1637-07-12
Högtährade Elskelige Käre Herfader.

Såsom iagh förhoppas att min ödmiuke skrijffvelse daterat på Kankas den 30 nu nest förledne junii numehra Min H[ögtähra]de K. Herfader väl skall vara tillhånda kommena och jagh theruthinna[n] Min H:de K. Herfader på thet ödmiukeligeste aviserat om min öffverkompst hijt i landet såsom och att iagh då på vägen åth NynäsNynääs och Monäs/Monnois, Lemo sockenMånääs stadder var medh hvadh mehra, altså haffver iagh effter min plict nu medh denne occasion Min H:de K. Herfader i ödmiukheet velat vijdare om min resas fortgång berätta medh sampt hvadh migh sedan jagh senast Min K. Herfader tillskreff förekommet ähr. Dock vill iagh alle particularia till min öffverkomst spart haffva, efftersom alt för långt falla skulle Min K. Herfader dem alle skrijfftligen för denne gångh tillsenda och iagh dem dessföruthan skrijfftligen vill Min K. Herfader exhibera och förklara, nhär Gudh täckes att förhielpa migh öffver igen till Min K. Herfader. Dette vill iagh alenast för denne gång korteligen Min K. Herfader haffva refererat.

Samme dagen jagh ifrån Kankas Min K. Herfader tillskreff reste iagh och dedan och till Nynääs och haffver migh där uthi jempne 8 dagar uppehållit, nembligh ifrån den 30 junii in till den 7 julii. Uthi thesse 8 dagar haffver jagh migh om begge gårdarnas, Nynääs och Månääs/Monäs/Monnois, Lemo socken/, lägenheet och tillståndh så mycket migh moijeligit varit haffver erkundigat, men så kan till äffventyrs henda att iagh icke eller alt haffver kunnat ähnnu förfara, serdeles om böndernes som därunder ligge rätte tillståndh och vilkor, efftersom jagh icke kunde fåå Peder JohanssonPeder Jahansonb till migh att göra migh therom underättelse för ett fall skull som han haffver g[i]ort medh en hest. Jagh försende stenhuggaren m[äster] Hindrikc strax ifrån migh till KimitoKimetho och skreff Peder Jahanson till att han medhsampt Peder AnderssonPeder Andersond skulle vara honom till steenbråtet i Kimetho fölgactige och där besee lägenheten till att komma till arbetes effter Min K. Herfaders mening och sedan komma till migh till Nynääs1. Det haffver Peder Jahanson effterkommit och medh honom dijt varit och brotet besedt, men så ähr stenhuggaren igen tillbaka kommen sampt Peder Anderson, men Peder Jahanson haffver i sin hemresa från berget fallet medh hesten och slagit sigh något illa så att han icke haffver kunnat fölia medh. Peder Anderson haffver migh om dee vijdest afflägne bönders i PöytisPeutis, TöfsalaTöffsala och Virmo soknar lägenheet inthet synnerligh beskedd kunnat gijffva, effter han ähnnu inthet haffver varit hoos them eller deras gårdar öffverfarit. Och säger sigh icke haffva kunnat mehra hinna in till dato ähn gårdfahra i Kimitho och förnimma deras vilkor.

Hvadh stenhuggaren vedhkommer så ähr han som förberördt ähr igen till migh kommen för ähn jagh från Nynääs förreste och haffver sigh aldeles förvägiat att kunna taga ihoop medh det bråtet aff orsaak att där stort arbete och lång tijdh vijll höffvas för ähn han till sitt arbete och verk komma kan. I synnerheet föregijffver han sigh ingalunda på sådane vilkor kunna där något arbete begynna, som han medh den andre ähr ensee vorden och den andre som medh Min K. Herfader om hele portalens steenverk contraherat haffver honom hijt beskickat. Och säger sigh icke eller haffva sigh medh sådane reskap försörgdt som han där bruka kan, ty han alenast medh sigh tagit haffver reskap till att hugga marmorstenen medh. Men förähn han därtill komma kan säger han gråberget affbrennas måste till 1½ fampn diupt och kan skee diupare. Och menar att för ähn thet blijffver affbrent skall en måna eller något förlöpa, hvilket han ingaledes kan abvacta. Jagh haffver velat hafft honom medh migh tillbaka på thet att jagh måtte see om hans difficulteter sigh i sanningh så befunne och om icke medel kunde finnas dem att affhielpa, men han haffver sagt sigh omöijeligit vara där något nyttigt att uthrätta och ändeligen om dimission anhollet. Jagh förnimmer och aff Peder Anderson att Altendörffer, Johan HieronymusAltendorphe haffver varit medh vedh berget och säger att gråberget sigh temligh diupt see låther, så att denne stenhuggaren haffver till Altendorf sagt Min K. Herfader väl skole kosta 5 eller 600 rijksd. för ähn Min K. Herfader någon godh dugligh marmorsteen skulle kunna fåå däruth. Hvarföre jagh honom sitt förloff gijffvit och honom befalat att besökia Jahan Nilsonf och gijffva hoos honom sådant tillkenna, på thet Min K. Herfader (om honom så behagar) vijdare beskedd aff sielffve steenhuggaren därom bekomma må. Nhär jagh till Kimetho kommer vill jagh migh till berget förfoga och dess lägenheet besee. Och efftersom en steenhuggare ähr i ÅboÅboo, haffver jagh densamme till migh därhän bestelt att han migh därhän skall föliactigh vara och iagh så deste bettre migh må kunna erkundiga hvadh därom ähr till göra eller låtha.

