Hvadh ordinarie posten nu medh sigh bract haffver, det varder Min K. Herfader aff bijlagorne medh mehra förnimmandes.a Så mycket befinne vij aff herr Salviib breff att så fienden som feltmarskalkenc nu ähre uprykte, men huru det egentligen ähr tillgånget och hvart det nu gella vill ähr ingen vijdare underättelse ähn hvadh herr Salvius förmäler. Ifrån feltmarskalken ähr väl till H. M:t nu ett breff ankommet, dock daterat WildungenAlte Wildungen den 9 septembris, och lyder ord ifrån ord nesten som det breff han för dette herr Salvio tillskrijffvit haffver och aff herr Salvio hijt förskickades medh posten för 14 dagar sedan. Medh den nesta posten varde vij omstendeligare förnimmandes huru alt ähr tillgångit.
Huruvijda herr Salvius medh monsieur d'Avauxd fortkommer uthvijsar copierne aff hans breff och dee skrijffter dee sigh emellan vexlat haffve. Det synes lijkt att det ändtligen kommer på förre aliancens simple renovation in effectu, såsom och regeringen så medh den förre som denne posten herr Salvio den ordre och befalningh gijffvit haffva att han vedh den instruction blijffva skall som honom för dette gijffven ähr och att han caute sigh i handelen skickar. Meo iudicio hade herr Salvius bettre giordt att han medh dee vexleskrijffter hade innehollit, ty som jagh seer effectuera dee inthet till saksens förbettringh eller enskap och ähre föge annat ähn piquante ordhsätt. Om Lützowse verk ähr föga att säija. Hvadh han om greffven von Swartzenburghf skrijffver ähr dee gode herrer aff regeringen saken obekend och låta den beroo på in bettre information aff Min K. Herfader.
Hvadh uthur Holland skrijffves, varder Min K. Herfader aff Spiringsg breff, den Johan Nilsson Sparrman [Sparrfelt]Jahan Nilsonh medh sigh tagit haffver, medh mehra intagandes. Ifrån Blomi haffva vij för denne gångh inthet bekommit. Hvadh i Danmark förehaffves, uthvijser copian aff Fegraeij breff.
Eliest haffver jagh Min K. Herfader nu att avisera: Här ähre breff ankomne ifrån änkiedrotningenk till H. M:t och regeringen, item phaltsgreffvenl, fröken Kirstin, herr rijksamiralenm, herr Johan Skytten, herr Axell Banero och Ivar Nilson såsom och ifrån princen aff Danmark till H. M:t. Jag actar nödigt Min K. Herfader att berätta, huru med desse breffs anpræsentation och accepterande ähr tillgånget. I förgåår effter middagen1 kommer secreteraren Nils Nilsonp och berettar migh, det iagh och strax gör regeringen, hurul[u]nda danske residenten Peder Vijbeq var kommen till honom i huset och honom andraget att princen aff Danmarkr hade hijt förskickat en lacqueij medh breff ifrån sigh till H. M:t vår drotningh och änkiedrotningens breff till regeringen, och att princen honom upålagt hade att han sielff skulle sökia att præsentera H. M:t princens breff. Änkiedrotningens breff begärde han aff secreteraren vetha, hvem dee skulle tillstelles.
Nhär regeringen detta anhört hade, föll åthskillige betenkiande i saken, om och huruvijda man desse breff skulle acceptera. Bleff så gott funnet aff oss som då vore tillstädes, n[emligen] rijksdrotzens, fältherrent, Mathias Soopu, herr Carl Bondev och migh, att secreteraren skulle gåå till Vijben och låtha honom vetha, det regeringen hade aff secreteraren förstååt, hvadh breff vore ifrån Danmark honom tillkompne. Hvadh princens breff till H. M:t vedhkomme tyktes regeringen nogh vara, om herr residenten det igenom secreteraren regeringen insinuerade, helst effter H. M:t för någre orsaker skuld icke funne lägligit att gijffva honom audients. Änkiedrotningen breff till regeringen belangande hade regeringen förnummit henne vara till Nykøbing, FalsterNyköpingw ankommen och sigh där uppeholla. Emedan [...]2 att breff skulle vara ifrån henne till regeringen, kunde regeringen för denne gång lijda att han i cantzliet dem leffvererade. Dermedh secreteraren då gick till honom.
