Efter som den edle och välbördig fru Ebba Wilmana till LövstaholmLöfstadholm hafver för någon tijdh begynt en träta på TorslundaTorslundha bys vegnar medh s. her Jacob Spensesb söner, her Axell och Jacob Spenser, under en ansteltt action emott deras skattebonde Matsson, ErikErich Mattzson i SkråmstaSkråmstadh, oanseett att så väl herr Spenserne äga en gårdh i Torslundha by som fru Ebba i Skråmstadh, och detta misförstondh så vidt ähr fördt, att oachtatt saken angåår icke allenast Skråmstadh men ochså SmedbySmedeby och Ala säthegårdh, ähr lijkväl tvisten på Håbo häredzting anno 1645 Spenserne ostembdhe fördt, syn gongett och doom feltt och däremott aff fru Ebba appellerat vordedt under lagmannen.3 Hvarpå min käre broders skrifftelige citation fölgdh ähr att jagh till dhen 26 julii anten sielf eller genom min fullmechtige /:effter som iagh Spenssernes målsman ähr:/ ville på lagmanstingett i SigtunaSichtuna anstäldt comparera.
Nu ähr dett migh leedt att sådant missförståndh ähr upvuxett och hälst att ickie sacken, sedan han ähr vorden tvistigh, ickie effter lagh och ordningh fördt, såsom han och finnes af dhen vichtigheett och egenskap, att jagh hafver härtill emoott samma häradzdomb måst taala och seija och domen såssom oordenteligen och olageligen begyntt och fullfölgdh achta och holla. Ty först ähr fru Ebba sielf och allom androm, som vettenskap om tvijsten hafva, nogsampt vetterligitt, att samma strijdh som henne hafver tächts på Torsslundha bys vägnar movera, där Spensserne och ähre ägande uthi, angåår ickie allenast Skråmstaadh uthan och Smedeby och Ala sätegårdh, så att ägandene af desse gårdar och byar och ickie allenast Skråmstadh hade bortt citeras och hafft sine fullmechtige tillstädes. Nu hafver hvarcken dhen ene eller dhen andre varett stämbder anno 1645 till tings, mehra ähn Erich Mattsson i Skråmstadh allena. Hvilken ehuruvääl han ähr skattebonde lijkvääl sedan han ähr under frällssedt kommen och altsså chronones rätt och förspråck frällssedt uplåthett, så hafver i stadhen för chronones befallningsman jagh å Spenssernes vägnar billigt bortt vara stämbdh och därhoos på Skråmstadz vägnar för dett interesse skulldh, som Spensserne hafva i hemmanedz förbättringh heller förvärringh. Effter iagh nu såssom måålsman icke hafver samma tijdh varett citeradt och ingen å barnens vägnar /:att iagh tyger grefven af Turenc på Smedebys vägnar:/ såssom fullmechtigh dijt kalladt och instäldt, hvarpå och fölgdt ähr att inthett lagligitt förhöör ähr hollett, eij eller parternes skääl uptagne och skärskådhade, uthan man ähr straxt trädder till syn uthi rätte ägandenes och dheres fullmechtiges frånvahru. Hvilkett alt effter dett ickie annorlundha ähr tillgångett och fördenskulldh ickie kunnadt medh skääl af migh kallas och heetas rätt och lageligitt giordt, ty hafver jagh så domen som appellationen alltijdh emoot sagdt, ickie kunnandes dhem gilla för ordenteligh och lagligh, oansedt att domen så ähr fäldt, att fru Ebba mindre eller ju så lijtett medh honom ähr till fredz som jagh på her Spenssernes vägnar.
Jagh kan medh sanningh dett betyga, att iagh inthett heller sijr ähn att begge deelerne må skee rätt, hafvandes dett i anseende att hon ähr en värnlöös enckia. Män att iagh måste seija henne häruthinnan emoot, dett förorsackar mitt målsmansdömme och min däruthinnan verserande plicht. Hvarföre4 sosom jag härtill för den olaglige och oordenteligen förde process skuldh hafver most häredzdomen emott seija, alttså beder jag min K. B. samptt eder andhre godhe herrar och män, ded de saken vele där ransaka, då de otviffvelachtigtt befinnandes varde alt, som jag dett berättar, vara tilgongett och kan skee mehra exorbitantier begongne, att jag hafver hafft orsak mig så väl domen som appellationen att emottsettia. Jag vägrar mig åå Spensernes vegnar intet att svara, niuta5, lijdha och tåla hvadh retten medgiffver, allenast att alle interessenterne blijffva lagligen och i rettan tijdh stembde, och få där svara till saken som ded sig bör. Då jag förhoppas denne tvist medh ringe besvär att skole kone affhielpas. Jag förmoder min åstundhan och begiäran åå Spensernes vegner att vara laglig och skälig och fördenskuldh att skole finna platz. Och ähr jag altidh öfverbödig sådantt hos min K. B. och hans bijsittande att förtiäna. Befalandes honom och dem all i Gudz beskyd till all godh välmåge. Aff Stokholm den 23 julii anno 1648.
Påteckning:
21 julii ao. 1648
Rijkzcantzlerens svar uppå feldtherrens breff angåendhe fruu Ebba Willman och Spensarnes saak om några godz.6
__________________________