Nådige Herre, jagh haffver här till lithet kunnat skrifva E. E. till för begraffnings och herredags negocierna schuld, beder E. E. värdiges alt gunsteligen förmärkia. Första consultation som här föreföll, sedan jagh in fine maij heemkom, var i Nyköping om lijkprocessen, hvilken ändtligen, ex collatione cum antecedentium regum solemnibus, bleff författadt och ahnstäld, såsom Grubbena medh sigh förer att publiceras.
Andra consultationen var om the fem embeten. Ty medhan the i lijkprocessen nödige voro at bära regalierna och strachs, finitis exequiis, att dirigera comitia, så sågs för nödigt ahn att the först och frempst ersattes. Huadh ther vidh föreföll, haffver jagh tå strachs korteligen refererat til Christoffer Larssonb. Ett dubium föll ther i, om tree Ochsenstiernar kunde ther till tagas, hvilket doch ändtligen skedde; thet andra, om the icke skulle ab ordinibus regni tillsätties, och icke aff senaten allena (hvilket dubium ock nu sedhan om alla majoribus officiis mouerat är, effter SöderköpingSöderköpings beslut), men the bleffvo aff senaten satte, och aff Ständernes uthskott allenast applaudered. Finitis exequiis haffver offta nogh varit til göra medh Maria Eleonora, änkedrottningHennes May:t enkiedrotningen, som ändeligen ville haffva h. Salige Kon. M:tz graff öpen att gå ther in, när H. M:t lyste. Theruthinnan bleff ändtligen med bispernes inrådande aldeles decreterat quod non, såsom thet ther syntes vara moot Gudz ord, bonos mores, helsa och sundheet och elliest publice privatimque förargeligit.
Ther opå folgde sedan herredags propositionen. Therom delibererades nu fuller nog huadh proponeras skulle, men bleff entligen aldeles vidh E. E. concept sine additione vel diminutione.c Hvadh nu hvart stånd ther på svarade förer Grubben medh sigh. Medhan ständerna om be:te proposition och regeringsform delibererade, så berådhslogs i senaten om koparstaten. Hvadh endtligh resolution ther i fattadh bleff, först för fhå dagar sedhan, thet seer E. E. aff innelagan. Man fruchtar fuller storligen för ett stoort återslagh i koparen, när thetta skrijet utkommer. Sed huc nos fata traxerunt. Om the 6000 skippund som E. E. begära, är E. E. alloreda svarat att the skole föllia, så snart man här får veta hvart E. E. them begärer. The 100 eller 200 000 rdr aff licenterne bleffvo ock bevilliadhe. Then hollendska koparen slås trupperna till. Then i Hamburg och LübeckLubeck slås creditorerna til à 60 rdr. Men thet deponerede creutzermuntet undergifves E. E. disposition, effter Grubbens memorial, at inlösa låta medh restancien aff the mechelburgische alliantzpeningerna. Anders Larssond moste göra E. E. ther före reda och räkenskap.
Hvadh betänkiande om regeringsformen är fallet ibland ständerne, thet varder E. E. seendes aff bijfogade förandring. Jagh haffver först låthet reenskrifvan aldeles effter E. E. sidsta concept och är inthet mehr i thet aff ständerna underskreffna original förandrat än ther till alia manu satt är. Ridderskapet hade inthet aff importance ther emot mehr än then ena puncten om officiernes löhn, at hvar och en skulle sigh medh sin deputat benöya och vara obligeradt till att tiena, then puncten empfunde the högt, bleff derföre förändradt, såsom copian uthvijser, är in realibus idem cum priori. Presterskapet ville inthet skrifva under för än then första puncten insattes om religionis securitate. The ville fuller hafft honom myket annorlunda, bleff doch endtligen ther vidh. In aula bleff fuller aff en part judicerat, at i denna regeringsform funderas een aristocratia, men bleff in privato medh godha skääl refuterat, statum esse et manere monarchicum, sed aristocratice administrari. Sedan bleff, här och ther sparsim, snackat att alla förnämbsta officia i rijket äre i thenna formen restringerede til noblessen och att vidh officierna hängia icke allenast honores och rijkzens inkompster, uthan ock endtligen sielffva vis imperii, man förnummo nogsampt hvart ther medh syfftades. Men bevijstes in contrarium, så aff ålder haffva varit, rijkzens heeder ännu inthet annat lijda och att vägen står alla plebeis öpen ad participationem omnium et singulorum om the genom dygd ther effter sträffva, andra äre ther till ovärdiga. Vis imperii är och blifver penes monarcham, eo deficiente, recidit in manus totius populi, simul sumpti; administratio tantum sparsa est per singula officia.
