Nest förledne fredag skickadhe iag min Käre Herfader acterna påå hvadh iag in till thet datum här negotierat hadhe.a Jag öfversender nu copier aff det som sädhan passerat ähr, nemblig sub. lit. A mitt seneste memorial, påå hvillcket iag mente et satisfactorium responsum att bekomma, och sub. lit. B svaret som der påå föllgt ähr.b Hvarutaff min K. Herfadher H. M:tz sentiment och resolution sampt sakerness tillstånd här till nemast begripa kan. Och beder min K. Fadher ödmiukeligen att censurera begge æquo animo och mig informera, om iag uthi något [...]1 haffver, hvillket omycki lätteligen skee kan. Och påå thet min K. Herfadher om allt deste bätter måå underrätta[t] vara, vill iag i korthet och som saken fordrar berätta, hurudana våra procedurer nu varit haffver och påå hvad säth iag negotierat haffver in realibus, låtandes ceremonialia till een annan gång.c
Först iag hijt ankom och admitterat vardt ad primam audientiam som mechta solennis var öffvergaff iag strax H. M:td min Herfaders creditife och begiärader efter vanlighet een particulier audiens utaf H. M. Konungen till at giöra min proposition, hvillket mig strax bleff effterlåtit, såå at iag fölliande dagen efter målltidh till H. M. uthi chembre prive som de kalla ledsagat bleff. Men alldenstund iag i medler tijdh förnummit hadhe att konungen eller hörde och laess französk än latin, badh iag H. M. at iag transferera måtte påå französk min proposition som iag skriftelig hadhe påå latin, menandes at det honom såå myckit tacknembligare vara skulle. Det behagade visserligen H. M. väll. Icke deste mindre proponerade iag munteligen summaria meorum negotiorum, så at konungen till det nemsta see kunde hvadh iag hadhe till at driffva. Han svaradhe korteligen så myckit han tychte nödigt vara der uppå, refererandes det öffrigne till dess iag skrifftelig min proposition öffvergijffvit och han henne betrachtat hadhe.
Elliest frågadhe han mig strax i denne audiens, om iag fullmaght hadhe ath sluta eth förbund medh honom, hvaruppå iag svaradhe mig beredh vara till at höra H. M:z mening och villia, och om H. M. tächtes ath slåå conditioner före, ville iag sådant hiärteligen giärna höra och min underdånige mening icki förtiga. Der uppå frågadhe han igen, om iag skriffvellsse ifrå dråningen i Sverije hadhe sampt the protesterande förstar i TysklandTysland, hvartill iag sadhe Neij, refererandes mig påå min Herfaders plenipotence och consilii generalis formatif authoritet. Här uppå H. M. föga replicerade utan frågade nya tiender medh hvad mehra particularie saaker.
3 dagar der efter leffreradhe iag siellff H. M:t propositionem i händer medh een muntlig deduction, så myckit nödtorfften fordradhe, men han svaradhe mig dåå föga utan sadhe sig vela öffversee propositionem och mig utan drögzmåll svar giffva. Det lupo lijkväll 11 dagar sin kooss för än iag det bekomma kundhe. Ändligen bragte mig secretarius Conce det svar som iag medh näst afgångne post ibland dee andre acter sub lit. B Min K. Herfadher tillskickat haffver, des innehåll förnemst ähr post curialia
I. Att H. M. intet kan tractera eller sig vidare inlåta medh mig alldenstund iag intet kunde sluta een fullkomlig alliance medh honom, och såsom Hans M. siellff sädan sadhe att han mig intet accordera kunde, för än iag vi procuratorii skulle bevissa honom min fullmact och creditif aff [drottningen av Sverige]2 sampt dee confædererade förster i Tysland, hvillket var så myckit at säija at Min Herfaderss creditif icki vaar krafftigt nog och iag så till seijandess ingen fullkomlig gesanter.
II. Att H. M. Amstrutherg till FrankfurtFrankefurt ville förskicka, som alle saaker richtig och klart giöra skall, ia tractera och affhandla alliancen och hvad till eth arctissimum fædus höffvess, och at iag allenast pro forma hitkommen var och, som orden i svaret lyda, pour un preparatif et avis provisionel de ce qu'on vent plus presser a la diete de Frankfurt medh hvad mehra.
