1652-05-31
Elskelige Käre Son.

Jag fick din schrijffvelse uthur WolmarWålmar så och ditt svar opå mitt breff med min skepare öfversendt.a Önsker dig och din käre hustru och barn helsan och all välmågo. Hvad du schrijffver om Jacob Beerb ded hafver jag medh förundran förstått, vill dog affventa huru altt på sijdstone ähr afflupett och hvadan ded changemented ähr kommett. Jag hafver mig bådhe i breeff och eliest inte annars uthlatitt ähn efter gammal vana, och sosom iag intet viste däraff och vill förventa din vijdhare underrettelse, på ded jag må veta hvarvedh jag mig holla skall. Eliest hafver jag nu medh min skepare schreffvett honom till och befaltt att han skulle blijffva där quar och intet komma hijtt öfver, efter åhred ähr allareda lijdett, hans inspection nu bäst behöffves och jag förlather mig på din disposition, föruthan andra skääl.c

Huru nu altt tilstår i lähnen och hvadh jag i dette åhred haffver att förmoda därifrån, hvad disposition du hafver giordt där och uprettadt vedh din nährvaru och huru min spannemål ähr såldh och föryttratt, därom venter jag ifrån dig beskeed. Att köpmännen göra deres bestha och att de rigeske gåå om medh till att påfinna någott fund till att stryka adeln aff deres skälige fördell, därom ähr intet till att tvijffla. Men så moste man arbeta däremott, och troor jag att med sådane contrari desseiner holles verlden altidh in motu. Ehuru och ähr så vill jag förmodha att min spannemål nu vedh denne tijdhen moste såldh vara, eftersom jag icke heller finner gott att dröija för länge, ty jag och här hafver sportt hvadh skadha där ähr åth. Kan fuller hända sig att en daler heller någre kunde vinnas på lesten, men såsom ded synes och adparentligt hafver vij åtherslag och bettring att förmoda, hvarföre jag eij heller vill att medh mitt spannemåls kööp längre skall fördröijas.

Din tiänare Arndt Corneliusd ähr ähnnu här quar och gåår medh våre cammarsaker någett longsamptt till, så att man föga kan retta sig däruthij. Alla man venter efter uthslag och bettring och ståår därhen huru ded vill afflöpa, dog moste han åå dine vegner förventa uthslagett. Där ähr fuller någon förandring här och där före, dog veett jag icke hvadh där vill blijffva aff. Sosom berättas skall Greffve Magnuse resa öfver till ÖselÖsell och Riga och där quittera generalgubernamented. Hvem dijtt skall igenkomma, ded ähr ondt att döma om. Multi destinantur imperio, sed quid futurum sit, hoc tenet fortuna in occulto. Den ena talar om G. Gustaff Hornf, ded jag intet troor. Om Greffve Carl Gustaff Wrangellg talas och, därtill jag icke heller sijr någon adparence. Ded skemptas och om andra. Men så ähr mig sagdt att din broder Jahanh skall där vara ährnadt till. Veett fuller att ded haffver varitt på taal, men om ded sig förandrar, ded gifver tijden medh.

Om ditt gubernament i Estlandh ähr månge discurser falne och hafver varitt ett almentt rychtte att du skulle avoceras. Om din successor haffva en partt gifvett an G. Gustaff Leijonhuffvedhi, andra G. Fredrik Stenbokj, dog holla störste delen på Greffve Jacob de la Gardiek. Intet haffver jag konett spöria någott, däraff jag sådant skulle dijudicera, men så sade mig i desse dagar1 en god ven i förtrogenheett, att dette sijdste så skulle vara slutett och du däremoth destineras till någon legation heller commission. Härtill hafver jag tvijfflatt därom, men så framptt din broder skulle komma till generalgubernamentedt i Riga, så kan jag lätteligen döma att du intet länge blijfver i EstlandEstlandh. Jag veett fuller intet vist, ehuruväl jag gör all min flijtt att rett förfaratt, men hafver lijkväl achtatt en tarff vara för dig att notificera dig dette, på ded du dine saker in omnem eventum kantt så disponera att du resolverar att blijffva där quar på någon tijdh och lijkväl holler dig till reedz, om någon hastig avocation skulle komma, som nu seed ähr, att du då motte ståå till redz att accommodera dig tijdhen, dän vij ähre råkade att leffva uthij. Dog ähr aff nödhen att du dette altt hoos dig sielff ensamman beholler, intet lathandes någon directe heller indirecte2 veta häraff, uthan gåendes på din vaanlige foott sosom skulle du länge blijffva. Lijkväl gör dine præparatoria så publice som privatim till avocationen. Förnimmer jag någett vist, skaltu erfaratt i tijdh. Gudh bevare dig och de dine mildeligen. Aff StockholmStokholm den 31 maij anno 1652.

D.T.T.F.E.J.L.l
Axell Oxenstierna mp.


Utgivare: Helmut Backhaus

__________________________

Textkritiska noter

1 i desse dagar tillägg mellan raderna.
2 directe heller indirecte tillägg mellan raderna.

Realianoter