Min ödmiuke hörsamme och sonlige lydna skall min Högtährade Elskelige Käre Herfader altidh aff migh bevijsas emedan jagh leffver.
Högtährade Elskelige Käre Herfader. Jagh gijffver hermedh i all ödmiukheet min K. Herfader att förnimma att jagh nhärvarande breffdragare, min K. Herfaders upvartare Hieronymum Inhoffa von NürnbergNürenberg, nu igen tillbaka till min K. Herfader förskickar, på thet min K. Herfader aff honom muntligen måtte om mitt tillståndh blijffva underrättat, ty jagh ved denne passagernes varande osäkerheet icke väl pennan eller breffvet sådant förtroo kan. Han varder det och best kunnandes göra althenstundh han all thenne tijden bårt åth, sedan jagh ifrån min K. Herfader ähr nu senast förrest, hoos migh varit haffver och migh dagligen bevistats. Jagh vill altså mine sakers lägenheet till hans muntlige rapport haffva skutit och önskar att han väl måtte kunna framkomma till min K. Herfader och min K. Herfader finna med godh helsa och välmågo sampt ett önskeligit gott välståndh som och att iagh altid dee gode och hugnelige tiender ifrån min K. Herfader bekomma måtte. Migh faller förthenskuld inthet besynnerligit före mehra denne gång min K. Herfader att berätta, dock vill iagh medh fåå ord och på thet ödmiukeligaste min K. Herfader förebract haffva att denne min resa till PreussenPreuzen uthi thenne svåre hårda vinteråhrstijdh migh mycket incommod ähr, icke för annor olägenheet skull (then iagh inthet actar) men att jagh ingen vart för ijsen skull från thesse öijeland komma kan. Jagh haffver sedan jagh senast skreff Min Herfader till härifrån för 14 dagar sedanb varit till GedserGissörc och der försökt passagen öffver åth Rostock, menandes sedan att kunna passera landvägen åth DanzigDantzig och sedan till ElbingElbingen, men jagh haffver fåfengt det försökt så att jagh äntligh ingen annan resolution haffver fattat kunna ähn att ryckia hijt tillbaka igen såsom förb:te Inhoff därom min K. Herfader med mehra och vijdlyfftigare varder berättandes, ty han medh varit haffver.
Här haffver iagh nu i 4 dagar varit stilla och då jagh alla vägars lägenheet och olägenheet rätt hoos migh betractat haffver, ähr jagh till rådz vorden att skrijffva H. M:t vår allernådigeste drotning till, H. M:t på thet underdånigeste berättandes huru min resa thenna tijden bårtåth fallen ähr och aff hvadh orsak jagh icke haffver kunnat framkomma. I lijka måtto tillkenna giffvit min dessein till att fortsettia min resa och på hvadh sätt jagh tenker thet best att göra och haffver breffvet förskickat i förgåår härifrån till Stockholm medh posten som reser ordinarie emellan här och Stocholm hvar 8. dagar. Jagh förhoppas att H. M:t därtill ett nådigt behag fatta skall och lijkväl see att migh inthet ähr om att göra att uthstå olägenheet, fhara och annat slijkt, där jagh H. M:ts tienst och befalningh alenast effterkomma må, ty thet min plict och skyldigheet ähr. Jagh skulle väl senda Min Herfader en copie aff breffvet, men jagh haffver icke lägenheet att skrijffva det sielff aff och conceptet ähr plutretd och min handskrijffvare seen att affskrijffvat. Men att jagh alenast i kortheet min K. Herfader min intention berätta må, så haffver det sigh så att, althenstund migh för långt falla skulle att förtöffva här eller vedh GedserGissör till yppevatn eller att siön måtte reen varda och jagh sedan öffverkommandes till Rostock en andra1 lång vägh hade att resa medh mitt folck och tygh som jagh nu medh migh haffver till Dantzig, däd iagh icke göra kunde medh mindre jagh aff the Poler om passagens frijheet försäkrat vore eller och att iagh sedan siöledes från StralsundStrålsundh till PillauPillow gåå skulle, så kan iagh inthet göra mitt facit uppå att komma fram till Elbingen för ähn i höge vårdagh. Och på thet fallet vore migh äffven så gott att ryckia tillbaka till KalmarCalmar och där förtöffva vårdagen att skeppen begynte pågåå, såå kunde jagh medh minste besväret därifrån öffverkomma åth Pillow. Ty althentijden jagh på then resan åth Dantzigh landvägen venda skulle icke mycket mindre ähn 2 månader kan blijffva, så ähr till att förmoda att dessförinnan väl siöön skall reen varda. Resan åth Calmar må iagh icke företaga ty hon migh till præiudice kan skee lända måtte. Att förtöffva här till yppevatn haffver jagh och stoort betänckiande, hvarföre jagh best befunnet haffver att lempna mine saker här quar hoos Fegræume till yppevatn och obekendh på Hamburg att ryckia och därifrån sammaledes tillsee att passera obekend igenom PommernPomeren, KaschubenCassuben förbij Dantzigh åth Elbingen, hvilcket iagh hoppas medh Gudz nådige bijstånd igenomgåå, och haffver därtill giordt sådane præparatorier som tienlige vara kunde. Men jagh haffver Inhoff bedit att säija min K. Herfader mine rationes och anstelningar vidhlyfftigare, ty jagh dem icke rätt väl upå papperet må uppsettia. Thette jagh alenest min K. Herfader korteligen till min desseins notification vill haffva tillkenna gijffvit. Deus adsit cæptis.