För ähn vij om afftonen åthskildes kom secreteraren igen och berättade att han hoos honom varit hade och honom regeringens förklaringh latit vetha, därpå Vijben uthan vijdare mootsäijande honom princens breff till H. M:t tillstelt haffver. Men änkiedrotningens breff gaff han före lacqueijen haffva hoos sigh och att han var uthgången, så snart han inkomme skulle han latha leffverera dem i cantzliet. Nhär nu princens breff framkom togh jagh breffvet och laass uthanskrijfften. Då jagh nu fan titelen och uthanskrijfften vara stumpat och inverterat moodh sedhvanan, sade jagh det breffvet icke kunna accepteras eller upbrytas uthan H. M:t högheets præiudice, men effter det vaar sent mente regeringen det måtte blijffva oopbrutit till föliande dagen som vaar igåår.
Igåår om morgon klocka 8 komme vij tillhopa igen och medan vij herr Salvii och Fegræi sampt andre aviser öffverlose, kommer princens lacqueij och leffvererar Nils Nilson änkiedrotningens breff. Nhär aviserne vore läsna togs desse breff fram. Om princens breff till drotningen resolverades att Nils Nilson dermedh skulle till Vijben gåå och det oupbrutit honom igenleffverera medh remonstration aff fautten. Där han då excuserade fautten, skulle han taga igen breffvet och saken ad referendum medh protest och varnigh, flere gånger inthet medh sådan titel igen att komma eller, där det skedde, ville regeringen på H. M:ts vägnar det inthet acceptera. Men där han titeln och uthanskrijfften ville defendera, skulle han lempna honom breffvet i hender.
Sedan brötz änkiedrotningens pacquet upp som var stelt till regeringen och samptlige rådet. Däruthi vore nu breff till så månge som copierne till Min K. Herfader härhoos sende uthvijsa så och ett till fröken Kirstin och ett till phaltsgreffven. Breffvet till drotningen var oförseglat men dee andre alla förseglade. Det till drotningen, regeringen, rijksadmiralen, herr Johan Skytte och Axel Baneer såsom och det till Iffvar Nilson dee uptoges alle och loses. Men det till phaltsgreffven försendes till honom oupbrutit och det till fröken Kirstin leffvererades henne oupbrutit. Sedan nu breffven vore läsne funne regeringen för best sielffve att stiga till H. M:t och dem uthi sin præsentie H. M:t att latha föreläsa. Och kom nu så effter måltin klockan 2 igen hijt up i cantzliet, togo så breffven och gingo till H. M:t rijksdrotzen, fältherren, Carl Bonde och jagh (herr Clas Fleminghx reste i tijsdags uth till Nornäs, Värmdö socken.Nornääs), och sedan H. M:t bleff notificerat att där breff vore kompne ifrån H. M:ts frumoder och princen i Danmark till H. M:t3 och på hvadh sätt man dem accepterat haffver, laas iagh dem H. M:t före. H. M:t ville föga därtill säga uthan sade alenast, det var en galen eed. Jagh later eder gode herrar disponera om sakerne som I best finna. Jagh ähr dermedh väl tillfredz. Gingo så regeringen igen neder. Men jagh bleff quar och laas H. M:t före herr Salvii och Fegræi breff. I medler tijd jagh var uppe quar hoos H. M:t, kom Nils Nilson från Vijben och berättade att han hogeligen blijffver excuserat att medh titeln och uthanskrifften var simpelt ex errore peccerat, loffvade correction där flere breff komme, tillstelte och secreteraren princessinnes breff till sigh aff innehold som copian uthvijser.4 Därmedh secreteraren breffvet igen taghit och sedan i regeringen upbrutit, läsit och migh, medan jagh ähnu uppe hoos H. M:t stadder var, communicerat bleff, såsom och princessinnens breff till Vijben, hvilket alt iagh H. M:t och föreläste. Effter alt dette haffver regeringen saken öffverlagt och befunnit nödigt Min K. Herfader copierne aff breffven tillsenda och hans sentiment förnimma. Efftersom här hoos och ett breff aff dem samptligh här tillstädes ähre till Min K. Herfader dresserat ähr.y Regeringens meningh ähr fuller att princen bör svaras uthan stoor drögsmål och att honom tesmoigneras, änkiedrotningen H. M:t sin dotter och regeringen ovetandes vara uthur rijket rest och att man icke stadsligh5 veth aff hvadh tillfelle. Att hon ähr dijt kommen, ded steller H. M:t därhän, men änkiedrotningen menar regeringen icke kunna svaras, för ähn flere aff regeringen och rådet tillhopa komma. Dock see dee gerna att Min K. Herfader uthi denne saken dem sitt gode betänkiande ville meddela. Dette jagh eij kunnat Min K. Herfader oberättat, mehra medh nesta posten. Peder Baneerz och feltherren resa idagh uth, drotzen och till TyresöTöresiö. Gudh den högste Min K. Herfader bevare. Actum Stockholm den 10 Octobris Anno 1640.
Min K. Herfader ville vara obesvärat att helssa Morkiär medh min ödmiuke och hörsame tienst.
__________________________