Hvadh Nynääs gårdh vedhkommer så måste jagh bekenna att den gården en aff dee lustigaste och beste gårdar ähr som jagh troor här i Finland bland adelens sätherier finnas skall, ty han både på en lustigh ort, nemligh emellan åkrarne, ängiarne, 2 åar och en fiskerijk vijk planterat ähr och dem så gode, store och bequeme haffver som någorstädes där iagh ähnnu haffver varit här i landet. Jagh haffver varit på VillnäsVilnääs, herr Clas Flemmingsg gård, på AutisAuctis, fältherrensh gårdh, både i LemoLemmo sokn belägne, såsom och på Kankas, men ingen aff desse öffvergåår Nynääs medh gode lägenheter mehr ähn Kankas haffver större åker och Vilnäs bettre strömingsfiske, dock icke mycke, om Nynääs och Månääs strömingsvatn rätt brukades och i act toges. Denna gården kommer där icke vedh att lijknas. Feltherren haffver flera bönder under sin gård2 men eliest trångh uthmark. Och där Min K. Herfaders lägenheet medhgoffvo den gården [...]3 rätteligen att beesee och en karl hade som den viste rätt att bruka, så tors4 jagh väl saija att han Min K. Herfader så mycket indraga skulle som någon aff dee gårdar Gudh Min K. Herfader beskert haffver. Jagh vill icke nu införa mine tankar eller meningh, huruledes iagh förmenar att han best skall kunna hereffter blijffva brukat och Min K. Herfader till nytto föreståt, uthan vill thet lempna till thess iagh muntligen Min K. Herfader härom fåår dee felen5 där nu ähre communicera. Korteligen vill iagh om dess beskaffenheet nu så mycket indraga.

Husen och bygningarna ähre mycket förfalne och förderffvade, både i man och ladugården. Den store gamble träbygningen som s. herr Bielke, HogenskildHogenskilt Bielckei haffver låtit upsettia ähr offvan och nedan illa medhfarin, så att ther ingen kan vistas uthi. Skorstenar, fönster, dörar och låås ähre all borta och sönder. kellarne alle förfalne, ja så att där icke en kellare var där jagh mitt dricka kunde haffva uthi. Dee andre bygningarna ähre gemene våhningar, doch så att man sigh någorlunda för nödz skull däruthi behielpa kan. Stallen och ladegårdshusen ähre svåra stelte. Bodarne ähre gamble och fatteburen förrutten. Jagh haffver väl hållet arendatoren och Mats JönssonMatz Jönsonj som där för honom varit haffver, sådant före och på thet skarpeste, men dee gijffve all skullen på Peder Jahanson att han ingen förordningh om timmer, bräder, näffver, spijk, sten eller kalk giort haffver, och haffver jagh eij eller något sådant ähnnu där för migh i förrådh funnet mehr ähn 150 små granstockar, hvarföre iagh och ingen disposition haffver om någon bygning velat göra för ähn jagh medh Peder Jahanson haffver fått tala. Tycker eij eller rådeligit vara att byggia mycke däruppe mehr ähn uthi ladegården, ty kanske jagh rationes kan Min K. Herfader bringa nhär jagh hemkommer, att man bygningarna [...]6 better till siöön transporterade.

Åkeren ähr temligh brukat och ähr något förvidgat, så att ded ene åhret såås uth 28 tr korn och rogh och dett andra 30. Och ähr där ähnnu stoor lägenheet till att uptaga mycken åker aff linda, men deras sätt att uptaga ny åker ähr besvärligh och obequäm och kan icke långt förslå, ty dee hvarken plogh eller trädhstock haffve, uthan vända alenast jorden om medh spada och brenna henne sedan medh enerijs till aska hvarigenom hon svedielandh lijker varder. Och så icke mehr ähn tu eller trij till thet högste säde dura kan. Så hinner och en karl icke i 12 dagar att uptaga således ett spanneland i then staden han medh ett paar oxar för en plogh på en dagh dett förretta kan. Eliest brukas och hegnas åkeren passligh väl.

