1628-09-01

Till Cantzeleren i Doctoris Salvii nampn.

Nådige Herre.

Näst min undervillige tienst och all begiärligh välmågos lykönskningh kan E. N. iag tienstvilligen icke förhålla att såsom E. N. i sin sidste skrifvellse fråå ElbingElbingen rådde att H. K. M:tt medh armeen skulle skynda att icke drögzmålen gofvo fienden kundskap och lägenheet att förekomma oss, så hafve vij nu sedan förfaredt att sådant är händt, ty när vij kommo tijt ther som vij ännu liggia een halff mill på denna sidan om GraudenzGrudentz hölt fienden allaredo på och beslog bryggen öfver WeichselWeisselen och mötte oss här i passett ad fl. Ossa medh een litin troup som upbrende bryggian här i passett och rychte strax in i staden igien.^a Innan nu vij hade uprättadt åter denna bryggia igien, så var fienden all öfver Weisselen, logerede sigh strax emillan staden och oss baak om een hoop redoutter under sine och stadzens stycker för hvilkin orsaak skull vij allt här till hafve most låta staden oanfächtadt. Nu var väll feldtmarskalcken medh innelagde folck sändt ådt MeweMewa och divertera honom tilbakar öfver Weisselen igien. Men effter han gick och förlänge thermedh tillvärka så kunde icke häller han hvarken emportere platzen eller divertera fienden, uthan effter eens dyngs belägringh, sedan han hade tämmeligen forretrancherat sigh, måste åter taga sin retraicte. Vij fingo fuller kundskap i midler tidh att fienden var rycht öfver bryggian vedh Grudentz om natten at ändsätia Mewa, rychte och fördenskull sielfve under staden medh fast allt vårt läger, men när vij derföre kommo stälte sigh och fienden för sitt läger i full battallie. Ändoch vij præsenterede honom fällt till att fächta, ville han likvist icke uthur sin fordeel, uthan båda tå holt allt inom redouterne lijka såsom vij i fiol först giorde vidh DirschauDirsow. Och håller sigh ännu allt uthi sin blotta defension, gör inge redh¹, såsom tilförende, eller der han ryker så flyger han intitt effter vanan som een hoop medh flugur hijt och tijt uthan håller nu, ja medh sielfve cassakerne allt trouper. Nu håller fuller H. K. M:tt opå och vill slå een bryggia öfver gient emoot NeuenburgNyenborgh, till att sij om fienden icke än då vill gifva sigh öfver Weisselen vedh Grudentz, eller ther han sådant icke giör om icke vij måge kunna taga bryggian ifrån honom ther uppe, således förtaga honom beqvämligheeten att fouragera och få tilförsell nedre ått Weisseln och ändeligen förorsakas till att bräckia up. Hvad uthgångin blifver ståår i Gudz händer och skall eders nåde iagh medh första lägenheet referera.

Elliest kan E. N. icke oförmält låta att här är oförmodeligen ankommit heela rheingrafvens regemente afdankat lijka såsom mitt uthi hofvet sedan den routte vedh Wolgast händ är, thett hafver H. K. M:tt och most tagitt an.^b Låtitt gifva dem een månadz såldh och så snartt the sampt Baudisins^c ryttere och 7 cornet finnar som hofmarskalcken^d är kommen medh från FinlandFinlandh komma hijt i lägerett, hvilkitt till den 4 sept. vist formodas, ärnar H. K. M:tt antingen gåå up till Thorn/TorunTorn eller i Lobouske, Calmische och Heilbergische Biskopzdömmen så länge H. M:tt får betenkia sigh om vinterqvarteren. Fölier fienden intitt effter, så hafver H. K. M:tt heela landett öpedt så och städerne för sigh, fölier han effter (ändoch allt in till Torn är allt lefvande creatur bortrycht, folck så väll som fää) så ärnar H. K. M:tt näst Gudz hielp försökia hvad lycka Gudh täckies gifva till att slås medh honom i fäldt. Gudh gifve till mykin lycka. Uhr furstendömmit hafve vij fuller här hafft tilförsell för penninger, churfursten hafver och sielff igienom sin sidste skrifvellse gifvidt ordre att vij skole få för penningar. Men thet är så svåra lititt att armeen kan sigh dermedh intitt behielpa, måste fördenskulld nödvendigt länger up. Om tractaten eller commissarier höres ingentingh, hvarken ifrån churfursten eller annorstädes här. En part säija åter konungen i Polen^e vara dödh, doch hafver man ingen vissheet der om.