Hvad det strandsatte2 skepet ifrå Lübeck som min K. Herfaders och mine saker uppå vore angåår kan jagh inthet annat ähn beklaga then förlust som både min Herfader och jagh därigenom lijdit haffver och befinner väl att ganska litet ähr till att göra sigh hopp om att få till rätta mehra ähn som allareda bergat ähr, hvilcket icke mycket värdt ähr. Min bookhollare som däropå varit haffver ähr, sedan han i temlig3 förvaringh i Ustet satt haffver thet bergade godzet, nembligh 2 kister medh mine kläder, 3 tapeet och 5 faat aff vijnet, åth Sverige rykt i meningh mig där antreffa, men haffver migh felat så att iagh ähnnu inthet haffver fått tala medh honom eller grundligen om alle saker blijffvit informerat. Men Fegræus haffver låts vela agera denna saak medh ijffver såsom hans skyldigheet vore propter publica illa som därupå vore. Men migh tycker det gåår omycket slapt till för honom. Vore min lägenheet att jagh måste sielff agera denne saak här kunde iagh inthet mehra göra, alt skulle iagh laga, så ett paar juteske schelmske bönder skulle gå till Kengeby? för deras enorme grofheet och insolents.
Jagh förnimmer väl så mycket att det skepparens skull till en stoor deel varit haffver att han så länge i Lubeck sinckat haffver och moot den contract jagh medh honom i Lubeck giorde månge annars mäns godz intagit haffver och därigenom sin wind försumat och äntligen i then store stormen uthråkat, hvaruthinnan jagh så mycket mehra stadfestes effter som jagh seer att förb:te skeppare upå ingen fract aff migh fodrar, ty för säkert ähr att, där han contracten på sin sijda hollet hade och all tillbörligh diligentiam præsterat, så skulle han inthet låtha migh blijffva okraffd. Fracten som jagh honom tillsagt hade för hela skepet vaar 200 Rijksd, sed quod factum est non potest fieri infectum. Den Herren Gudh som gijffvit haffver han haffver det och taget, och hoppas att om Gudh lijffvet unnar skadan skall vara att förvinna. Dock måste iagh bekenna att föruthan dee saker som både min Herfader och migh tillstode, hvilke lijkväl något värde vore, migh högeligen ondt gör att dee breff och publique acter sampt böker så förkomma skulle och kan jagh inthet see att däruthaff något ähr igen att bekomma. Min bookhållare skrijffver migh att 150 böker i alt så väl gode som elake ähre behålne men aff andre papeer ingentingh, så att iagh icke kan veta vare dee ähre sukne eller flutne.
Resolutio pro tempore ähr denne att jagh nu Fegræum ombedit haffver sollicitera och anholla om justitien att dee röffvare skelmar måtte blijffva tilholna att uppenbara hvar dee mestedeles förstucket haffve. I medler tijdh haffver jagh befalat en min tiänare att blijffva uthi YstadUstet hoos deet bergade godzet till vårdagh, då jagh honom sagt haffver att han tillsee skal medh skepp och godh lägenheet därmedh sampt dee saker jagh nu här later stå öffver till Preuzen till migh komma. Men om jagh leffver så skall jagh lijkväl per hoc infortunium lära kenna dee danskes sinne och lag såsom jagh deras f. och k. gemuth nogsampt allareda sport haffver.