Heruppa moste iag nötvördige replicera och H. M. bätthre tillkiänna giffva, att iag utan suffisant commission icki kommen vore eller allenast at bidia H. M. at villia skicka gesanter till Frankofort, utan sollicitera nomine confæderatorum in communi iustum subsidium pecuniarum et conscripsionem militis och till att maintenera suffisancen utaff min Herfaders creditif sampt min qualitet, alldenstund min Herfader mig icki tanquam pater et privata authoritate, sed communi consilii formati iudicio affärdigat hadhe. Det iag muntligen H. M. repræsenterade och aff Leuffersh och Streiff von Lauenstein, PhilippStreiffsi exempel, som af konungen i FrankrikeFrankrijke hafva varit accepterade, bekrafftigat, och öffvergaff så skrifftelig min replique, varandes H. M. nogsampt medh mig tillfredz när iag bortgick. Men sedan haffva dee elaka legat honom i örone och hellt och hållit konungen förandrat och bracht till at gifva mig dee svar som min Herfader ibland för:te acter sub lit. D utan tvifell seedt haffver. Jag låter min Herfader döma, om iag i repliquen något ordh för skarfft sagt haffver, och hvar så vore såå hoppass iag at det blijffver ändoch goth. Men svaret ähr slät, men iag hafver förnummit ath konungen eller dee som hoss honom nogot förmå myckit påå l'insuffiseince de mon pouvoir örkiat haffva och att ingen raison var at begiära effectus confæderationis, som var follk och penningar, för än confæderation var sluten, item at det moste præpareras och affhandlass i Frankfort vedh närvarande General Dieten, till hvillken ände H. M: medh första sin ambassadeur dit förordna skulle.
Detta stodh såå stilla i 8 dagar, uthi hvilken tijdh iag een gång till konungen igän kom och repeterade kortligen, sporte H. M. svar och höllt då an till det yterste, doch muntlig allenast, om recreuerna och penninge hiällpen, men konungen bleff vedh sin förra resolution. Hvarföre, alldenstund iag förnam at han såå höllt aff dee slemma och illvillige intagen var, resolverade iag att deducera mine postulata ähven scripto och det till et beslut stellandess H. M. hem och i sköön at giöra hvad honom syntes och öffvergaff så honom i fredagz memorialet, här bijfogat sub lit. A. Jag bekiänner sielff at det långt ähr, men iag mente at här skulle något moveras ratione et affectibus. Men der var intet, ty iag här uppå bekom et kort svar, föga better än dee andra. Är lijquäll dilatorium som min Herfadher sub lit. B see kan. Jag stellte mig lijka som iag och hellt resolverat var at draga der medh min kooss, hvaröffver dee som authores till sodant svar varit hade oförmärckt sig chatullierade och frögdade lijka som iag aff impatientie och ung varm blodh disgusterat der medh mig påcka skulle och dee sedan der öffver triumphera. Hvarföre när iag allt, så myckit möijeligit var, efftertänchte hvadh min debvoir var och huru myckit det importerade at iag lijkväll icki utan3 got svar affreste, i synnerhet alldenstund mig allt bleff affslagit, deröffver hvar man sig högeligen förundrade, så hafver iag resolverat till att expediera een express courier till min K. Herfader sådant skrifftelig och muntlig at berätta, nemblige at iag här förventa vill, hvad min K. Herfader mig vidare tächtes at befalla här at urgera eller om iag så dervedh skall bliffva låta. Här uppå ähr iag i förgår till Gronvie rest, 4 mijll här ifrå, där konungen och dråtningen sig nu 2 månader bortåt uppehållandes varde, medh H. M. at tala, och ähr så vidt kommen at vij nu dee bäste venner ähre igen, så ath dee alle sig däröffver förundra. Han haffver och väll uptagit at iag här blijffver ännu någon tijdh och alla dee godha ser det omyckit giärna.