Ther medh alla äre, Gudh skee loff, contenterade och rijkzdagen väl ändadh såsom aff beslutet synes, hvarest allenast the puncterna om skiutzningen och gästningen och kornboderne bleff uthelåten till beqvämare tidh. Singulorum ordinum gravamina och svar ther opå skola ock medh nästa föllia. The pasquil, som i almogens nampn två gånger bleffvo kastade, doch icke vijdere än ett i cantzlijt och ett i cammaren, sine publica conscientia, synes aff en eller fhå privatis vara giorda. Står fuller inthet till förachtande, men hoppas allestedes consilio förebyggies kunne. Alt sedan rijkzdagen ändades och än 8 dagar här effter hafver senaten nogh at göra medh privat klagemål aff herredags karlarna. Så snart thet ändadt blifver skall resolveres om collegiernas besättiande, och alla andra officiers, effter regeringsformen, så och hvars och ens instruction, then till E. E. correction skal fattas. Sedan om een legation till EnglandEngeland medh riddareordningen, och elliest.
Hvadh mehre förefaller skall iagh här effter tå och tå notificera E. E., bedher tiensteligen E. E. mijn sphalmatische schrifft icke onådigt optaga. Rationes och omständerna til alt som passerat är, veet Grubben nogare at berätta.
H. F. N. pfalzgreffvene hafver resolverat, ingen tingh mehr at movera eller begära, uthan skiuter alt på Gudh och tijdhen. Hade fuller förmodat, att nått liffgedingen erfftligh, och stånd för sina söner i Rijket, sätter doch nu alt på tijden.
Migh haffver regeringen för fhå dagar sedan opdraget then titel, som Andreas OlaiD. Andersf i Gustav Ikung Gustaffs, och Chesnecopherus, Nils Doctor Nilssg i konung Carls tidh hadhe.h Jagh må fuller bekenna, at oahnsedt jagh kan sachta så väl haffva meriterat then platzen som någon thera aff them, så hadhe iagh lijkvist billigt betänkiande, att röra vidh thet nampnet, så lenge E. E. rijkzcanzlers titel förer. Ty aldrigh någon sinn haffver varit, och aldrigh någon sinn bliffver en sådan rijkzcanzler i Sverige, såsom her Axel Ochsenstierna. Och borde fördenschuld medh all billigheet ingen befläckia then titelen, sålenge E. E. leffver; jagh säger, icke allenast icke rijkz, uthan ey heller hoffcanzlers titel! Ställer fördenschuld alt thet uth till E. E. dijudication, helst vidh denna facie rerum. Erkenner thet för den största ähra, som migh effter mijn herkompst, ståndh och villkor, kan wiederfahras. Och höllo migh tijmeligen lycksaligh, om iagh uthan tadel i then titelen döö kunde. Thet voro så all mijn ambitions limes et meta! Skall dessemellan hielpa till i canzlijet hvadh iagh kan, gör migh nu färdigh till dhen polniske tractaten, önskadhe at han i StettinStetin ahnstellas kunde, för E. E. vicinitet schuld. Ty Sveriges rijke ligger ther högsta macht opå, och fordrade högsta tarffven, at han fredligh afflöpa motte. Doch skee Gudz villia. I hvilkens guddommelige beskydd E. E. jagh här medh till all begärligh välgång, och i E. E. ynnest och nådhe migh ganske tienstfliteligen och troligen befahler. Aff Stockholm den 8/18 augusti anno 1634.
Nådige herre, i Grubbens memorial äre några cammar förslagh uthelåtne, haffver för denne gången omöyeligit varit alt att bekomma, skalt medh första post så thet som ständernes particular gravamina öfversändas. E. N:e värdiges dessemellan alt gunstigt optaga och entskylla.
Regeringen låter sigh ock hoos E. E. venligen rådhfråga, om E. E. något betänckiande drager att regeringsformen må tryckias och publiceras. För min ringa person holler iagh så före att, effter hon är lagh och skal evärderligen ther före holles, är ock på en solenn rijkzdagh slutin vorden, så må hon ju ock publiceras; alias, quomodo ignota obligabit, vel contravenientes non excusabit? Men thet finnes så aff någrom argumenta contraria.
Adress:
A son Excellence Monseig:r le grand Chancelier du Royaume de Suede, et Directeur general de la Confæderation protestante en Alemaigne
Påteckning: 1
præsent: i Francff vidh M. den 7 Septemb. Anno 1634
__________________________