1636-09-30
Högtährade Elskelige Käre Herfader.

Jagh önskar nu som altidh Min Högtährade K. Herfader aff Gudh alzmectigh all beståndigh och hugneligh välmågo till siäl och lijff och tackar Min K. Herfader på thet ödmiukeligeste för sin stadigvarande faderlige kä[rlek]1 och benägenheet till migh och dee mina, hvilket [jag] altidh effter min plict medh all sonlig tacksam[het], tienst och lydna skall migh ombeflita att för[tjäna] så länge jagh leffver.

Elskelige Käre Herfa[der, jagh] kan härhoos i ödmiukheet Min K. Herfader eij förh[olla] att jagh i afftons sent bekom Min K. Herfaders [...] skrijffvelse allereda för någre dagar sedan m[igh] tillskreffvena, hvaruthaff iagh gerna förståt [...] huruledes Min K. Herfader aff fru Banér, AnnaAnna Baneerb, [herr] Gabriel Benctsonsc, ähr berättigat vorden om [...] tiuffven som mitt diamante hattebandh uthi [...] bröllopsdagar haffver medh sampt hatten bo[...] och att b:te tiuff skall vara herr Peder Baneer[s]d drängh och att allereda tvenne delar aff h[atte]bandet skole vara tillrätta kompne medh hv[ad] mehra Min K. Herfader haffver behagat migh att tillskrijffva. Såsom och att hele råde[t] till nu nestkommande den 9 octob. till S[tock]holm förskrijffvet och att Min K. Herfader eij [...] skall kunna komma ifrån Stockholm för ähn [...]dagen ähr öffver och att jagh skall medh ko[...] in till then tijden.

Härupå haffver jag eij kunnat förbijgå Min K. Herfader medh detta egne budh och skrijffvelse ödmiukeligen att be[sö]kia, tackandes Min K. Herfader på thet tienstligeste för sin meddelte underättelse både om hatteban[det] och förskreffne möte aff rådet, skall migh och gerna till besagde dagh effter Min K. Herfaders befalningh till Stocholm förfoga, så frampt jagh helsan haffver och jagh icke uthaff min hustrus släcts uthskickade vedh den tijden blijffver förhindrat. Ty jagh både sielff muntligen i Stockholm herr Peder Baneer och så genom fru Brita Pontsdottere min k. farbroder rijksdrotzenf såsom och nu sedan genom skrijffvelse herr Nils Bielkeg anmodat haffver att dee ville deras fullmectige hijt medh aldraförste beskeda, som jempte migh någre förseglade breffkister angåendes hele familien här uptaga och igenom see måtte, på thet hvar och en måtte uthbekomma och till sigh taga hvadh honom tillhörde och iagh och dee mina icke vara förtenkte framdeles att svara för deras handli[n]gar och till theras taal, efftersom b:te kister haffve nu alt sedan saligh greff Svante Sture den yngreh, min hustrus herfader, döde stååt uthi ett nidrigt hvalff orörde. Så haffver her Peder Baneer migh loffvat att vilia det medh dee öffrige aff slecten communicera och så laga att b:te ransakning medh alra förste i verket stellas skulle. I lijka måtto haffver migh herr Nils Bielke genom sin skrijffvelse om thetsamme försäkrat. Hvarföre jagh icke för vist veta kan om dee dessförinnan eller vidh den tijden sine fullmectige hijt senda vele. För min person såge jagh det ju för ju eller, ty effter fahra ähr där b:te breff och handlingar länger stå orörde att dee platt aff unkan och vätskas måge förderffvade varda och iagh icke gerna migh till deras handlingars skaffare eller förvarare göra vill, ty jagh liten tack däraff förmoda kan. [Där]före om the2 komma såge iagh gerna att jagh medh dem finge3 göra härom clart. Komma dee inthit så skall iagh migh gerna instella till b:te dagh. Och önskar att dette mötet som förskrijffvit måtte i en godh stundh begynnas, fortsettias och enhälleligen lyktas, Gudz nampn till ähra och hans församlingh till upbyggelse och vårt k. fäderneslandh och oss allom som däruthi boo till försvar, biståndh och godo.