Jag vill nu medh få ordh settia hvadh här ähr till at giöra, låtandes det öffriga till een dag eller två som iag dem expresse affärdiga skall.
I. Om jag här något uträtta skall, moste iag vara instruerat aff alle dee herrar i gemen och moste dehras procuratorium haffva, ty the hålla intet för nog min Herfaders blotta nampn, i synnerhet der fundamenta till någon alliance leggiass skole.
II. Skall iag något begiära aff subsidie så moste iag och något offerera igen, det vare sig för konungens egne interesser eller husset PfalzPaltz, ty elliest ähr intet till att nåå, och borde här vara någon medh rätta som medh flijt dreffve Paltz besta, och iag förnimmer väll att denne konungen intet giörandes varder medh minder han sig derigenom försäkra kan. Hvarföre min Herfadher tächtes at betrachta hvad best kan vara honom ath tillbiuda för sin assistentie och hvadh iag tillsäija må, på det vij måge synes bono iure sollicitera hiällp aff honom. Hvadh her Amstruther præsenterandes varder ähr mig obekant, men iag menar at hanss förste proposition mechta general varda skall. Hanss tiänare som honom instructionen bringa skall ähr ähnnu här. Summa ähr, iag måste honom något föreslå authoritete et virtute procuratorii.
III. Skall iag proponera någon alliance eller referera huruledes Amstruther sine verff anbracht haffver, moste iag väll vara underrättat påå hvad condicioner iag det giöra skall. Item huru vidt iag dehras proiet acceptera skall. Jag förhoppas nest Gudz hiellp at min absentie min Herfader icke skall misshagelig vara och förmodar at nåå een godh utgång påå mine värff, der iag ännu rätt om min K. Herfahders villia uthi alla saker motthe instruerat varda. Och haffver detta allenast velat förutskicka medh ordinarie posten på det min K. Herfader motte till det nemsta see min dessein och uthi hvad postur sakerna här stå. Jag skall medh en express 2 eller 3 dagar häreffter M. K. Herfader det öffriga till satisfaction berätta.
Jag beder och min K. Herfadher ödmiukeligen at, der honom tächtes medh sifrer understundom mig tillskriffva, at iag motte siffrernar dellachtig varda. I lijka motto ville min K. Herfader befalla Müllerj, Bender, Johann ConradBenderk, Svallbergl flitigt och tidigt mig advisera om allt, at iag icke den sista må vara här som tiender bekommer.
Reuss4 som till VenedigVenetien skulle ligger här ännu och seger sig efter någon tijdh till Frankfort resa villia. Igår om nat ähr den venetianische ordinarie ambassadeuren Vincentius Gussonus hädan förest hem till sit, låtandes allenast sin secretarium här.
Staterna haffva pro legato ordinario här dominum Joachimi, AlbertJoachimim och deputerat benemd Brassart, Haga, CornelisCornelii Hagan som i Constantinopel ähr svåger. Jag communicerar offta medh dem, jag haffver den vist copian aff det breff som min K. Herfader till staterna och princen skriffvit haffver post meum ex NederländernaBelgis discessum.
Här förventas och een ordinarie ambassadeur utur Frankrijke benemd M. Poisi. Visserligen desse troo icke all ting väll påå franssossen och ähr stort jalousie öffver den nya alliancen medh staterna och franzosen, tillväga bract genom M. Charnaceeo. M. Heuftp skriffver mig till om subsidien utur Frankrijkie och försäkrar mig at denne terminen som ähr 1 maij tillsacht ähr.
Härmedh iag min K. Härfadher i Gudz millderijke beskydh och beskiärm flitigt och kiärligen vill befallat haffva. Aff LondonLonden den 2 Maij åhr 1634.
Påteckning:
Præsent. i Frankft vedh Main den 12 Maij Anno 1634.5
P. S.r
Vellborne och Ellskeligee kiäre Herfadher.