Hvad dee strålsundske sändebudz värf anlangar som nu sedan E. N. hädan reeste hijtkomne äre, teraf sänder E. N:de iagh siälfve acta så och summan aff hvad här mundtligen hafver drifvitz.^f The hafva fuller ändtligen begiäradt patrocinium och offereret clientelam tm [tantum] nominalem såsom E. N. sijr af deres der opå fattade conditioner. Jag hafver opå H. K. M:tt behagh oblique föreslagitt dem subiectionem realem, men effter thet eena för oss och thett andra för dem hafver varit betänckligitt, så är rådeligast befunnit att lefva saken in integro et suspenso till våren på dett man må sij hvad tiden beqemligast tillråda vill. Ther opå ståår heela handelen att kommer H. K. M:tt der uth medh een royal armee och tager in Rügen, så hyller staden vist realiter H. K. M:tt, doch allenast uthi hertigen aff PommernPomerens platz och rättigheet, men icke undan imperio eller societate ansehatica. Ty hertigen och BrandenburgBrandeburg achta dee intitt, men imperium och societatem respectera dhe mäst. För än dett skier kunna dhe fuller begiära patrocinium solo nomine men vidare nepligen. Och synes the i thenna convent i LübeckLybeck vela giöra deres högsta flijt till att persuadere dhe andra hansestäderna till att träda i förbundh medh H. K. M:tt och begiära H. K. M:tt till hufvudh och patrono för societate på dett att dee sin privat saak måtte giöra communem och för keijsaren och tyske ständerna så mykitt mindre behöfva att ändtskylla sigh thet the hafva begiäradt exteri principis tutelam. Vij voro fuller een gång förente att gifva hvarandre sodanne reciprocas sponsiones som the latinskar concepterne lyda, men dett blef ändtligen vidh den resolution och capitulation som sidst i acterne förmäles af åfvanbemälte orsaker. Ther nu E. N. för ther uth then danske guarnisonen medh vilia, så är H. K. M:tt tilfredz att sända dem trij regementer öfver vinteren och hålla sielf tu theraff. Men hertigen aff Pommeren vela the ingalunda låta råda öfver sigh eller taga hans guarnison in. H. K. M:tt hafver fördenskull och upskutit privilegiernes confirmation till våren, på dett dhee aff den expectans skulle och något hållas i devotion öfver vinteren. Meena och onödigt vara att E. N. öfverlefvererer dem ratificationen på alliancen (hvar dett icke reeda skiedt är) effter de vela i vhår inträda i närmare bandh och alliancen synes vara oss meer skadeligh än gangneligh, effter vij förplichte oss effter yterste förmögenheet att errätta^g them och the äre så godt som till intitt förplichtade ther emoot, hvilkitt iagh steller till E. N. höga discretion och behagelighet.

Then Alexander Esken^h är antagin i bestelningh och oansedt E. N. hafver een consiliarii bestelningh medh sigh för honom. Likavist effter han synes ännu vara een godh karll, så hafver iagh låtitt underskrifva een agente bestälning. H. K. M:tt meende fuller ther skulle sätias 300 rdl till åhrligh löön, men effter thet tycktes vara för lijtitt att han kan nepligen behielpa sigh ther medh, så sänder E. N. iagh beställningen här hoos att E. N. må gifva honom hvad E. N. befinner att han något när böör hafva.

Skulle Wallensteinⁱ någott anmoda StralsundStrålsundh så befallte H. M:tt att Lesle^j skall säija sigh hålla staden keijsaren och imperio till trogen handa, allenast beskyddan för andra des vederverdiga. Men der Wallensteen intett giöör något ondt skall eij heller Letzle giöra något uthfall eller annadt, uthan såsom för är sagdt. Skulle och staden blifva belägradt befallte H. K. M:tt migh meo nomine skrifva Letzle till att H. K. M:tt vill vist ändsätian, fast dett skulle vara sielfve Martini dagh.

Ändeligen befallte H. K. M:tt och skrifva E. N. thetta att H. K. M:tt såge mechta gierne thet E. N. skyndade sigh hijt, effter E. N. är mykitt nödigere här än någre andra städes. H. K. M:tt ville väll kalla drotningen^k hijt, men effter dett strålsundske väsändett allena giör H. M:tt tviflachtigh, och uthan tvifvell fordrar een heel armee ådt vhåren, så såge H. K. M:tt gierna att E. N. medh dett hastigesta komme hijt på thett H. K. M:tt må kunna i tijdh besluta om H. K. M:tt skall blifva här i vinter eller reesa heem ådt. Elliest meenar H. M:tt att tractaten uthan tvifvell skall ahngåå medan fienden synes mykitt bas, oansedt man säger postpolita russegni vara uthgången och väntas till än 30000 man stark innan 18 dygn hijt neder. Thetta E. N. iagh icke hafver etc.