Hvadh hattebandet vedhkommer så ähr migh kärt att iagh kunde komma under vädret medh retta tiuffven på thet andra som jagh haffver i misstankar måge frij erkende varda. Icke hade jagh inbillat migh att finna rätta tiufven igen på then ort Min Herfader nempner, men hvadh skall man säija. Man ser ingen längre ähn till tenderna och jagh kan så snart föda en tiuff som en annan. Den som jagh haffver låtit fengsligh settia på slottet ähr och visserligen ett stycke aff hattebandet funnet hoos. Icke haffver jagh rätt kunnat tillmäta honom sielffva stölden el[ler] tiuffnaden, men att han skulle vetha aff mehra äh[n] det han framburit haffver, det haffver jagh altidh [præ]sumerat och kan det honom ähnnu medh godh skäll till[...]. Och althenstundh thet ähr en påike haffver jagh till denna dagh icke stricte velat medh honom proceder[a], uthan alt förment att han tædio carceris skulle [kom]ma till att bekennelse. Nu haffver jagh denne mi[n tjä]nare till StockholmStocholm afferdigat medh en skrijffvelse till h[err] Peder Baneer och där han icke finner honom i Stocholm4 skall han ryckia dijt han förnimmer honom vara. Hvarfö[re] jagh Min K. Herfader ödmiukeligen beder att vilia h[onom] anten medh egen hest eller pass befodra, så att han [uthan] drögsmål till herr Peder Baneer komma måtte [och] hoos honom all godh beskeedh migh förskaffa. Och n[är] jagh härom får kunskap skall iagh på saken se[dan] ändskap göra.

Eliest haffver jagh f[ör] denne gång Min Herfader föga att tillskrijffva uthan [...] mine particularia kunna vara, medh hvilke jagh [Min] K. Herfader uthi sine högvictige publicis occupationibus i[cke] vill bemöda, helst effter jagh förmodar snart att [...] tala sielff medh Min Herfader. Jagh förnimmer aff Nilsson Sparrman [Sparrfelt], JohanJahan Nilsoni att mårgongåffvobreffvet ähnnu icke ähr [aff] allom som vederbör underskrijffvit, men iagh för[mo]dar att thet nu lägligst i tillstundande möte skee ska[ll]. Om testamentet emellan migh och min husfru ähr jag medh min h. svärmoderj och husfru i alla måtto väl ense och vill min h. svärmoder sin dotters skrijfft underskrijffva nhär hon tillbaka ifrån NärkeNerike kommer. Hvad jagh min huusfru till besta hoos Min K. Herfader kan förmå varder jagh framdeles förfarandes. Och befaler hermedh Min K. Herfader och hans k. vårdnat i Gudz den aldrahögstes milderijke beskerm och protection till siäl och lijff och recommenderer migh och min hustru uthi Min K. Herfaders faderlige gunst och omvårdnat på thet ödmiukeligeste och hörsamligeste,

Varandes och blijffvandes Jagh
Altidh Så länge Jagh leffver
M. K. Hfader En T. Ö. och H. Sonk
Jahan Oxenstierna Axelson

Aff Hörningsholm den 30 Septemb. Åhr 1636.

I mårgon haffver jagh actat [a]tt senda ett mitt egit budh till KägleholmKegleholm till min h. svärmoder. Så vill iagh medh samme lägenheet Min K. Frumoder tillskrijffva och befala budet att han till TidöTijdöön i vägen skall ryckia.

Högtährade K. Herfader.5 Rett som jagh breffvet skulle fortskicka sender migh greffven v. Hoditz det breff tillhanda som jagh uthi mi[n] skrijffvelse om mentionera och begärade att jagh det ville Min K. Herfader medh ded förderligaste låtha tillhanda komma. Hvarföre jagh det nu strax haffver velat medh denne lägenheet fortskicka. Datum ut in literis.
J O

Adress: 6

A Son Excel:ce Monseigneur le grand Chancelier de la Couronne de Suede, Mons. Axell Oxenstierna, Chevalier et Baron de Kimetho etc., mon treshonoré Pere a Tijdöön.


Utgivare: Helmut Backhaus

__________________________

Textkritiska noter

1 Här och i det följande textförluster på grund av fuktskada.
2 [Där]före om the tillägg i marginalen.
3 finge osäker läsning.
4 i Stockolm tillägg i marginalen.
5 Detta odaterade postskriptum är skrivet på ett särskilt blad som är inbundet efter föreliggande brev. Dess innehåll har inget att göra med brevet. Adressen på dess baksida (se nedan) är ställt till Tidö. I september 1636 befann AO sig i Stockholm. Bladet tycks alltså vara felplacerat.
6 Adressen är skriven på baksidan av samma blad som ovan nämnda odaterade postskriptum.

Realianoter