Engiarne ähre store och vidhlyfftige men mycket skoggågne och öffverväxte medh småt byske, hvilket uthuggas måste. I synnerheet ähr den ängen som ligger i MaskuMasko sokn och kallas Pilovas och den som ligger gent öffver Månääs och kallas OriluotoOrilotto mycket öffvervuxne icke eller seije dee sigh kunne medh roothuggande komma tillväga, men iagh befinner felet bestå däruthi att ängiarne till Nynääs ähre store och månge och aff höö rijke, så att arendatoren mestedeles höö haffver öffverflödigt, hvarföre han och föga sigh om engiarnas uthrödningh vårda låther.

Mulebetet ähr väl något trångt helst som nu hålles att the 2 bönderna som sittia på gården ochså haffva deras boskap på gårdzens mulebete. Men så kan där finnas råd till, om man vill göra till mulebete det som på andre sijden åån7 ähr inhegnat till äng och nu bergas under gården. Där ähre och sköne öijar och holmar som gall och ung boskapen sampt stoden och folarne betes upå medan ängiarne vexa.

Fiskeriet ähr där margfalligt, serdeles medh katzer hvilke iagh troor där finnes skole till 1000 och däröffver, doch ähre störste delen aff arendatoren förpactade åth neste naboorna för visse dagzverken eller och tienster, doch Min Herfader altidh förbehollen sin rettigheet oförkrenkt och oförminskat. Eliest ähr strömingsfiskeriet vedh Månääs platt nederlagt, icke eller ähre dee om att bruka det, föregijffvandes att det inthe vankar8.

Hvadh Månääs vedhkommer så brukar och heffdar Matz Jönson det temligh, haffver och bygt i ladegården vackert. Men han vore eller vedh Nynääs nu igen, ehuruväl iagh icke vill råda att det skee skulle för hans lättferdigheet skull.

Dette jagh alenast korteligen haffver velat om gårdzens lägenheet andraga. Men huruvijda denne arendatoren gör sin contract tillfyllest och hvadh ähnnu vedh gården uthi ett och annat kan vara till att ändra till förbettring, haffver iagh migh föresatt skrijffteligen att upteckna och, som förberört ähr, Min K. Herfader sielff tillstella, hvarföre iagh vijdare härom nu inthet vill förmäla. Gården haffver iag arendatoren på det förre vijset till vijdare beskeed förtrodt och ähr dermedh i fredags därifrån och till Åbo förrest, dock haffver iagh hafft min tillvijst på Runsala hoos lanshöffdingen Rålamb, Broor AnderssonBror Andersonk och haffver migh där in till igåår måst uppehålla för min svåger herr Gustaff Hornsl saker skuld, hvilke temlige orictige ähre igenom hans tienares försumelser. Dee pengar han i Åboo haffver aff köpmannen att fodra ähre svåre att uthfåå. Wolffen tillbiuder godz i pant, som han i underpant aff andre haffver, och kan iagh icke ähnnu rätt komma medh honom tillrätta. Peter Trummel ähr en oviss karl. Peter Te Wüsten ähr viss nogh, men det min svåger aff Vijborgs renteriet haffva skall, det gåår något trögt. Jagh håller ähnnu på medh Abraham NilssonAbraham Nilsonm oc[h] hans förthäringsfogde att underätta migh om hans saker, och vill iagh, så snart jagh får medh dem göra klart, Min Herfader besked om alle hans saker vetha låtha. I mårgon ähr jagh sinnat att ryckia härifrå och till Ingeris, S:t Bertils socken.Ingritz och så i öffvermårgon, om Gud vill, därifrån till Lindö, Tenala sockenLindöö. Hvadh migh nu sedan lijda kan på min hemresa, kan jagh icke omskrijffva, men jagh vill göra mitt besta medh ded snaresta mine saker att förretta och laga migh på vägen tillbaka igen. Och haffver för denne gång inthet mehr att skrijffva Min K. Herfader till uthan befaler Min K. Herfader uthi Gudz den aldrahögstes trogne beskerm till siäl och lijff medh ödm[i]uk begäran Min K. Herfader ville vara obesvärat att helsa Min K. Frumoder på Min K. Huusfrus och mina vegner.
Actum den 12 ju[lii] Anno 1637 på MeldolaMäldela g[ård].

[J.] Ä. och F. M.
K. H. en Ö. och H. Son
S. J. L.n
Johan Oxenstierna Axelson

Adress:

A Son Exc:lce Monseigneur, Monseigneur le grand Chancelier de sa Mte la Roijne et la Couronne de Suede, Mess. Axell Oxenstierna etc. treshumblement a Stockholm.


Utgivare: Helmut Backhaus

__________________________

Textkritiska noter

1 och sedan komma till migh till Nynääs tillägg i marginalen.
2 under sin gård i marginalen.
3 Ett ord oläsligt.
4 Osäker läsning.
5 Osäker läsning.
6 Ett ord oläsligt.
7 åån tillägg i marginalen.
8 vankar osäker läsning.

Realianoter