E. Excel. gunstige skrifvelse af den 26 novemb.a hvaruthinnan E. Exc. remitterar migh till nästfölliande posts particular medhbringande hafver iagh väl bekommet den 13 decembris och vil innan fyra dagar förventa nästa post, ther effter iagh tå hafver migh hörsamligen at rätta. Postarne blifva ordinarie hvar lögerdagh hora 2 pom. hädan affärdade, och fast the än förr affärdades, så reesa the doch inthet hädan förr än om lögerdaghz aftonen medh portslutande, ty då först få the the trychta adviserne, af hvilkes uthkramande the sökia under vägen theres profijt. Men om dem något hindrar elliest, så är thet understundom storm eller ijss vidh Belten. Hastigare ginge thet fuller till, om man hade footgänger hvarie två eller 3 mijl såsom i Sverige, men tå moste man förtro alla våra breef i danska och holsteinische undersåters händer. Elliest kan en person heela vägen fuller föga hastigare reesa än the nu göra, effter som thet altidh ther vidh hafver varit. Doch ther migh något annat sätt befahles skal iagh thet fuller fortsättia. Men köpmännen här i byn göra fuller så myket ther om, som iagh eller någon annan kunde görat, komma doch inthet bätter medel ännu till väga än thet som här till hafver varit. Jagh hafver ther öfver i desse dagar taalt vidh postmesterne och andra vidhlöfftigt. Skall doch idagh slå residenten Fegræob något annat före.
Jagh hafver för fem vekur sedan begärat at iagh motte på ett ryckiande till görande förlofvas heem.c Hadhe ock myket nödigt för mina privat saker skuld att ännu stå ther på, men aldenstund här begynne nu frå en och annan ort gifvas nyia ahnledninger till fridztractater, fruchtar iagh att iagh näpligen kan komma här ifrån. Vil doch ännu see hvadh svar iagh får af E. E. och huru alt sigh vidare ahnlätter.
E. Exc. varde gunsteligen seendes af her Wrangelsd skrifvelse til her Steen Bielkee, huruledes en Vitzthumb von Eckstedt, HansVitzthumbf är för uth kommen och den gambla Taubeng effterkomma skulle frå begge churfursterne, Sachsen och Brandenburg, till her Wrangel, slå stillestånd före, säya stort af hvadh för en ståtligh fridh the i medler tidh vela göra. Kayseren hafva bevilliat Sveriges chrona Stralsund och RügenRugen egendomligen och Churbrandenburg Sagan igen, stode allenest ther opå at Churbrandenburg finge JägerndorffJegerndorff ther till, så blefve alt richtigt.
Nu moste iagh fuller bekenna at höghbemälte churfurstar hafva stora orsaker at slå tractater före, effter som the [nu] äre slagne, her Banerh spelar mästare i fält och the altså lätteligen aftaga kunne, hvadh them och theres land öfverstår, så frampt the icke af inkastande af sådana nyia tractater kunne nu amusera och arrestera the våras vapn. Men om ther är något alfvare och uprichtigheet medh theres föreslående, thet troor iagh näpligen.
Ty 1. hafver SachsenChursachsen svarat hertigen af Mechelburgsi uthskickade major Viereggen at han ville inthet mehra hafva til at bestella medh någon fridztractat, hade thet alt skutet till Regensburg.
2. Låter hertig Augustus af Brunswichj genom Angelium a Werdenhagenk secretissime säija migh, at kaysaren vill hvarken bruka Sachsen eller Mechelburg, uthan honom numehra till sin commissarius. Sonderar om vij hafver fulmacht här uthe, begärer mit advis huru iagh menar thet kaysarens fulmacht böör vara stält at vij kunne vara til fridz ther medh, och meenar det han vil innan korta dagar komma til at vijsa migh sijn commission originaliter pro majori fide. Berättar ther hoos at kayseren och electorale collegium draga ett misshag til Chursachsens här til förda procedere i tractaten, vela här effter tractera oss honeste et regie. Han vil ock berätta, såsom skulle kungen i Polenl här till secreto hafva oppehollet sielfva kaysarn, thet han icke skulle til hans præjudits tractera medh Sverige såsom medh een souverain chrona, men at Polen skal numehr på kaysarens intalande hafva sigh thet begifvit, och at kaysaren vil altså nu medh större alfvare fortsättia samma tractat (doch detta alt vidh denna puncten in parenthesi förmält).
3. Så skrifves uhr Regensburg at Kristian IVkungen i Danmarck skal ther tala högt at han hafver medel i handen at constringera (så lyder Voppij von Aihsemasm formalia uhr Regensburg hijt til sin son) Sveriges chrona till justas conditiones pacis, thet han skrifver ther hoos, multorum auribus ibi non ingratum esse. Derföre meena en part at kaysaren låter hans interposition gå för sigh, och skal vela adjungera honom, Churbrandenburg och Bayerfurstenn eller i dennes ställe Hessen-DarmstadtHessen Darmstadt.