Utaff den förste skrifvellssen kan min käre Herfadher, som iag förhoppass, see uthi hvadh stat sakerne här ståå och huru medh mig och min negotiation beskaffat ähr. Jag haffver detta velat bijfoga såssom mehr particulare privata hvillka inteth cum publicis förblandas moste. Denne tijdh iag från min k. Herfadher varit haffver om äffven 4 månader ähre temligee penningar utgifne och kommer högt till ath ståå, efftersom här i landet dyrt ähr och luxuries eller prodigalitas störste dygden ähr. Så haffver iag lijkväll bracht till theet minsta iag kan och sööker at mesnagera såå myckit möijeligit ähr och iag salvo vestro et meo honore giora kan. I HollandHålland hafver iag uptagit af Höfft 10000 rigzdaler, hvar uppå iag godh räkning giffva skall framdeless, om gudh unner mig helssan.
Här i EnglandEngeland haffver iag till denne dag unfångith 1600 pundh sterling, hvillket belöper sig uthi rigzdaler 4000. Iag skall intet mehra uptaga än iag behöffver efter handen och försäkrar min Herfadher ath iag såå bekymrat ähr om administration aff desse publici penningar som iag allrig varit haffver om mine egne, och skall godh räkning giöra, vill gudh. Jag önskar at det snart een ända här haffva motthee och iag dee umkostnadher unvijka, men didici a te pater publicum præponere privato. Hvadh och icki det varit hafver, bekiänner iag at Engeland mig intet så kiärt varit hadhe ath iag icki heller skulle haffva dragit till TysklandTyssland till min fadher igiän. Jag låther Oxenstierna, Christer CarlssonChristian Oxenstiernas, Grafen von Soest? och någre andra som mig uthur Hålland accompagnerat haffva resa tillbaka igen till Hålland, hvarigenom min stat så myckit förminskass. Jag varder nu ungefehr 30 personer stark bliffvandesss och håller 3 bord, eeth för mig, eth för hofmestarn och eeth för follket. Bloomt giör mig godh tiänst i detta fallet och ähr a tout faire, som man seija pläger. Elliest hvadh vexelln angåår, som Rutvenu hafver till värffningarna, ähr såå fat at iag menar best ath remittera honom igiän påå FrankfurtFrankfurth eller Amsterdam, der man dee penningar nu intet strax skall kunna emplogera. Hvar uppå iag idag vist svar och resolution bekommandess varder och fördenskulld i mårgon medh posten vidare min k. Herfadher particularia tillställa skall.
Monsieur Curtius, WilliamCurtiusv min k. Herfader väll bekandt ähr här, ähr nu in eodem predicamento cum cæteris, nemblig intet uträtta kan, ia iag troor intet at han een gång sin proposition giort hafver, ty han initio perterritus icki såå dierfft taala kunde som han väll sig inbillat hadhee, han arbetar nu mehr påå sina privata än som publica hvilke han sig företagit hadhe. Iag moste bekiänna at han godee qualiteter haffver och kan nogsampt agera sin persson, sed hic oportet esse larvatum quia illi sunt larvati. Hvarföre fastän månge förstå huru sakerne ähre till at drifva, så hafva dee lijkväll hvarken den myndigheten eller moodh ath dee diärfvas säija sanningen och tyckess något fremmat för dem at iag deth giordt hafver. Men det haffver sig intet annarss kunna skicka för orsaker skulldh som iag min k. Herfadher framdeles muntlig berätta skall, om gud vill, ty iag håppass at det intet annarss än väll min Herfader behaga skall hvad iag i reliquen sacht hafver. Förbe:te man ähr igåår till mig kommin och migh een proiet giordt om denne statzvesend, at der man påå gång medh dem komme voro af nöden ath settia een agent här som förstogo hofvet och något der med umgåtz haffver etc. Men iag steller min kiäre Herfader heem ath döma härom, om han till den charge skulle kunna bequämd vara om saaken der till komma skulle. Min kiäre Herfadher kiänner honom väll, hans ingenium, humeur och dexteritet. Jag haffver intet annat än väll hördt om honom talass, intet troor iag häller at han stoort med någon aff dee slemma inveklat ähr, fast än han pro tempore sig lämpa måste såå langi han kan fåå det han begiärar. Det ähr ingen hast här om min Herfadher kan sigh väll betänkia.
