1632-12-06
Högh-Välborne Herre
gunstige patron.
E. E. är mijn undervillige tienst altidh
redebogen, så lenge jagh leffver.

Nådige Herre, E. E. bedröffvelige skrifvelse aff den 14. nov. uhr Franckfurt, är migh sampt medh ett pacquett till rijkzens rådh i Sverige, den 4. decemb. tilhanda kommet.^a Pacquetet skickade iagh strachs medh två poster tillijka (både svenske karar, på thet the visser gå skulle) till Sverige. Kunne föga vara ther före än emot julaveckan. Gudh nådhe the godhe herrer, så väl som alla trogne svenske män, hvadh för en sorgeligh och otijdigh julatijdingh the thenne gången bekommandes varde. Nu fallet är inthet att förändra, Gudhz rådh äre oransakelige, medh hans guddomelige disposition moste man sigh åtnöija. Gudh vari den makalösa Gustav II Adolfkonungens siäl nådigh, sampt styrckia och hugsvala alla trogne patrioter, Han ville i synnerheet erholla E. Exc. vidh godh helsa, och gifva E. Exc. så här effter som altidh här till gott modh och godha rådh, så hoppes iagh thet kan ännu måtteligen afflöpa.

Gemuetherna här nedre äre i gemeene svåra perturberadhe, söria mechtog ting att thet vill nu inthet mehr så väl afflöpa under andra hufvuden, som under H. K. M.:t giorde och giordt hadhe. Kur-Sachsen Chur Saxen¹ tracterar här² nedre nu i longan tidh till förbinda öffver och neder säxiske kreytzer inter se och medh Danmarck för både maria³ schuldh, som vidh desse creytzer⁴ tilsammanstöta. Nu post obitum S. R. M:tis skall han⁵ så mycket mehr görat. Hans agent⁶ här hafver i desse dagar fått breff aff sin hossbonde och befalningh at reesa ther medh till Danmarck⁷. Kristian IVKonungen i Danmarck skrifves gifua wartgeldt uth på 80 capitener. Kong. i Danmarck⁸ hafver mycket transversum agerat Chur Saxen⁹ genom sin sohn¹⁰ och Arnimb^11b hvilcken nu skrifves aperte begynna på galnas.

Then elake borge¹²mestaren och någre fhå af the största i Hamburg ¹³ gloriera nu högt¹⁴. Mena Leipzicher Schluss ähr nu uthe^15c. Then chur saxiske agent¹⁶ hafver i desse dagar hoos en och annan sagt, turpe esse at the tyske evangeliske ständer¹⁷ skola nu dependera af svenske directorio¹⁸. Man kan gifva them svenske¹⁹ een recompens²⁰ och söndra sigh²¹ frå them. Man hafver interciperat Walsteines^22d breff ther i han²³ råder Ferdinand II keysaren²⁴ uthblåsa en general pardon och göra fredh²⁵. Sijr altså lijkt Danmark och Saxen²⁶ lära göre theres bästa att skilia the evangeliske ständer ifrån Sverige²⁷ att vij moste sluta fredh och²⁸ effter theres meningh gå tomhändta till Sverige²⁹, och mumlas här³⁰ starckt att Kon. M:t är icke aff fienden uthan en förnemb person aff vår sidha dödhet, som ther till skall vara, så väl, af æmulis som keysaren³¹ instigeradt. Men³² the äre fuller ther emot något rädda, at vij skola invocare Frankrike Franckrijke³³; är altså godh rådh aff nödhen.

Hertig Friderich Ulrich af Brunswijk^34e sampt hertigen av Mechelburg^35f och erckiebispen af Bremen^36g vela fuller blifva vidh alliancen³⁷ om the andre inthet³⁸ förföra them. Medh ingen furste i NiedersachsenNedre Saxen³⁹ hafve vij mehr alliance⁴⁰, effter migh bleff befahlat inneholla ther medh. Aff hertigen af Lüneborg⁴¹ hafver jagh fuller een underskrifven fœdus⁴². Men effter then bleff på vår sidha inthet ratificerat⁴³, vele the ock fögha mehr veta ther aff. Lübeck, Hamburg och Bremen⁴⁴, haffver vij aldrigh fått till fœdus⁴⁵, the hafver inthet⁴⁶ länger huarthere än på enn viss tijdh⁴⁷ sluta velat. The penninger⁴⁸ the hafva gifuit är mehr ad redimendam noxam ähn af affection⁴⁹ skedtt. In summa, hvadh vij medh macht⁵⁰ kunne holla, thet hafve⁵¹ vij. Elliest skole the medh een smörgåås⁵² vela affvisa oss⁵³. Doch kan nu den nödh dhe⁵⁴ äre uthi, komma dem⁵⁵ till genom tractat⁵⁶ at loffva E. E. någott. Derföre ähr nu rätta tijdh till tractat medh dem⁵⁷.