Till thet siste, Högtährade Elskelige Käre Herfader, ähr iagh förorsakat att gijffva min K. Herfader medh sonligh ödmiukheet tillkenna, ded jagh aldrigh noghsampt kan min K. Herfader betacka för thee store faderlige välgerningar och margfallige omkostnader som min K. Herfader så rijkeligen altidh haffver upå min person både innan och uthan landz giordt, ja hundrade gånger mehra och större ähn jagh haffver kunnat förmoda eller prætendera, så att jagh väl därigenom förnummet haffver att min herfader icke haffver varit att göra om penningar, där iagh alenast den rätt förestå måtte och något gott lära. Jagh vill icke nu därom vijdare förmäla huru jagh dee store omkostnader haffver anvendt eller hvadh iagh derföre lait4 haffver. Mitt största contentement var att iagh sågh nähr jagh den lyckan hade att vara däruthe hoos min Herfader att min högtährade K. Herfader medh min person tillfredz var och migh såsom sin ödmiuke hörige och lydigeste son elskade, hvaruthöffver jagh månge tekn och profver spörde och uthi mitt hierta gladdes. Sannerligen, högtährade elskelige K. Herfader, nhär jagh min K. Herfaders store faderlige gunst emoot migh betracter, brister migh hiertat att jagh icke skall kunna M. K. Herfader synnerlige gode benägenheet medh någon tiänst förskylla. Jagh vill stellat den Högste Guden hem som alt sådant varder rijkeligen M. K. Herfader igen belönandes, och iagh skall bedia Gudh aff alt mitt hierta att han min K. Herfader ville altidh välsigna, beskydda och bevara från alt ondt och låtha min K. Herfader vederfahras alt hvadh honom kan lända till välferd, goda och fromma.
Jagh förseer migh och till min K. Herfader ähnnu visserligen att han migh altidh uthi sin vanlige faderlige gunst behåller och såsom jagh därom ett vist hopp fattat haffver, så haffver jagh icke velat min K. Herfader denne gång förholla, ehuru väl iagh thet och tillförene giordt haffver och inthet tvijfflar att M. Peter Spiringhf min Herfader därom haffver underrättat om the uthestående penningar som jagh i FrankrikeFrankrijke Johan Heuftg ähr skyldigh blijffven den tijdh jagh i Franckrijke var. Jagh kan icke redeligen väl veta summan, ty hans räkningar ähre migh ibland mina andra saker uppå skepet förkompne, men jagh troor det skall sigh belöpa till en 6 eller 7000 Rijksd. Om 4000 hade iagh medh min Herfader för i FrankfurtFrancofurt talat och så mycket iagh förnam behagade min K. Herfader dem att låtha förb:te Höfft att contentera igenom Spiringh. The öffrige 3000 ville iagh inthet M. K. Herfader bemöda, ty thet var så particuleuse saker, dedh iagh till mitt behoff därföre hade inköpt, men det ähr altsammans genom skepbråtet förlorat och mist. Jagh bekenner att jagh hade inköpt för temlige store penningar både i Franckrijke, EnglandEngeland och Holland saker som iagh mente länge att haffva nogh aff och därföre migh något uthsatt, men jagh hade förhoppats att niutat och brukat och dee penningar jagh sedan skulle därtill anvenda så gärna giort det till förråd. Jagh haffver ingen annor tillflyct ähn till min Herfader, ödmiukeligen bediandes att min K. Herfader förb:te 7000 Rijksd. täcktes att clarera medh förb:te Höft och mitt nampn inlöse.
Jagh förplichtar migh först effter min skyldigheet min K. Herfader till all lydno, hörsam och tacksamheet och sedan loffvar jagh hermedh migh vilia, om gudh migh helsan och lijffvet unnar, min yngre broder Erickh, nhär vår Herre honom låter till the åhren komma att han uthan landz kan skee resandes varder, frij att hålla och hans umkostnader upå mig taga, så att min K. Herfader derföre inthet skall behöffva att söria. Gudh förläne helsan och lijffvet på alle sijdor, så skall jagh detta här så väl som all annat margfalligh min K. Herfaders benägenheet sökia att förtiena. Och befaler hermedh Min Högtährade Elskelige Käre Herfader uthi Gudz then aldrahögstes milderijka beskerm, sign och försvar till all långhvarigh och bestendigh välmågo.
Aff HelsingörHelsingöör den 25 Januarii Åhr 1635.
P.Scriptum
Nytt haffver jagh inthet min K. Herfader att berätta, alenast uthur Sverige att M. Farbroder H. Gabrielj och Feltherrenk ähre rykte i landzenderna att visitera uthskrijffningen, gåår5 för sigh och ähre dee begripne uthi præparationer aff folck och armatur till att equippera tillkommande vår en vacker royal skepsflåta. H. M:t unge drotningen och enkiedrotningenl ähre i Stockholm.
Här haffver jagh förnummit tiender uthur Engeland att dee där uthrusta någre skepp och att emellan konungen i Engeland och Polen godh correspondentie vara skall, till hvad ände må iagh icke iudicera. Denne konungen ähr i KoldingKolling i JyllandJutland och haffver sitt rådh hoos sigh.
Huru den BremenBremeske handelen afflöper varder tijden gijffvandes.
Uthur Preuzen förnimmer jagh att tractaten en begynnelse haffver, dock haffver iagh inga particulariteter.
Jagh beder min K. Herfader migh medh godh lägenheet avisera om sin vilia, tanckar och behag min person angående.
Datum ut in literis
Semper obedientissimus.
Påteckning: 6
Min sons
Præsent: i Wormbs den 21 Martii Anno 1635.
__________________________