Föruthan detta hafver och offta kommit till mig een riddare benemdh Disington, ThomasThomas Dischintonw som förtällte medh H. K. M:T högloflig i åminnellsse een contracht giordt haffver om någree hemlige saaker, i synnerhet om een skat som han till väga bringa ville och derföre honom stoor recompens tillsacht. Han örkar myckit påå denne contract och säger sig nu öffver 15 månar förventat haffva min Herfaderss ordre, huru han sig vidare förhålla motthe, och haffver bedt6 migh ändeligen ath advisera och påminna min Herfadher om honom och hanss contract sampt affaire. Jag för min persson kiänner honom intet mehr än såå, icki häller veet iag hvad uthi honom boor eller om det stort värk ähr aff at göra, här hålless han för föga och en speculativ, sat sapienti. Min k. Herfadher kan sig nu påminna om hanss saaker och mig medh et ord eller tu vetta låta, hvad med den mannen måå vara till at giöra, mig tyckes at han intet stort verk giöra skall, doch veet iag icki hvad han in recessu haffver. Han skickar min Herfader här ett breff till handa, däraff min Herfader kan iudicera hans mening.
Hvad tiender anlangar må iag bekienna me inopem et egenum esse, ty iag inga andra bekommer än dem som mig frå min Herfader och Frankfurt tillskickess. Igåår bekom iag 2 packet, det första aff den 7 april der bijfogat var propositionem som min Herfadher giordt haffver påå Romern. Gudh förläne sin nådh och vällsignellssee till een godh utgång påå den conventsdagen, ty alle ähre attenti hvad för resolution der fatthass måge, anten ad requirendam pacem eller continuendum bellum, och tyckess mig at huius regis consilia deruppå gåå, ändoch iag icki veet nogsampt, om dee än då sig7 rät förklara ville. Det andre var aff den 12 april med någre bijfogadhe acther. Birghden, Johann von denBirchtenx giör illa at han skickar breffven öffver FrankrikeFrankrijkie, ty dee 4 eller 6 dagar ia längre senare komma än dee öffver AntwerpenAntverpen, såå at iag den senaste ähr som avisen bekommer och ähr mig et stort hinder uti många saaker, som min k. Herfader nogsampt veet aff hvad importantie ähr at haffva aviser i tijdh. Hvarföree iag påå det ödmiukeligaste min k. Herfadher beder at befalla Müller, at idkeligen mig advisera, och Birchten at skicka brefven påå Antverpen och, om min Herfader vill, doubletten öfver Frankrijkie. Jagh ähr och illa utstadder med secreterare, iag moste i Hålland taga een uthur det bohemiske hoffvet benemd Hausman som ähr mehr pædagogus än secretarius, een god uprichtig och trogen man, män icki såå färdig som iag giärna ville, och iag haffver ingen som räth copiera kan, der någre acter mig förefalla. Hvarföre iag icki väll veet huru iag dermed giöra skulle, om min k. Herfader skulle hålla rådsampt at iag här saken något vidare driffva skulle, om han mig icki Bender eller någon annan bequäm skulle villia tillsenda som mig deruthi hiellpa motte, visserligen iag ähr med secreterare illa försed och ähr liquäll så högnödigt. Om något particular idag förfaller skall iag i mårgon med ordinarie posten berictay och befaller hermed min k. Herfader i gudz nådige beskyd och beskerm. Jag skrifr [sic!] i mårgon till Sverige och skickar brefen på Hålland. Och bekom breff några dagar sedan af farbror Herr Gabrielz. Gud skee loff der står allt väll till. Jag beder min Herfader tiänstligen och ödmiukeligen at skrifva mig till om H. K. M:tz begraffning och huru med polacken ståår.
Jagh skickar denne copian föruth medh posten, men originalet vill iagh medh den expresse courieren skicka medh hvadh mehre migh förekomma kan.8
Påteckning: 9
Præsent. i Frankft vedh Meen den 16 maij Anno 1634.aa
__________________________