4. Så hafver ock högbe:te hertig Augustus genom Werdenhagen velat bringa migh till taals medh den kayserische residenten här i staden Mencelioo, förmeenandes oss alrabäst kunna tractera och sluta friden här såsom subdelegater, in summo secreto.
För sådana och fleere orsaker schuld (som her Steen vidhlöftiger i sitt svar til her Wrangel uthförer) holler iagh derföre att thet är icke ännu och för än den regensburgischa conventenp ändas i rätta fatat, hvem som får kaysarens fulmacht at tractera eller icke, och at man böör fuller fördenschuld medh beskedh, försichtigheet och circumspection svara alla, men doch ingen ännu troo eller förlita sigh opå, förr än the visa authentique documenter och fulmachter ther till. Och ändoch thet kunde fuller disputeres så väl pro som contra ett stillestånd i medler tidh, så hafver lijkvist både iagh til her Baner och her Steen til her Wrangel sådant ännu afrådt, enkannerligen effter oss drifver ingen nödh ther til, effter som fienden mäst allestädes än vijker för oss undan; och om her Baner, såsom meenas, tager sitt vinterqvarteer i ThüringenTuringen och Meissen, och her Lessleq i Grubenhagen och CalenbergCalemberg, och at her Wrangel således kan något närmare blifva understödd medh mehr cavallerie moot Schlesien, menar man at the hafva så myket minder orsak till något stillestånd för andra fahrliga meneer schuld, som ther under kunde drifvas. Doch står denna puncten ther hän till thes man får vidare förnimma feltmarschalkernes meening om armeernes tilstånd, hvadh them kan bäst och tienligest vara, och till thes man närmare får see hvadh alfvar eller icke medh fridztractaten är och hvadh ordre man äntligen så här öfver som alt annat får uthur Sverige.
Hertig Adolph Fridrich hafver iagh i förledne veka tvenne reesor tilskrifvit och än inthet svar bekommet. Migh tycker elliest H. F. N. ryker någon förandring af kayseren, såsom ofvanbe:t är, och skal holla sigh för een disreputation, om hans interposition och här till ahnvände omaak skulle gå tilbakes och en annan få den ähran. Tvenne åthskillige personer hafva berättat migh, såsom skulle han göra sigh färdigh och ärnade medh thet första i person ryckia op till kaysaren till Wien, om han alloreda vore från Regensburg. I går lopp här en hans budh igenom till her Baner, skal ock vela sända en til E. Exc. Hvadh consilia han drifver förmodar iagh innan kort kunne förnimma och advisera.r
Hvilken thera tractaten som nu först ahngår, så är iagh af några påminnt at the tyska ständerne skulle helst see thet ingen tysk, uthan alla svenska vore på vår sidha i commissionen. Och om hertig Augustus kommer ther till, så vil han ingalunda at her Steinbergs skulle vara i commissionen. Han vill icke heller concurrera medh hertig Adolph Fridrich på theres sidha, effter the skole icke stå synnerligen väl medh hvar andra.
Om den cölnischa conventen begynner man nu mehr och mehr tvifla, om han går för sigh eller när. Man meenar at kaysaren vil fuller tractera medh Sverige och FrankrikeFrankrijke1 tillika, eodem tempore, men icke eodem loco. Hvadh ther medh sökes är lätt at döma. Och vil bemälte Werdenhagen inbilla migh at Bayerfursten hafver alloreda in secreto entamerat fridztractaten medh Frankrijke, och vara til befahrande at the på den sidan hafva fridh för än man seer sigh om. Kunde Sveriges chrona holla Frankrijke ännu en tidh i vapnen och få ett stycke peningar af honom, uthan något stort reciproque band och obligation, vore thet väl värt at tänckia opå.
Holland, EnglandEngeland, Frankrijke och fleere interesserede ser elliest myket ogärna, ther Sverige skulle förstå till någon particular tractat.
Krijget belangande, så hafver her Baner jagat 13 kaysersche och 12 sachsische regementer alt in i furstendömet Berg, hertigdömeBergen, och Götzent i graffschafft Mark, grevskapMarch, ther the nu oförmodeligen hybernera. Hvar her Baner sielf vil blifva, ther om hafver iagh än ingen rätt vissheet. Man menar han går tilbakes i Turingen och Meissen och her Lessle i BraunschweigBrunswicherland. Om her Wrangel skrifver her Steen och Nicodemiu.
Jean de Werthv tager sitt vinterläger i stift Trier, hertigen af Lothringen in der EifelEiffel. Gallasw skal gå åt WürttembergWurtembergerland. Summa summarum, än stå våre krigzsaker, dess Gudh skee loff, tämmeligen väl. Gudh låtet så framgeent blifva. Uthi hvilkens guddommelige beskydd E. E. iagh här medh på thet alra troligeste och tienstfliteligeste vil hafva befahlat. Aff Hamburg den 17 decemb. anno 1636.
__________________________