer på åtherslag. Hoos oss geller rogen 15 á 16 daler k.m. Stralsundisktt malt som gott ähr selies á 12 och 12½ daler. Lijknelsen ähr till bettring och till upslag. Men jag sijr på skääl och medelmåtigheetten. Laga så att skääl fölias och min skadha må efter möijeligheett undvijkes. Att du haffver lathett Jacob Beer bekomma 1½ haka till bruks, ded kan jag väl lijdha, om ded ähn vore en haka mehr, allenest att du sijr till ded de icke liggia mig och mine hoff för nähr.k
Om den differentien emellan dig och guberneuren i Ingermanlandh öfver Allentacken/AlataguseAlentackl haffver saken sig så att jag intet kan däröfver finaliter förklara mig, alldenstundh därom ähnnu ingen resolution ähr fallen oanseett att han medh schrijffvelse därom haffver påörkatt. Jag kan föga att schrijffva om sådant folk, de haffva fuller förtt ded så väl att man commenderar och extenderar sin iurisdiction5, men hvarest och nähr man rett skulle, där veet man sellan att läggia handen till.
Dine tankar öffver hensebundes convent och des besökning hafver jag gärna seett och intagett, och sosom du därom dömer medh förnuft, så skulle jag lätteligen falla på samma mening, om jag kunde finna ett capabelt subiectum, och ståår mig intet anned i vägen ähn defectus personæ och att jag icke veett om ded ähr tempori accommoderat.m
Att du hafver latett någott aff fetalie parzelar föres uthur frijherrskaped till ditt behoff, därmedh ähr jag väl tillfredz och unnar dig ded gärna. Frijherreskapen KimitoKijmitho och Nynäs hafver jag nu skenktt och giffvitt så och affträdt din broder Jahann och hafver han fått loff aff Kong. M:t att resa dijtt öfver till FinlandFinlandh, rette dem in och disponera till sitt bestha, eftersom jag honom min kreijare därtill lentt hafver, så att han om påskatijdh, vill Gudh, ährnar sig öfver.o Han hade fuller i sinnedt att begiffva sig till dig till Reffle och dädhan till sine och mine lähn i LivlandLijfflandh, men Hennes M:tt hafver intet vela tilstädia honom att blijffva så länge borta. Dette tiänar dig så i hastigheett till underrettelse. Och befaler dig härmed samptt din käre hustru och barn (dem Gudh välsigne och bevare ville) i Gudz mildhe beskyd till lijff och siäl. Aff StockholmStokholm den 30 martii anno 1652.
Helsa din käre hustru, min dotter, med min faderliga helsning och all välmågo.
__________________________