Stade och Wißmar sampt dhe andra marcker⁵⁸ leffva nu alle af hvar sijn fürstl. nåde och⁵⁹ hoppas Salvius⁶⁰ fuller alt gott, men⁶¹ skulle be:te fürster⁶² förföras, så sijr E. Exc. på huadh fundament dhe⁶³ stå.

I begge stiffterne Verden och Brehmen, äre halfempte regiment knechter, erchiebispens, Leslie, AlexanderH. Lessles, Astons^h, Lumsdainesⁱ och Bilefelds^j squadron sampt tu comp. till häst och tu comp. draguner. Om E. Exc. sänder någon armée⁶⁴ till Weser Weserströmen⁶⁵ så kunna dhe⁶⁶ få ther af⁶⁷ en godh deel. Elliest är här ett complet regimente gambla finska knechter till Wißmar ahnkomna, effter rijksens rådh vele hafva svensk garnison i alle maritima loca⁶⁸. Sänder E. Exc. ingen armée till Weseren⁶⁹, så bedher iagh fliteligen E. E. ville hasteligen tijt opfordra huadh här till garnison icke⁷⁰ behöfves. Ty Salvius⁷¹ kan inthet underholla them alle ähr⁷² ock onyttigt.

Hertig Hans af Holstein⁷³ hafver härtill præsenterat tu regiment, ett till häst och ett till foot. Nu vill han effter Chur Saxen⁷⁴ och säger alle fürster⁷⁵ lära gåå⁷⁶ tijt. Så vill ock hans broder inthet⁷⁷ mehr sluta här⁷⁸, hafver ther medh sölat heela sommaren och nur varit dilationes, till thes han såge, wo es hinauß will. Dromund^k skrifver migh, at örterne ther bortåt stå väl och hafver ingen nödh, her Sten Bielcke^l är ock tijtkommen. Derföre tviflar jagh om mijn reesa görs tijt behoff. Men till Mecklenburg Meckelburg⁷⁹ moste jagh fuller, oahnsedt både hertigerne och Saltzburg^m loffva migh gott. Proviant⁸⁰ som migh uhr Sverige är loffvat, är sompt tijt ahnkommet, som[pt] än inthet. Hinner nu för posten schuldh intet mehr, uthan befaler E. Exc. under Gudz thens alrehögstes nåderike beskerm till långvarig lijffzundhet ganska undervilleligen. Datum Hamburg⁸¹ den 6/16 Decemb. 1632.

E. Exc.
Undervilligste tienare
sålenge jagh leffver J. Salvius mp.

Jagh skal ryckia fort åt Mechelburg. Præstabo quæ excellentia vestra mihi mandat, fidelissime. Expecto Erich Larssonsⁿ ahnkunft och assistence medh länchtan. Mårten Wewetzer^o är fuller i Lubeck, och vil op till E. Exc., men tors inthet komma til Hamburg ob multitudinem creditorum privatorum. I Wismar⁸² behöfves, serdeles moot öpet vatnet, en annan öffver comendeur, svensk man. Bedher ödmiukelig E. Exc. icke förtänckie detta plumpachtige hastige schrifvande, posten ijlar och iagh kommer äffven hem frå erchiebispen, qui ægrotavit, sed convaluit.

Adress:

Dem Hochwolgebornen Herrn, H. Axell Ochsenstiern, der Königl. M:t Zu Schweden undt d:o Reiche Raht, Cantzler, General Legato bey der armée undt in den Rheinischen und Fränckischen Creissen Freyherrn Zu Kymitho, Herrn Zu Vyholm undt Tidön, Rittern, Meim gnedige Herren
Erffurdt oder wo S. Excell zu finden.

Påteckning:

Præs. DresdenDreßden den 27. Decemb. 1632